Afleveringen

  • En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.

    Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.

    – En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.

    IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.

    – De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.

    Sverige ett mål

    Sverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

    – Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.

    Kopplingar till Moskva-attacken

    Hittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.

    Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.

    – Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.

    Medverkande:

    Helene Lackenbauer, FOI

    Jörgen Holmlund, Försvarshögskolan

    Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

    Ljud från: SVT, Sveriges Radio

  • På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Världen ställer om till klimatvänligare transportmedel och elbilar är hett eftertraktade men samtidigt som Kina tar ledningen i elbilsracet hopar sig farhågorna. Om Kina helt tar över marknaden blir Europa beroende av elbilar från en auktoritär stat.

    – Det läget kan ju innebära risker då Kina skulle kunna använda sig av det beroende som EU och Sverige skulle ha relation till Kina för att få genom geopolitiska fördelar, säger Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.  

    Bäst går det för den kinesiska tillverkaren BYD, build your dreams, som nyligen gick om elbilen Tesla i försäljningen. Den amerikanska entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har gått från att hånskratta åt BYD till att peka på dem som ett stort hot.

    – De är världens största och byggde över tre miljoner bilar i fjol. Det är mycket bilar, men exporten ligger på några få procent av deras total. Så de ser hela världen som en enorm möjlighet och nu vill de till Europa, säger Alrik Söderlind editor at large på tidningen Auto Motor & Sport 

    Bilar som spionerar?

    Alla elbilar samlar in information men med de kinesiska elbilarna finns farhågan att infon hamnar i händerna på den kinesiska staten på grund av statens nära koppling till företagen och en lag som säger att alla kinesiska företag är skyldiga att lämna ut sin information till staten.

    – Den här oron handlar helt enkelt om att Kina skulle kunna använda känslig data i illasinnade syften om användarna, men inte bara om användarna utan också om infrastrukturen som de här bilarna rör sig i, säger Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet.

    Medverkande:

    Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

    Alrik Söderlind, editor at large på tidningen Auto Motor & Sport

    Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet, även fritidspolitiker för L men uttalar sig som analytiker på UI.

    Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

    Producent: Karl-Johan Glas

    Tekniker: Bjarne Johansson

    Ljud från: Sveriges Radio, CNBC, AP, Reuters, Deutsche Welle, Fully Charged

  • Zijn er afleveringen die ontbreken?

    Klik hier om de feed te vernieuwen.

  • En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.

    – Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

    Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

    – Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa. 

    Inte första gången USA signalerar neddragningar i Europa

    Att Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.

    Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.

    – Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.

    Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.

    – Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.

    Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.

    – Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan.  

    Medverkande:

    Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

    Anna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council

    Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.  

    Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

  • En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I slutet av februari 2024 känner flera medarbetare på Säpo av konstiga symptom. De mår illa eller har svårt att andas. Åtta personer hamnar på sjukhus.

    Ett gaslarm har gått och det visar sig att en dödlig stridsgas uppmätts vid säkerhetspolisens högkvarter. Den stora frågan är varför.

    – Fosgen är en mycket giftig gas och händelser med fosgen och förgiftningar är ju mycket, mycket ovanligt i Sverige. Det det känt som en stridsgas och ett kemiskt stridsmedel som användes då redan under första världskriget. Så att det är klart man får tankar kring att det kan ha varit någon händelse som liknar sabotage eller terrorhandling, säger Kai Knudsen, giftexpert och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

    Men ingen vet. Det spekuleras också i om sensorerna på Säpo varit defekta. Ytterligare en teori är att gasen skulle kunna komma från ett närliggande bygge, om det till exempel svetsats.

    – Det är nog väldigt osannolikt att det skulle inträffa, men i teorin så kan det ju skapas, men det krävs att många omständigheter ska gå ihop, säger John Gräsvik som är kemiexpert på Försvarsmakten.

  • När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ungerns parlament har röstat ja till Sverige i Nato och med det är det sista stora hindret avklarat för ett medlemskap. Det återstår lite dokumentunderskrifter och sen kommer Sveriges flagga kunna hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel.

    Sverige kommer behöva ta ställning till vilken roll man vill ha i Natos Nuclear planning group och exakt hur det ska se ut, det är inte riktigt klart. 

    – Det Sverige har sagt, det är att det går inte riktigt att veta hur Sverige ska förhålla sig där förrän man är medlemmar. För det är först när man är medlemmar i Nato som man har tillgång till all information som har med kärnvapendelen av avskräckningen att göra och när man har fått den informationen. Då ska den studeras och därpå ska Sverige fatta ett beslut om hur vi ska förhålla oss till kärnvapenavskräckning, säger Karl Sörenson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

  • När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I april 2022 ska EU-tjänstemannen Johan Floderus resa hem från Teheran, när iranska myndigheter griper honom, och anklagar honom för spioneribrott, att han ska ha samarbetat med Israel mot Iran.

    – Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och bör frisläppas så fort som möjligt så att han kan återförenas med sin familj, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT.

    Åklagaren vill att Floderus ska dömas till döden, och han utsätts för hård press i det ökända Evinfängelset, en plats där fångar enligt människorättsorganisationer utsätts för tortyr.

    Sverige tillämpar länge det som kallas för tyst diplomati, och Johan Floderus namn är okänt för allmänheten i mer än ett år.

    Gisslandiplomati

    Samtidigt menar experter att det som sker är så kallad gisslandiplomati – i klartext att Iran fängslat en oskyldig person för att kunna använda honom som bytesvara.

    – I Irans ögon är han en riktigt bra gisslan för att sätta press på Sverige, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet.

    För i Sverige finns något som Iran vill ha, tror många: iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott. Exiliranier har jublat över domen, men för den islamiska republiken Iran är situationen djupt störande – och regimen vill ha honom tillbaka.

    I Iran väntar Johan Floderus på sin dom. Samtidigt tvingas Sveriges regering tänka på om man ska acceptera en fångutväxling.

    Medverkande:

    Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet

    Erika Holmquist, senior analytiker med inriktning på Mellanöstern och Iran på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    Stefan Johansson, företagare i betongbranschen, tidigare fånge i Iran.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Ljud från: Sveriges Radio, SVT, TV 4

  • Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist har beslutat sig för att lägga ner utredningen om grovt sabotage efter sprängningarna av Nord Stream 1 och 2.

    Utredningen har inte visat på att någon svensk medborgare deltagit i sabotaget, eller att Sveriges territorium varit inblandat.

    – Nu är den samlade bilden sådan att det finns grund för att säga att Sverige saknar jurisdiktion för att gå vidare med det här ärendet, säger Mats Ljungqvist.

    Säkrat bevis

    Men åklagaren tycker att man har en ”god bild” av vad som hänt, och utredarna har lämnat över material till Tyskland.

    Där fortsätter den tyska förundersökningen, bland annat med det som kan bli svenska bevis. Kustbevakningen och Försvarsmakten var tidigt på plats och man har hittat spår av sprängämnen.

    – Det är mycket rimligt att tror att den här den svenska utredningen är den som faktiskt har samlat in mest och bäst information om vad som hände på botten, säger Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan.

    Medverkande:

    Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan

    Mats Ljunqvist, åklagare

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Bild

  • Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

    Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.

    – Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.

    Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.

    – Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. 

    Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.

    En kamp om att bli vågornas mästare

    Det är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält.

    – Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

    Rättelse: I en tidigare version av podden sa vi att Sverige har Europas längsta kust, det ska givetvis vara Östersjöns längsta kust. Vi beklagar misstaget och har rättat till det.

    Medverkande:

    Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

    Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

    Elisabeth Braw, forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Kalle Andersson

    Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters

  • Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.

    Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.

    – De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.

    Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.

    – Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.

    Många ukrainska flyktingar i nätverket

    Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.

    – Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.

    Medverkande:

    Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.

    Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Magnus Kjellsson

    Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

  • Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel.

    – På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

    I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.

    Tidigare gripanden i Danmark och Tyskland

    I december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information.

    Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.

    Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.

    – Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.

    Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.

    – Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.

    Medverkande:

    Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

    Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek

    Producent: Karin Hållsten

    Reporter: Sara Sundberg

    Ljud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.

  • Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet.

    Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland. 

    Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar.

    – Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.

    Hot från luften

    Utländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare.

    Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet.

    – Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren.

    Kapprustning oroar

    Han uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre.

    – Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig.

    Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet.

    – Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment.

    Rättelse: I en tidigare version av den här podden kallade vi Boris Pistorius för Tysklands utrikesminister. Rätt är att han är Tysklands försvarsminister.

    Medverkande:

    Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.

    Gunilla Herolf, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

    Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter.

    Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Glate Öhman

    Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa

  • Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.

    – Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

    H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.

    – Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

    Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbade

    Senhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.

    – Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.

    Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.

    – Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.

    Medverkande:

    H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.

    Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.

    Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.

    Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producenter: Karin Hållsten & Jimmy Halvarsson

    Tekniker: Bjarne Johansson

    Ljud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

  • Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.

    Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.

    – Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.

    Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.

    – Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomar

    Den svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.

    – Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.

    Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.

    Medverkande:

    Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio.  

    Michael Claesson, chef Försvarsstaben.

    Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

  • Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.

    Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.

    Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.

    – Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

    Strider vid Al Shifa-sjukhuset

    Israeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.

    – Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

    Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.

    – Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.

    Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.

    Medverkande:

    Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

    Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

    Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

  • I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.

    Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.

    Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. 

    – Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.

    Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.

    – Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet.  

    Säpo känner till planer i Sverige

    I Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.

    – Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.

    Medverkande:

    Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet.  

    Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .

    Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.

    Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.

    Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Kalle Glas

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

  • Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.

    Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring

    – Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

    Autonoma svärmar

    Ett av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.

    AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot.

    – Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.

    AI ny försvarstrend

    Drönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.

    Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.

    – Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver.

    Kritik mot mördarrobotar

    Det finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.

    – Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.

    Medverkande:

    Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

    Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.

    Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.

    Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

    Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. 

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Mats Jonsson

    Ljud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

  • En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

    – Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.

    Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.

    Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.

    Topphemliga arbetsplatser

    Den gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.

    – De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.

    Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.

    – I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.

    Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.

    Medverkande:

    Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.

    Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Reporter: Karl-Johan Glas

  • Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.

    En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.

    – Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.

    Svenskar prioriterade mål

    De senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.

    – Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

    Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.

    Statsministerns pressträff

    Dagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.

    I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.

    – Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.

    Medverkande:

    Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.

    Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Research: Karl-Johan Glas

    Ljud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

  • Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.

    – Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.

    Frågorna hopas 

    Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.

    Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.

    – Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.

    Fler inblandade

    Det finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.

    – Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.

    Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.

    Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

  • Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.

    Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.

    – Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.

    Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.

    Ryska kärnvapen i Belarus

    Sommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.

    Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.  

    – Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

    Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.

    Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.

    – Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

    Medverkande:

    Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

    Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

    Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.

    Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

    Producent: Karin Hållsten

    Tekniker: Bjarne Johansson

    Ljud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news