BBC Radio Podcasts

  • Utrikeskrönikan 25 juli.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    London, måndag.

    De senaste veckorna har jag levt två parallella liv. Det ena på hemmaredaktionen i Stockholm, där jag nära och noggrant följt med i vårt svenska nyhetsflöde för att kunna prata om det som är relevant för Sverige i radio. Men på lediga dagar, och vid andra tillfällen då jobbet tillåtit, har jag placerat mig själv här i London och i det brittiska flödet. 

    Jag har läst nyhetsbrev, morgontidningar, skvallerpress och ändlösa Twittertrådar. Jag har hängt kvar på redaktionsgolvet och stirrat på de stora skärmarna där bland annat BBC-sändningarna rullar ljudlöst, för att åtminstone få en uppfattning om vad som är dagens stora grej. Jag har till och med försökt se ikapp tv-serien The Crown i hopp om att den historiska tillbakablicken ska ge mig plötslig insikt i varför det brittiska samhället blivit som det blivit. 

    Men, mer än något annat har jag lyssnat på radio. Just BBC:s radiosändningar har fått gå i mina lurar så fort jag fått chansen. Jag har i och för sig under lång tid lyssnat väldigt mycket på brittisk radio och poddar, men nu då jag ska rapportera härifrån under sommaren så är insatserna större. Det är ju inte omöjligt att jag faktiskt behöver kunna förmedla det jag tar in, vidare till er lyssnare.

    Tyvärr visar det sig att jag har svårt att fokusera på innehållet eftersom en av få saker som intresserar mig mer än Storbritannien är dialekter. Brittiska dialekter visserligen, men ändå. Det här gör att så fort en ny person hörs i det program jag råkar lyssna på så är min första tanke inte: Vad har den här personen att berätta? Utan: Varifrån kommer den här personen?

    Vi tar några exempel på hur det kan låta i mitt huvud:

    Hon pratar som fotbollsspelaren Stuart Dallas, Nordirland då. Cookstown kanske jag gissar och konstaterar utan att dubbelkolla att det förmodligen är rätt.

    Den här killen har ett sch-ljud där det borde vara ett k-ljud, garanterat en ”scouser”, som Liverpool-borna kallas.

    Han låter som Rob Brydon, han från den fantastiska tv-serien ”The Trip” där två komiker åker på en matresa på den engelska landsbygden. Han är från Wales vet jag. I just det här fallet introducerades intervjupersonen också som ”minister för Wales” vilket förstås var en ledtråd, men ett rätt är ett rätt.

    Som ni förstår påverkas förmågan att faktiskt ta in vad som sägs av letandet efter ledtrådar i en konsonant eller en diftong, och förståelsen försämras ytterligare då jag sedan febrilt söker i internets tassemarker efter bevis på att någon för mig helt obekant intervjuperson faktiskt kommer från nordvästra England. Jodu, här finns en intervju med BBC Radio Cumbria från 2013, där finns nog kopplingen.

    Så trots att jag länge, och med ökad intensitet sedan jag visste att jag skulle åka hit, har lyssnat på så mycket radio att jag borde veta allt om Rishi Sunak och Liz Truss, om skillnaden på Rugby Union och Rugby League och om hertigen och hertiginnan av Cambridges förehavanden, så vet jag faktiskt inte vad som gått in. Vi lär väl märka helt enkelt.

    Jag kan i alla fall lova att jag kommer skärpa mig då jag själv åker ut och pratar med folk. Att fokusera på vad de säger och inte hur. 

    Så att inte alla mina följdfrågor lyder: ”Låt mig gissa... Southampton?”

    Elias Wahlberg, London
    [email protected]

  • Det här är en berättelse om en artist som trots missbruk, dödsfall och hat gång på gång reser sig ur askan och blir en av rockens stora ikoner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det står fullt av förväntansfulla fans framför scenen på The Reading Festival i England en sensommardag i augusti 1994. Kvinnan dom väntar på har under de senaste månaderna undvikit offentligheten, samtidigt som hennes ansikte varit med i nästan varenda tidning som finns.

    När hon nu kliver ut på scenen i eftermiddagssolen är hon klädd i en kort glänsande guldklänning med puffärm och solglasögon. Håret är som alltid blonderat och rufsigt, och läppstiftet rött. Med en grön elgitarr på magen och en cigg i munnen tittar Courtney ut över folksamlingen, och hon märker direkt att alla inte är där för att stötta henne.

    Det har gått drygt fyra månader sen hennes man, sångaren i rockbandet Nirvana, sköt sig själv i huvudet med en hagelbössa. Sedan dess har hon anklagats för allt från att vara okänslig som fortsätter med sin egen musikkarriär, till att det skulle vara hon som fått honom mördad.

    I publikhavet ser hon nu att det står ett gäng iklädda Kurt Cobain-t-shirts och häcklar henne. Konserten är startskottet för hennes band Holes världsturné. Courtney släpper sin cigarett på scengolvet, trampar på den och drar igång första låten. För precis som tidigare i sitt liv, tänker hon inte låta något stoppa henne.

    P3 musikdokumentär om Courtney Love handlar om en rockstjärna som varje gång hon blivit uträknad gjort comeback, likt en katt med nio liv.

    Medverkande: Linnéa Olsson och Agnes Grefberg Braunerhielm

    Dokumentären är gjord av Ellen Hammarskiöld år 2022.
    Producent Joanna Korbutiak.
    Exekutiv producent Hanna Frelin.
    Tekniker Fredrik Nilsson.
    P3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten Media.

    Ljudklipp i dokumentären kommer från filmen Sid & Nancy, The late show med David Letterman, Friday night with Jonathan Ross, Barbara Walters’ 10 Most Fascinating People, BBC Radio, AP Archive, Local Wisconsin news, MTV, ABC News, NME, NBC,  dokumentärerna The return of Courtney Love och Behind the music med Courtney Love, filmerna Paper moon och Straight to hell, Youtubekontona moonstone, Cobainreed, Alexandra Ramirez, tvgator1, Guesty356 och 70’s 80’s 90’s music.

  • Det här är berättelsen om hur fyra helt vanliga brittiska killar på bara några år blir ett av världens största band, trots att de vägrar att bete sig som rockstjärnor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är den 10 oktober 2005 och den brittiska artisteliten har samlats på ​​the Grosvenor House Hotel i London. Den här måndagskvällen har det blivit dags för en av Storbritanniens mest prestigefyllda galor, musiktidningen Q:s Q Awards. Stämningen är laddad och konkurrensen stenhård.

    När det är dags att presentera de nominerade i kategorin Best Act of the World Today radas giganter som U2, Oasis, Green Day och Muse upp. Men det är inte någon av dem legendariska rockgrupperna som ropas upp på den turkosa scenen. Vinnarna i den ärofyllda kategorin blir istället indiebandet Coldplay. 

    Sångaren Chris Martin är diskret klädd i en svart jeansjacka och han inleder sitt tacktal med att rikta en känga mot Oasis skivbolagsboss Alan McGee.

    – Somewhere out there Alan McGee is having a heart attack.

    McGee har tidigare sagt att Coldplay gör musik för folk som kissar i sängen.

    – I don’t know if you remember that, but he said we would never make it.

    Coldplay slog igenom för fem år sedan och har på rekordtid vuxit till ett av världens största band. Samtidigt som de blivit allt populärare har rösterna som kallar dem tråkiga och slätstrukna blivit allt fler. En av dem som riktat spydiga kommentarer mot Coldplay är Oasis frontfigur Liam Gallagher. Inför galan har den brittiska pressen därför gjort sitt bästa för att elda på konflikten mellan den snälla och töntiga Chris och den coola och kaxiga Liam. Men Chris är inte intresserad av att slå tillbaka.

    – Fuck the tabloids. Because they make our life a misery. We are not in a fight with anyone and I think Liam, although he has been rude, he’s charming.

    Killarna i Coldplay är vana att bli hånade och dom verkar ta det med ro.

    – Some of you probably hate us but I couldn’t give a shit because we are the best act of the world.

    P3 Musikdokumentär om Coldplay handlar om ett rockband som valt en helt egen väg, vilket gjort dem både älskade och föraktade.

    Medverkande: Markus Larsson, Linus Broström och Caroline Hainer.

    Programmet är gjort av Joanna Korbutiak i början av 2022. 
    Producent var Hanna Frelin.
    Exekutiv producent Lars Truedsson.
    Slutmixen är gjord av Fredrik Nilsson.
    P3 Musikdokumentär görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.

    Ljudklippen i dokumentären kommer från Coldplays egna dokumentär A Head Full of Dreams (2018), Q Awards 2005, Rolling Stone (2019), Zane Lowe på BBC Radio 1 (2014), The Howard Stern Show (2021), The South Bank Show på ITV (2009), BBC Choice (2002), Earthshot Prize 2021 på BBC One, MTV Global Gig (2005), TMZLive (2016), Good Morning America (2014) och ABC News (2014).

  • Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn.

    Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd.

    Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. ”Samma planet som ni, planeten hunger”, svarar Elza.

    En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.

    Producent: Antonio de la Cruz