Bonniers Podcasts
-
UPPLÄSNING: Athena Farrokhzad Första rad: Kom min lilla djurunge, jag ska sjunga för dig
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
JURYNS MOTIVERING: "Åsnans år" av Athena Farrokhzad nomineras för att den i ständigt överraskande språkliga vändningar låter fabeln slå följe med politiken och återupprättar ordstävets bespottade lastdjur. Lika milt som vasst virtuost förenas kärlek och kamp när personliga förluster ställs i relief mot globala strukturer.
DIKTSAMLING: Åsnans år (Bonniers, 2022)
MUSIK: Roland Junell: Rainfulness
EXEKUTÖR: Roland Junell och Geir Sundstöl, gitarr
-
1968 utkommer författaren Bo Balderson med sin första deckare. Statsrådet och Döden blir en omedelbar succé och startskottet för en deckarserie om elva böcker. Men bakom framgångarna döljer sig ett av litteratursveriges största mysterier: namnet Bo Balderson är en pseudonym, och än idag har den hemlige författaren inte gett sig tillkänna. I första avsnittet bestämmer sig radiojournalisten Axel Winqvist för att gå till botten med fallet Bo Balderson. Han bockar av de mest uppmärksammade teorierna om pseudonymen och intervjuar Astrid Lindgrens barnbarn, Olof Palmes son och vår före detta statsminister Ingvar Carlsson. Är det en svensk superkändis som ligger bakom Balderson – och finns det personer på bokförlaget Bonniers som känner till sanningen? Lever författaren fortfarande, eller planerar Balderson att gå i graven med sin hemlighet? Axel befinner sig snart i en labyrint av olika spår och bevis. Jakten på Bo Balderson görs av produktionsbolaget Studio Olga för Spotify Dok. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.
”Parentes livet slut parentes”. Så slutar dikten ”First Person Shooter” i Malte Perssons bok ”Till dikten”. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.
Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter – de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete ”Prix Nobel” från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken – som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.
I sin studie ”Digital Shift” skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation – ett inskott eller sidoreplik i ett anförande – som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.
Det var först under medeltiden – år 1399 hävdar en handbok – som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning – från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.
parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.
Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning – en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt ”jag tänker alltså är jag”. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.
Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs – där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt ”Fisches Nachtgesang” (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.
Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman ”Lolita” (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.
Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade ”différance”. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, ”Signature événement contexte” (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem …
Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område – vid sidan av det skrivna ordet – är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna
utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman ”Din vän datamaskinen” (2008) – med parentestecknen högt uttalade: ”För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas …” Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på …
På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes – ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism – och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.
Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något – likt ett objekt att hantera och exploatera – i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden – för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.
Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker
Litteratur
Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)
Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)
Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)
Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)
Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)
Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)
Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)
Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)
-
I årets sista avsnitt snackar vi Bonniers bud på Readly, stoppade annonser och om att robotarna nu tar över på riktigt. Och så bjuder panelen på framtidshopp.
I det 139:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sina panelister Helle Klein, chefredaktör och vd för Dagens Arbete samt ordförande för Sveriges Tidskrifter, och Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News och ordförande för Utgivarna. På årets sista agenda står:
Domen mot Theodor Engström och Thomas Mattsson sent funna film på gärningsmannen Kulturministerns öppning för nya tag kring mediestödet Dagstidningarnas textkamp mot SVT AI-journalistikens återkomst Bonnier News bud på Readly Sekos Kina-annons och varför Expressen inte publicerade Utgivarutmaningar kring just annonser IFJs siffror över döda och fängslade journalister Hoppfulla spaningar inför 2023 från Thomas Mattsson och Helle Klein.God lyssning!
Frågor eller synpunkter?
Kontakta Jonas Nordling på [email protected] -
De stora drakarna - organisationer med goda resurser och välkända varumärken har lättare att få stöd av finansiärer och har även mer tid och resurser för att söka medel. Samtidigt finns det många små gräsrotsorganisationer som gör ett mycket viktigt jobb men är okända för de givare som vill ge stöd, och de saknar även tid och kunskap kring hur de ska söka bidrag. Vad kan vi göra för att fler organisationer ska få ta del av stödet?
Medverkar i avsnittet gör: Lovisa Fhager Logothetis verksamhetschef Bonniers familjestiftelse, Mardin Baban verksamhetschef Nya Kompisbyrån, Paul Alarcón generalsekreterare Daniel Sachs stiftelse, Charlotte Rydh generalsekreterare Giva, Andreas Drufva marknadschef Naturskyddsföreningen.
-
Jag har länge tänkt att surrogatmödraskap vore ett bra poddämne. Så såg jag Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet, diskutera detta på Twitter med Teodor Koistinen (som är en vän, även om han tycker att jag har fel i mycket). Teodor gillade en kampanj från Moderata ungdomsförbundet, där de skriver att man vill “stärka kvinnors rätt till sin egen kropp” och som ett led i det legalisera surrogatmödraskap. Hennes svar var: “Legalisera surrogatmödraskap är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor är inte handelsvaror.”
Efter det följde en mycket kort debatt som slutade i att de kom fram till att de inte höll med varandra och inte skulle nå längre. Jag tänkte att jag skulle utmana Josefin, och mig själv, med svåra frågor om surrogatmödraskap.
Min ingång är att jag har en vän som har fått två barn med hjälp av en surrogatmamma. Min vän och hans make har gjort det i USA, och det har kostat skjortan för dem. Vilket innebär att mamman har fått bra betalt, och hon har fått god vård. De har också hållit kontakten, som jag förstår saken. Min väns familj – med två män och deras barn – hade inte varit möjlig om inte kommersiellt surrogatmödraskap var tillåtet i vissa amerikanska delstater. Vem är jag, eller någon annan, att sätta mig till doms över det?
Vi pratar om detta och gränserna för vad man kan tänkas få göra med sin kropp. Är allt verkligen till salu? Om inte, hur kan man argumentera för motsatsen?
Från livets början rör vi oss till livets slut och diskuterar dödshjälp. Jag håller just nu på att skriva en essä om detta, och det är en fråga jag diskuterat privat med Josefin under lång tid. Det är också något hon har skrivit om.
En väns mamma avslutade nyligen sitt liv. Det var slutet på en lång process, där hennes lungor successivt lade ned. De började leta transplantation, men på grund av pandemin så drog det ut på tiden. Till sist kunde hon inte andas utan hjälp av en maskin. Så en dag fick hon äntligen nya lungor. Det krävdes ingen återhämtning. Hon var direkt uppe på benen, full av energi. Som ett mirakel. Hon och hennes man, min kompis pappa, köpte nytt hus och en hund. Pensionen de hade sett fram emot tillsammans kunde börja. Sedan började kroppen stöta bort lungorna. Snart var hon sängliggande igen. Varje andetag en kamp. Och några nya lungor kunde hon inte få, ens om hon hade velat. När kroppen skjutit bort ett organ är man inte längre legitim som mottagare. Hon bestämde sig för att sluta äta och dricka och dö. Hela vägen fram till döden var hon klar i huvudet. Hon var sig själv hela vägen, så att säga. Hon var lika beundransvärd i livet som i döden, skulle jag säga. En kvinna som imponerade på dem hon mötte.
Jag måste säga att hennes sätt att hantera döden har fått mig att omvärdera frågan om dödshjälp. Så varför behövde hon svälta och törsta ihjäl? Varför kunde hon inte fått en spruta, som man kan få i Oregon i USA? Det hade förkortat hennes lidande. Här blir frågan religiös. Har man rätt att avsluta ett liv man fått till skänks av Gud? Jag lutar åt ja, Josefin lutar åt nej. Men så är jag en enkel hedning som aldrig riktigt förmår mig bli kristen fullt ut. Jag tror att döden är att föredra framför att förlora sig själv till ALS, demens eller aggressiv cancer. Jag tror jag har rätt, men jag kan ha fel. Hade det inte varit för kristna som trodde på livets okränkbarhet hade aldrig slaveriet avskaffats runtom i världen.
Vi avslutar med en diskussion om den nya regeringens förslag på en ny kulturkanon. Lyssna hela vägen så får ni ett exklusivt boktips av SvD:s främsta bokexpert!
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Jag kan också rekommendera hennes skönlitterära böcker Antarktis från 2013 och Samuel är mitt namn från 2017. Hennes essä Emily Dickinson och vulkanerna kom 2019 och fick Gerard Bonniers essäpris året efter. Här kan man läsa allt hon skrivit i SvD.
Battle of ideas
Jag var i London förra helgen och deltog på ett slags debattfestival som kallas Battle of Ideas. Jag kommer återge en del av det som skedde där i nästa text. Mitt bråk med en italiensk socialist, som uppskattade min bråkighet mer än de brittiska, tyska och tjeckiska paneldeltagarna.
Samtidigt passade Unherd på att spela in en intervju med mig som just publicerats på deras hemsida. Intervjuaren Freddie Sayers har fått en del kritik för att han ställde tuffa frågor till mig, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Om ens uppfattningar och argument inte tål granskning så kanske de inte är särskilt välunderbyggda till att börja med. (Här kan man läsa en text baserad på intervjun.)
Om ni har missat Freddies intervjuer på Unherd så är det något jag rekommenderar. Han har förmågan att göra samtalet mer konstruktivt med sitt sätt att ställa frågor på. (Dessutom är han halvsvensk och pratar nästan flytande svenska, vilket är mer än man kan säga om min engelska.)
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Avsnitt 154:
I förra avsnittet av podden berättade förläggaren om hur ljudbokslyssnare protesterat relativt vilt när den nya boken av Dag Öhrlund hade författaren som inläsare och inte Stefan Sauk. Det var ett drag som var tvunget men det satte förlaget i en ovan situation. Hur skulle lyssnarna reagera över tid? I detta avsnitt får vi facit.
En stor skillnad mellan pappersbok och digital bok är att en digital bok alltid är levande medan en pappersbok försvinner över tid. Det skapar en helt ny mental miljö för författarna, och för läsarna som alltid hittar en författares tidigare böcker.
Storytel har fått en ny vd och nya styrelsemedlemmar, alla med internationell bakgrund och med erfarenheter från andra strömningstjänster inom film och tv. Förläggaren håller tungan rätt i mun medan journalisten spekulerar mer vilt när vi funderar över Storytels framtid.
Journalisten pratar med Bonnier Books vd Håkan Rudels om läget i Europa. Vilka utmaningar möter europeiska bokförlag och hur ser Bonniers strategier ut på olika marknader?
01 07 – Dag Öhrlund klarar sig på egen hand
05 48 – Den digitala backlisten ger böcker en evig livslängd
10 46 – Är Storytel på väg att byta strategi?
16 25 – Ett samtal med Håkan Rudels om samtiden och framtiden -
Avsnitt 153:
Ska Bonniers sälja Pocketshop? Och till vem? Vi lyfter ett rykte som kan stimulera fantasin.
Hon var tänkt som lösningen på Piratförlagets problem, förlagschefen som skulle ta Piratförlaget in i framtiden. Nu lämnar hon efter en kort tid. Varför?
Alla strömningstjänsters kärnlyssnare är också deras största huvudvärk. De som lyssnar, och lyssnar, och lyssnar. Bookbeat blir först med att höja priset för dem. Vi tror att de andra aktörerna kommer efter.
När Dag Öhrlund läste in sin senaste bok själv blev reaktionen omedelbar. Vart tog Stefan Sauk vägen? Förläggaren förklarar bakgrunden och drar slutsatsen att marknaden kommer att hårdna.
Journalisten uppmanar andra journalister att gräva i konflikten Nextory-Storytel när han själv lämnar walk over.
Hur stora kan Penguin Random House tillåtas bli på den amerikanska marknaden? Inte större än nu svarar det amerikanska Justitiedepartementet som stämt PRH för att stoppa köpet av Simon & Schuster, en av de ”fem stora” på den amerikanska bokmarknaden. Det är det första steget den amerikanska regeringen tar under nuvarande president för att begränsa och motverka framväxten av stora monopolliknande företag på den amerikanska marknaden.
00 47 – Vi hörde ett rykte...
02 33 – Pia Printz lämnar Piratförlaget
04 09 – Bookbeat fokuserar på storkonsumenterna
06 31 – Dag Öhrlund läser in sin egen bok. Ett lätt val?
11 58 – Sökes: Grävande journalister!
14 51 – Penguin Random House mot den amerikanska regeringen -
Avsnitt 152:
Nyheten är liten men kan komma att få en viss betydelse för svenska förlag tror journalisten – den amerikanska Cosco etablerar sig i Sverige med kraftigt pressade priser enbart till medlemmar.
Första halvårets försäljning visar att kunderna återvänder till de fysiska butikerna men marknaden för fysiska böcker minskar totalt. Samtidigt så fortsätter ljudboksmarkanden att växa, om än i en lugnare takt.
Och, passar förläggaren på att skryta, Lind & Co växer och tar marknadsandelar.
Vårens skärmytsling mellan återförsäljare och förlag, läs Bonniers, om förlagspriset på en pocket slutade i en kompromiss. Priserna höjs och en ny prisklass införs, M, men netto efter rabatter ger återförsäljarna fortsatt möjlighet att hålla sig under hundralappen. Men det nyanya priset för en pocket i butik, 99 kronor, lämnar små marginaler för förhandlingar. Det gör att hösten kan bli ”grinig” med bojkottade titlar i en del butiker.
Bonniers, och bokköparna, reagerade direkt på attacken på Salman Rushdie. Bonniers trycker nytt och Satansverserna kommer återigen att klättra på topplistorna. Vi har bakgrunden.
Med Thomas Fischers frånfälle försvinner en, av få, ur den ekonomiska överklassen som satsat på förlagsverksamhet. Förläggaren minns en man med genuint intresse för litteratur.
00 32 – En ny affärsidé landar i Sverige
02 11 – En djupdykning i första halvårets försäljning
05 46 – Det blev både ock
10 40 – En solidarisk markering
13 34 – Thomas Fischer – till minne -
Mediepodden är tillbaka efter sommaren och sammanfattar en ganska sömnig mediesommar. Desto mer eldigt blir det när Emanuel ska brandtala om hur medier borde bevaka valet. Olle är skeptisk. Dessutom följer vi upp avgångskraven på Cilla Benkö, om Bonniers plötsligt avgångna VD Stina Andersson, om Emanuels sommarprat och om Olles flytt från Stockholm. Sveriges bästa mediepodd är nu helt producerad utanför Stockholm! Stötta det på patreon.com/mediepodden
-
Avsnitt 151:
Den första vågen av prishöjningar och inflation klarade förlagen att parera med traditionella åtgärder. Nu kommer nästa våg av prishöjningar och en fortsatt inflation. Förläggaren spår en tuff höst som kommer att kräva andra svar och nya åtgärder av förlagen.
Bonniers köp av Historiska Media, som vi lyfter lite längre fram i programmet, var inte det enda förlagsuppköpet. Förläggaren köpte också ett förlag, om än lite mer i skymundan. Varför frågar sig journalisten som ser ett helt annat ”mind set” bakom det köpet.
Natur & Kultur och Mondial förlikades i vårens stora konflikt på den svenska bokbranschen. Mondial fick ge sig på alla väsentliga punkter så vi funderar lite på vilka eventuella effekter det kan få på de inblandade.
Reaktionerna på marknaden när Bonniers köper Historiska Media visar att det är en logisk affär. Vi slänger in våra cent i ringen för att åtminstone ha något eget att lägga till. Det kommer direkt från hästens mun så att säga.
Vi har länge och ihärdigt kritiserat Författarförbundets ledning för deras bristande kunskap om ljudboksmarknaden i Sverige. I senaste numret av Författaren motbevisar de oss, om det inte vore för några grundläggande fakta när det gäller ersättningarna till författare.
Journalisten lyfter ett inlägg från Facebook där författare, eller blivande författare, diskuterar hur den svenska förlagsbranschen ser ut. Vem är stor, vem är bra, vem är vem? Och vi konstaterar att kunskapen om svenska förlag är väldigt låg på sina ställen.
00 55 – Den andra vågens prisökningar
03 21 – En satsning på Mellan Östern
08 26 – En konflikt som löstes upp i skymundan
13 04 – Historiska Media byter ägare
16 51 – Tidningen Författaren får det, nästan, rätt
21 10 – Hur djupa kunskaper har författare om förlagsbranschen egentligen? -
I detta avsnitt intervjuas Carl Wilén, doktor i sociologi, om sin avhandling, som handlar om den haitiska revolutionen och de mänskliga rättigheterna. Därefter diskuterar Håkan Thörn och Åsa Wettergren George Lawsons bok Anatomies of Revolution.
Litteratur:
Carl Wilén: Interpreting the Haitian Revolution: From Rights of Man to Human Rights (Göteborgs universitet, 2022).
Alejo Carpentier: Detta upplysta tidevarv (Bonniers, 1965).
David Geggus: Haitian Revolutionary Studies (Indiana University Press, 2002)
David Geggus: The Haitian Revolution: A Documentary History, (Hackett Publishing Company, 2014).
Samuel Moyn: The Last Utopia: Human Rights in History (Belknap Press of Harvard University Press, 2010).
George Lawson: Anatomies of Revolution (Cambridge University Press, 2019).
-
Uppläsare: Anna Azcárate
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DIKTSAMLING Jag såg ett träd (Bonniers, 2022)
MUSIK Erik Satie: Gymnopédie nr 2
EXEKUTÖR New London orchestra, Ronald Corp, dirigent
-
Första rad: Skimret av människor i den Uppläsare: Peter Andersson Diktsamling: "Det omöjliga" Förlag: Bonniers 1975
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DIKTSAMLING: Det omöjliga (1975)
MUSIK Manuel de Falla: Asturiana ur Folkliga spanska sånger
EXEKUTÖR Pablo Ferrandez, cello, Denis Kozjuchin, piano
-
Avsnitt 140:
Bonniers gör ett rekordår på alla plan 2021. Det var inte många år sedan koncernen var i en djup kris. Desto intressantare hur de lyckats vända och göra tidningar och böcker inte bara lönsamma men också del av ett framtidshopp.
När förläggaren går på party blir det inte alltid som han tänkt sig. Ett kort samtal kan leda till många tankar, i synnerhet när journalisten får reda på vad som hände. För övrigt gör journalisten en ”Refat” och gör en fiskmås av en fågelholk, om någon nu bryr sig.
Så till vårt garanterat mest lättviktiga inslag i poddens historia. Och den - applåder - handlar om bokinköp, korkat beteende och låg självinsikt.
När Bonniers lanserade sin nya pocketstrategi i förra avsnittet av Förlagspodden gick topplocket på många bokförsäljare. Här lägger Pocketshops vd, Fredrik Axegård, fram sina reaktioner och berättar för oss varför han tycker det är en dålig idé och ett ogenomtänkt agerande från Bonniers.
Länk till den omtalade intervjun som nämns i inslaget om Bonniers:
https://thefix.media/2022/3/29/interview-with-editorial-development-director-of-bonnier-news
Innehåll:
00 33 – En mediarevolution
10 41 – Så skevt det kan bli
16 38 – Vårt tramsigaste inslag - någonsin
19 00 – Marknadens reaktioner på Bonniers pocketutspel - Laat meer zien
