Afleveringen
-
Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa.
Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne. -
Nästan alla gnisslar eller pressar tänder i perioder av sitt liv, så kallad bruxism. Bruxism är kopplat till sömnproblem och stress och sliter på emaljen och kan orsaka ömma käkar, och ont i nacken och huvudet. I den här podden berättar Birgitta Häggman Henrikson, professor i odontologi vid Malmö universitet om hur bruxism fungerar och vad man göra för att lindra symtomen.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har gjort de senaste tre åren. I den här podden från Vetenskap & hälsa kommer vi att prata om virus och pandemier - då, nu och i framtiden. Redaktionen kommer att bjuda på godbitar ur vårt senaste tidningsnummer om virus.
-
Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen.
Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada. -
Den här podden handlar om flickor med ADHD och deras speciella utmaningar men också hur de kan må och fungera bättre i vardagen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg pratar om tydliga rutiner, att välja rätt kompisar, kvinnliga hormoner, medicin och fysisk aktivitet. Och om hur föräldrar och skolpersonal kan stötta.
-
Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa "Minnet, maten och vår hälsa". Tidningen har två teman - minnet och maten och kommer resultera i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett "Minnet och hälsan" publicerades den 3 juni 2022.
-
I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om minnet med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa: "Minnet, maten och vår hälsa".
Det andra temat i tidningen, maten och hälsan, kommer diskuteras i nästa podd som publiceras 10 juni 2022. -
Enligt världshälsoorganisationen WHO är högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, världens dödligaste sjukdom – och detta trots att den är både behandlingsbar och går att förebygga.
Några av de frågor som vi diskuterar är: Varför är det så farligt med högt blodtryck? Vad anses som normalt blodtryck? Hur kan man märka att man har högt blodtryck, ger det några symtom? Vi kommer också att prata om orsakerna till och riskfaktorer bakom högt blodtryck, vilka behandlingar som finns och om det senaste inom forskningen som siktar på att förebygga och tidigt behandla.
Vi intervjuar Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni. -
Vi pratar om hur man kan må när sköldkörteln inte producerar hormon i lagom takt, under- och överfunktion, behandlingar, ny forskning om immunförsvaret och varför det är värt att kontrollera sin sköldkörtelfunktion om man har svårt att bli gravid eller gå ner i vikt.
-
Vi väntar allt längre med att skaffa barn och även om de flesta är medvetna om att kvinnans förmåga att bli gravid sjunker med åldern så vet vi inte hur snabbt fertiliteten avtar. Och inte heller har vi koll på att även mannens fertilitet avtar med åren då spermierna kvalitet försämras.
Vi intervjuar Eva Elmerstig, docent i sexologi vid Malmö universitet. -
Vetenskap och hälsa intervjuar nutritionsforskaren Anna Stubbendorff som forskar på den planetära hälsodietendieten och hur man genom att äta mer hållbart kan leva längre och friskare. För genom snittsvensken innebär det ett matmönster med mindre kött och mer baljväxter, nötter och grönsaker. Följer man planetära hälsodieten till hälften så innebär en minskad risk att dö i förtid med 25%. Intervjuar gör Jenny Loftrup.
-
Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I början av pandemin så gick de extroverta på högvarv - men nu har samvetsgrannhet seglat upp som en viktig drivkraft.
Petri Kajonius är psykologiforskare och docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Lunds universitet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han undersökt distansarbete, prestation och psykiskt mående under pandemin via två enkäter, våren 2020 och våren 2021. I podden pratar vi om det utifrån personlighetspsykologins Big Five: extrovert-introvert, öppenhet, samvetsgrannhet, neuroticism och välvillighet. Intervjuar gör Jenny Loftrup. -
Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av pandemin? Hårda fakta är att något färre tog självmord och att antalet människor som sökte akut psykiatrisk vård sjönk något under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Kanske blev livet ändå lättare för vissa när familjer tillbringade mer tid tillsammans hemma?
Det diskuterar vi i vår podd. -
Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.
-
AI och etiken by Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne
-
En hiv-infektion, som på 1980-talet ledde till den dödliga sjukdomen aids, kan idag behandlas och har blivit en kronisk sjukdom. Men trots stora insatser har man än så länge inte lyckats framställa ett vaccin mot hiv medan vaccin mot SARS-CoV-2, viruset bakom pandemin som fortfarande påverkar vår vardag, togs fram på mindre än ett år.
I den här podden pratar vi om virus. För vad är virus egentligen, varför beter de sig så olika och varför är virus så svåra att kontrollera?
Intervjuad forskare är Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet och som forskar på hiv. -
Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. I podden möter vi Anna Tunlid, idé- och lärdomshistoriker vid Lunds universitet, som bland annat forskar på medicinsk etik.
-
I den här podden intervjuar vi forskare som ville undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en levbar framtid utan antibiotika. Forskarna resonerar kring olika frågor från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Till exempel om människors olika föreställningar om framtiden och vad det kan ha för betydelse för hur vi tar oss an problemet, om beteendeförändringar och hur den fysiska omgivningen sätter ramar för olika beteenden och om hur olika infrastrukturer, både fysiska, politiska och ekonomiska kan påverka en hållbar användning av antibiotika. Och mycket annat.
-
I det här avsnittet från Vetenskap & hälsa fokuserar vi på virala vektorer, virus som genmodifierats och kan användas som transportmedel för gensaxen CRISPR eller andra behandlingar. Tomas Björklund är forskare i molekylär neuromodulering vid Lunds universitet och forskar på hur viarala vektorer kan används vid hjärnans sjukdomar.
-
Ungefär en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten handlar om misshandel av en närstående och var 15:e person uppger sig ha blivit utsatt för brott i en relation. Vilken typ av brott handlar det om, vad ska sjukvården vara uppmärksam på och går det att förebygga dödligt våld i nära relationer? Dessa frågor och mycket annat som rör våld i nära relationer diskuterar vi i den här podden från Vetenskap och hälsa.
- Laat meer zien
