Bashar al-Assad Podcasts

  • Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.

    Humanitära korridorer i Syrien

    Under Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för ”dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?

    Ryssland bombade mål i Syrien

    År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.

    Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.

    Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.

    Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.

    Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.

    Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOI

    Programledare: Olle Wiberg

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

  • Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för ”dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

  • President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt ”syriska huliganer” för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.

    Mellanösterns länder går balansgång

    Flera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.

    Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, Rysslandskorrespondent

    Programledare: Olle Wiberg,

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Jocke Persson

  • President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt ”syriska huliganer” för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

  • År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien. Ryska befäl har tjänstgjort i Syrien och nya vapen har testats. Vad har Rysslands krigsmakt lärt sig i Syrien som Putin kan använda i Ukraina nu?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    De senaste åren har ryska stridsflygplan och soldater deltagit i kriget i Syrien - och fått militär övning i skarpa strider. Ryssland har upprepade gånger anklagats för att ha bombat civila mål som sjukhus och skolor, något Ryssland förnekar trots att människorättsorganisationer lagt fram bevis för att just sjukhus attackerats. I dag har Ryssland en flygbas och en flottbas i Syrien. Majoriteten av alla ryska militära befäl och stridspiloter har tjänstgjort i Syrien under någon period och nya vapen har testats där. Ryssland har bjudit in utländska journalister att följa de ryska trupperna och ge en positiv bild av Rysslands roll i Syrien. Till exempel när en rysk symfoniorkester flögs in för att uppträda i världsarvet i Palmyra efter att platsen återtagits från terrorgruppen IS. Dirigenten var en Putinanhängare som tidigare stöttat presidentens annektering av Krim-halvön i Ukraina. Med Rysslands hjälp lyckades Syriens president Bashar al-Assad åter ta kontrollen över nästan hela landet. I dag är president Assad en av Vladimir Putins mest hängivna anhängare och en av få världsledare som hyllat Putins invasion av Ukraina. Hör vad president Putin kan ha dragit för militära och diplomatiska lärdomar av Syrienkriget som han nu kan utnyttja i Ukraina.

    Rysslands roll i Syrien:

    Hösten 2015 inleddes ryska flygbombningar av mål i Syrien.

    Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.

    Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.

    Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.

    Medverkande: Aron Lund, analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Cecilia Uddén Mellanösternkorrespondent

    Programledare: Jesper Lindau

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Ljudekniker: Jacob Gustavsson

  • År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien. Ryska befäl har tjänstgjort i Syrien och nya vapen har testats. Vad har Rysslands krigsmakt lärt sig i Syrien som Putin kan använda i Ukraina nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste åren har ryska stridsflygplan och soldater deltagit i kriget i Syrien - och fått militär övning i skarpa strider. Ryssland har upprepade gånger anklagats för att ha bombat civila mål som sjukhus och skolor, något Ryssland förnekar trots att människorättsorganisationer lagt fram bevis för att just sjukhus attackerats. I dag har Ryssland en flygbas och en flottbas i Syrien. Majoriteten av alla ryska militära befäl och stridspiloter har tjänstgjort i Syrien under någon period och nya vapen har testats där. Ryssland har bjudit in utländska journalister att följa de ryska trupperna och ge en positiv bild av Rysslands roll i Syrien. Till exempel när en rysk symfoniorkester flögs in för att uppträda i världsarvet i Palmyra efter att platsen återtagits från terrorgruppen IS. Dirigenten var en Putinanhängare som tidigare stöttat presidentens annektering av Krim-halvön i Ukraina. Med Rysslands hjälp lyckades Syriens president Bashar al-Assad åter ta kontrollen över nästan hela landet. I dag är president Assad en av Vladimir Putins mest hängivna anhängare och en av få världsledare som hyllat Putins invasion av Ukraina. Hör vad president Putin kan ha dragit för militära och diplomatiska lärdomar av Syrienkriget som han nu kan utnyttja i Ukraina.Rysslands roll i Syrien:Hösten 2015 inleddes ryska flygbombningar av mål i Syrien.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Cecilia Uddén MellanösternkorrespondentProgramledare: Jesper LindauIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonLjudekniker: Jacob Gustavsson

  • Sverige har haft en militär utbildningskontingent på plats i norra Irak sedan åtminstone 2015. En insats som 2018 förlängdes till att omfatta tom. även 2020, med det uttryckta målet att bekämpa terrororganisationen Daesh eller IS - dvs det IS som Ericsson nu visar sig ha medfinansierat.

    En terrororganisation som lustigt nog dök upp precis 1 år efter det att Obama i sista sekund avstod från att bomba strategiska mål i Syrien 2014 i den djupa statens strävan att störta Bashar al-Assad. Detta efter att både Ryssland såsom Kina motsatte sig ytterligare "freds och demokrati" interventioner från USAs sida i Mellanöstern.

    Orsaken - oavsett vad de ägardirektivstyrda opinionsbildningsmedierna ville göra gällande i sin beskrivning av Assad - var att Assad som allierad med Ryssland såsom Iran inte var det minsta intresserad av att låta den djupa staten dra gasledningar från den arabiska halvön genom Syrien, för att denna vägen försörja Europa med energi, i sin strävan att skära av den Europeiska kontinenten från ryskt energiberoende via gasnavet Ukraina.

    Detta var alltså också själva syftet med att den djupa staten under 2013 destabiliserade och installerade en "västvänlig" marionettregering bestående av rysshatande oligarker som mynnade ut i det inbördeskrig mellan den rysktalande befolkningen i den östra delen av landet och den tillsatta Kiev-juntan, varför konflikten i Ukraina såsom Syrien från första start var den exakt samma.

    På Almedalen 2014 kunde man se Carl Bildt strosa runt med Zbigniew Brzezinski och hans son Mark, där den förstnämnde under flera amerikanska presidenter haft titeln nationell säkerhetsrådgivare, men så även författaren bakom boken "The grand chessboard". Där argumenterar han för den geopolitiska strategi som skall garantera USAs fortsatta globala dominans, där Eurasien med den större delen av världens befolkning såsom naturresurser är lokaliserade, och framförallt Ukraina såsom Azerbajdzjan pekas ut som nyckelpositioner på det geografiska spelbrädet att kontrollera för fortsatt västerländskt inflytande över världen
    .
    Kanske är det därför ej heller vidare konstigt att hans son Mark Brzezinski blev installerad som amerikansk ambassadör i Sverige 2012, eller att Carl Bildt tillsammans med Göran Persson och Jan Eliasson strax efter statskuppen i Kiev 2013 också blev utnämnda till hedersambassadörer i landet.

    Lägger vi därtill SAABs radarsystem "Global Eye" som använts som stridsledningssystem i både Syrien såsom det geostrategiskt viktiga Jemen, lämnar det inte mycket kvar av fantasin i denna änden heller om vilka det är som egentligen ligger bakom den operativa strategiska planering.

    Som alltid handlar det till sin grund om att kontrollera världens strategiska naturresursflöden, som underliggande och beskrivande värde, för att upprätthålla förtroendet för det valutafinansiella systemet, som till sin grund kontrolleras av enskild part, genom sin monopolställning av den telekominfrastruktur som all världens information rör sig över - läs Investor, Ericsson, Wallenberg.

    Så när nu Sverige enligt regeringen kommer att bistå Ukraina med militär utrustning - bland annat:

    • 5 000 pansarskott (Pansarskott 86)

    • 5 000 skyddsvästar

    • 5 000 hjälmar

    • 135 000 fältransoner

    ... så måste man vara riktigt svenskt kulturellt fördummad för att ej se i vilken riktning allt graviterar!

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Sverige har haft en militär utbildningskontingent på plats i norra Irak sedan åtminstone 2015. En insats som 2018 förlängdes till att omfatta tom. även 2020, med det uttryckta målet att bekämpa terrororganisationen Daesh eller IS - dvs det IS som Ericsson nu visar sig ha medfinansierat. En terrororganisation som lustigt nog dök upp precis 1 år efter det att Obama i sista sekund avstod från att bomba strategiska mål i Syrien 2014 i den djupa statens strävan att störta Bashar al-Assad. Detta efter att både Ryssland såsom Kina motsatte sig ytterligare "freds och demokrati" interventioner från USAs sida i Mellanöstern. Orsaken - oavsett vad de ägardirektivstyrda opinionsbildningsmedierna ville göra gällande i sin beskrivning av Assad - var att Assad som allierad med Ryssland såsom Iran inte var det minsta intresserad av att låta den djupa staten dra gasledningar från den arabiska halvön genom Syrien, för att denna vägen försörja Europa med energi, i sin strävan att skära av den Europeiska kontinenten från ryskt energiberoende via gasnavet Ukraina. Detta var alltså också själva syftet med att den djupa staten under 2013 destabiliserade och installerade en "västvänlig" marionettregering bestående av rysshatande oligarker som mynnade ut i det inbördeskrig mellan den rysktalande befolkningen i den östra delen av landet och den tillsatta Kiev-juntan, varför konflikten i Ukraina såsom Syrien från första start var den exakt samma. På Almedalen 2014 kunde man se Carl Bildt strosa runt med Zbigniew Brzezinski och hans son Mark, där den förstnämnde under flera amerikanska presidenter haft titeln nationell säkerhetsrådgivare, men så även författaren bakom boken "The grand chessboard". Där argumenterar han för den geopolitiska strategi som skall garantera USAs fortsatta globala dominans, där Eurasien med den större delen av världens befolkning såsom naturresurser är lokaliserade, och framförallt Ukraina såsom Azerbajdzjan pekas ut som nyckelpositioner på det geografiska spelbrädet att kontrollera för fortsatt västerländskt inflytande över världen . Kanske är det därför ej heller vidare konstigt att hans son Mark Brzezinski blev installerad som amerikansk ambassadör i Sverige 2012, eller att Carl Bildt tillsammans med Göran Persson och Jan Eliasson strax efter statskuppen i Kiev 2013 också blev utnämnda till hedersambassadörer i landet. Lägger vi därtill SAABs radarsystem "Global Eye" som använts som stridsledningssystem i både Syrien såsom det geostrategiskt viktiga Jemen, lämnar det inte mycket kvar av fantasin i denna änden heller om vilka det är som egentligen ligger bakom den operativa strategiska planering. Som alltid handlar det till sin grund om att kontrollera världens strategiska naturresursflöden, som underliggande och beskrivande värde, för att upprätthålla förtroendet för det valutafinansiella systemet, som till sin grund kontrolleras av enskild part, genom sin monopolställning av den telekominfrastruktur som all världens information rör sig över - läs Investor, Ericsson, Wallenberg. Så när nu Sverige enligt regeringen kommer att bistå Ukraina med militär utrustning - bland annat: • 5 000 pansarskott (Pansarskott 86) • 5 000 skyddsvästar • 5 000 hjälmar • 135 000 fältransoner ... så måste man vara riktigt svenskt kulturellt fördummad för att ej se i vilken riktning allt graviterar! #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Om den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad som blev Syriens hårdföre härskare. Hör hur Syriens president Assad överlevt fem amerikanska presidenter i P1:s Mellanösternpodd.

    Podden för dig som vill veta allt om Mellanöstern. I P1:s Mellanösternpodd intervjuar Johar Bendjelloul Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot. 

  • Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen.

    Om Bashar al-Assad:

    Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus.

    Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad.

    Gift med Asma al-Assad och har tre barn.

    Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien.

    En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten.

    Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot

    Programledare: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Jakob Lalér

  • Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen. Om Bashar al-Assad: Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus. Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad. Gift med Asma al-Assad och har tre barn. Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien. En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten. Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Jakob Lalér