Cecilia Uddén Podcasts
-
Utrikeskrönikan 2 februari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gaza, torsdag.
Här har jordgubbarna just mognat och de är faktiskt nästan lika goda som svenska jordgubbar trots att de är stora som plommon.
Jag står och pratar med en tonårig jordgubbsförsäljare som staplat de röda bären till en liten pyramid när jag får ett meddelande från en släkting i Sverige, och sen ett till från en god vän, och ett till. Alla med ungefär samma fråga: Hur är det att vara i Gaza med all ilska mot Sverige?
Jag tittar misstänksamt på pojken som säljer jordgubbar, men han har inte ens hört talas om Koranbränningen. En 30-årig man i stickad yllepullover svarar reflexmässigt: ”Svenskar är världens bästa folk”.
”Jag trodde alla hatade oss”, invänder jag, och då säger han: ”Ja, alltså jo, alla muslimer är arga och besvikna, vi trodde inte detta om Sverige, att regeringen försvarar koranbränning och tillåter att miljontals muslimer blir sårade, det var hemskt att se bilderna på Facebook”, säger han.
Men på ett café möter jag en ung kvinna som tycker att Gazabor har värre problem än en koranbränning – människor dör här, säger hon, och närsomhelst kan det bli krig, vi kan inte haka upp oss på vad en extremist gjort, och förresten så tror jag inte att vår Gud och vår koran behöver försvaras, även om jag mår illa av det ni gjort.
Jag söker upp en talesperson för Hamas som säger: ”Inbilla dig inte att vi inte är heligt förbannade och förnedrade bara för att ingen reagerar starkt här”.
När jag försöker föreställa mig hotbilden mot Sverige, blir jag påmind om klyftan mellan sociala medier och den så kallade verkligheten. Vi journalister beskylls ofta för att göra Twitter till verklighetens sanningsorakel. Och se – en saudisk twittrare fick 58 000 uppskattande kommentarer när han skrev att den demokrati som kränker det heliga, ja den demokratin kan ni stoppa upp i arslet – eller ännu hellre drottningens röv. Tusentals följare gillade påståendet att Sverige är antimuslimskt men gömmer sig bakom en banderoll som kallas yttrandefrihet och på sociala medier är det nu många som återknyter till kampanjerna mot socialtjänsten i Sverige där muslimska barn påstås ha kidnappats, tvingats äta griskött och fått homosexuella fosterföräldrar.
Den unge jordgubbsförsäljaren i Gaza vinglar till när det börjar dåna koranrecitation ur butiken bredvid oss där man kan köpa badtofflor. Butiksägaren berättar att han kan stora delar av Koranen utantill och anser att Koranen som nedsänts av Gud, är okränkbar. Ändå säger han till mig: ”Vi muslimer kan ju inte låta vår syn på Sverige styras av en enskild extremist som bränner koranen, det vore ju som om ni i Sverige skulle låta er syn på alla muslimer styras av en IS-terrorists brott”.
”Mm just det”, sa jag och begravde blicken i jordgubbsfatet.
Cecilia Uddén, Gaza
[email protected] -
När USA anklagar Irak och dess diktator Saddam Hussein för att utveckla massförstörelsevapen, får svensken Hans Blix i uppdrag att åka dit och hitta dem. Men USA verkar ha bestämt sig för att invadera.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
FN vill se bevis för att ställa upp med en internationell styrka. I USA ökar trycket på president George W Bush att gå i krig oavsett vad FN säger. Det blir en dramatisk tid med stora förändringar i Mellanöstern, som ska påverka hela världen.
Medverkande:
Hans Blix, chef för FN:s vapeninspektörer.
Waleed Nesyif, boende i Bagdad.
Anders Ask, SR.
Cecilia Uddén, SR.
Jan Guillou, journalist, författare, debattör.
John Bolton, FN-ambassadör.
Lawrence Wilkerson, stabschef utrikesdepartementet.
Åsne Seierstad, journalist.
En dokumentär av: Simon Moser.
Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten.
Exekutiv producent: Jon Jordås/SR.
År: 2023.
-
Utrikeskrönika 26 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här är Gaza måndag.
Nu har de möblerat om igen hemma hos skräddaren. Den rosa soffan som ett tag stod i köket har flyttats tillbaka till det salongslika vardagsrummet - ett sånt där rum som i torp förr i tiden kallades salen och där man egentligen inte vistades annat än under husförhör eller finfrämmande. En av svärdöttrarna viskar till mig att skräddarens fru vänder upp och ner på huset minst varannan månad och ryter ut order om vart möblerna - som hon själv aldrig hjälper till att lyfta - ska flyttas.
Ja man behöver ju lite omväxling, säger matriarken skräddarhustrun, som blivit både högljuddare och mer omfångsrik sen första gången jag träffade henne för mer än 25 år sedan när jag intervjuade hennes man om Yasser Arafats kostym. När jag ser den rosa soffan minns jag Minnie, en kvinna i Alabama i USA , hon var gift med en försupen bluessångare och hon möblerade också om hela tiden på det trånga utrymmet i det minimala huset med rosa väggar medan maken satt på krogen.
Sen kommer jag in på hotellet, jo det finns hotell i Gaza, och mitt ligger mittemot en moské vid Medelhavet även om kvinnor absolut inte badar här annat än med heltäckande långklänningar och hijab och på själva cornishen kör inga sportbilar utan åsnekärror, men när jag kom in här hade de flyttat receptionsdisken, till synes helt utan anledning. Lite förändring, fint va? sa de, trots att allt blivit mer opraktiskt eftersom personalen inte längre kunde se vem som var på väg in i hotellet.
Sen drack jag kaffe med en Gazajournalist som berättade att hemma hos honom hade alla sex familjemedlemmar bytt sovrum med varandra för omväxlings skull. Och det är bra rent psykologiskt, sa han, att känna att något förändras.
Men han visste förstås att han lurade sig själv och att inga ommöbleringar kan göra att vyerna vidgas i det som kallas världens största utomhusfängelse Gaza. Möbelflytt ersätter inte utebliven förändring. I 16 år har Gaza varit stängt, belägrat, och styrt av Hamas. Ytterst ytterst få människor får tillstånd att resa härifrån och en man beklagade för mig att det enda tillåtna sätt för oss att få utlopp för vår frustration är att till exempel delta i sånt som det groteska firandet av den blodiga attacken där sju israeler sköts ihjäl utanför en synagoga i Jerusalem i fredags.
Och i den väntande våldsspiralens olidliga förutsägbarhet kanske det är naturligt att reducera sina förväntningar till att flytta en rosa soffa från köket till salen.
Cecilia Uddén, för P1 Morgon i Gaza
[email protected] -
Utrikeskrönikan 3 januari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här är Kairo, tisdag.
De gammelrosa sidentapeterna har fått ännu fler revor och krackeleringarna i den en gång vackra stuckaturen börjar likna bråck – med smuliga utbuktningar på det som en gång varit vita väggar och tak, men som nu liknar olivgrön, sjuk hud.
Så ser det ut hos den numera fattige aristokraten, historikern och filmmakaren Mahmoud, i hans degenererade palats intill Tahrirtorget. Han har inte råd att renovera, men varje år står han värd för ett knytkalas dan före nyårsafton. Att få en inbjudan är en ära, och alla nytillskott på gästlistan gör sitt yttersta för att inte se förvånade ut när de vandrar omkring i förfallet med skräckblandad förtjusning.
Värdens mor var skådespelare, fadern diplomat och kusin till den avsatte kungen Fouad, som efter revolutionen 1952 inte avrättades utan fick tillstånd att segla till Italien, något många egyptier framhåller som bevis för att egyptierna inte är blodtörstiga.
Jag rör mig försiktigt mellan salongerna men vågar inte slå mig ner på några av de sköra antika möblerna. Här finns nedsuttna Louis XIV-fåtöljer, porträtt av kungligheter i fez, ett schatull och en matsalsbuffé i valnötsträ och en och annan rokokobyrå. Ljuset är dämpat, ljudnivån och alkoholkonsumtionen hög.
Jag tror inte att någon av gästerna, och definitivt inte Mahmoud själv, känner nostalgi för det egyptiska kungahuset, men den mängd av Kairointeriörer som i dag står orörda, täckta av en dammslöja, fascinerar så mycket att den rysk-svenska fotografen Xenia Nikolskayas fotobok “DUST” – det vill säga damm – såldes för över 13 000 kronor på internet när den nyligen var slut på förlaget.
Nu har den kommit i ny upplaga med bilder av nedgångna palatsmiljöer, inklusive Mahmouds hem med sidentapeterna, och så röda tunga sammetsdraperier, övergivna salonger där vitt tyg täcker möblerna, parkettgolv med dammlager som påminner oss alla om att hotet från ökenvindarna är reellt och att sand faktiskt en gång i tiden hade begravt hela sfinxen.
På nyårsdagen satt sen några av knytkalasgästerna i samma biosalong som jag och såg Ruben Östlunds prisade film “Triangle of sadness”, filmen med sina underbart groteska scener där de välbärgade på en lyxkryssning spyr ostron, kaviar och bläckfisk och champagne. Gapskratten ekade mellan biograffåtöljerna, också de ganska nedsuttna, och ingen verkade störa sig på vare sig den Googleintellektuella nivån eller kräkkaskadernas övertydlighet. Alla, utom den subtila rysk-svenska fotografen, verkade nöjda med att känna ett sunt självförakt, äckel, igenkänning i de inverterade rollerna när lyxjaktens filippinska städerska blir kapten på den öde ön där de flyter iland efter en explosion.
Filmen som skulle provocera och blotta orättvisor blir på så sätt istället en ursäkt för passivitet, upprätthållandet av status quo i ett Egypten där aristokratiska miljöer förfaller medan den politiska repressionen förvärras.
Cecilia Uddén, för P1 Morgon i Kairo
[email protected] -
I årets sista P4 Världen lyfter vi fram några av årets största händelser. Vad kan Putin tänkas skåla för när vi träder in i ett nytt år? När blir smöret överkomligt i pris igen och kan protesterna i Iran leda till en förändring?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nytt år, nya möjligheter. Ett avslut på något och en början på något nytt. Vad kan vi förvänta sig av 2023 när det gäller några av 2022 års största händelser som mer eller mindre påverkat oss alla.
I historieböckerna så kommer 2022 att vara året då Ryssland invaderade Ukraina. Den 24 februari förändrades livet för Kateryna Martyniuk, som bor och pluggar bland annat svenska i Lviv i Ukraina. Hör hur hon ser på framtiden.
Vad skulle möjliggöra att kriget i Ukraina tar slut? Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vad president Putin kan tänkas planera inför 2023.
Ekonomin, hur stor kan inflationen bli och när vänder det. Ekonominkommentator Kristian Åström ger besked.
Kvinnornas kamp i Iran har spridit sig välden över – blir 2023 året då det sker en förändring? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, berättar om folket som vägrar ge upp trots regimens våldsamma motstånd.
Frågorna hänger i luften, bara 2023 kommer att kunna ge oss svaren men vi ska försöka så gott det går att resonera kring framtiden.
Programledare Catarina Spåre Gustafsson
Producent Kajsa Boglind
Tekniker Christer Tjernell
-
Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Saudiarabien har varit en vän att räkna med för USA, men nu får Washington konkurrens från Peking som vill stärka sina relationer med Gulfstaterna. Hör om Xi:s besök i Riyadh och vad Kina vill uppnå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eskorterad av 16 fullblodshästar kördes Xi Jinping fram till det kungliga palatset. Den kinesiske ledaren välkomnades med pompa och ståt och världen fick bevittna ett ordentligt handslag mellan Xi och den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman.
Kina är idag den största köparen av olja från Saudiarabien och Saudiarabien välkomnar kinesiska investeringar i landet. Kina och Saudiarabien går nu mot ett allt bredare samarbete – inom alltifrån infrastruktur, teknik, forskning och vapen. Länderna kritiserar inte varandra för brister i mänskliga rättigheter och Xi Jinpings besök kan även ses som en pik mot USA.
Hör Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, och Hanna Sahlberg, Kinakommentator, om Kinas närvaro och intressen i Mellanöstern i allmänhet och Gulfstaterna i synnerhet. Delvis är det en balansgång för Kina i regionen. För vid sidan om banden till Saudiarabien har Kina på senare år slutit ett omfattande samarbetsavtal med Iran.
Kinakorrespondent Björn Djurberg ger en uppdatering om covidläget i Kina. Smittan sprids nu av allt att döma explosionsartat i bland annat Peking.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
I det sista avsnittet av P1:s Mellanösternpodd berättar våra korrespondenter och profiler varför de älskar Mellanöstern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I P1:s Mellanösternpodd har vi diskuterat allt från makthungriga diktatorer, våld mot demonstranter till rafflande skandaler i regionens kungahus. Ofta präglas mediebilden av Mellanöstern av konflikter, krig och osämja. Men i det sista avsnittet av podden beskriver våra gäster vad det är som gör att de ändå aldrig upphör att älska Mellanöstern. Hör om musik, mat och möten som gör regionen omöjlig att inte tycka om.
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, och Revend Shexo, reporter på Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Matilda Eriksson
-
I det sista avsnittet av P1:s Mellanösternpodd berättar våra korrespondenter och profiler varför de älskar Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I P1:s Mellanösternpodd har vi diskuterat allt från makthungriga diktatorer, våld mot demonstranter till rafflande skandaler i regionens kungahus. Ofta präglas mediebilden av Mellanöstern av konflikter, krig och osämja. Men i det sista avsnittet av podden beskriver våra gäster vad det är som gör att de ändå aldrig upphör att älska Mellanöstern. Hör om musik, mat och möten som gör regionen omöjlig att inte tycka om.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, och Revend Shexo, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson
-
Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en ”fiende till Gud”. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologi
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en ”fiende till Gud”. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologiProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
-
Utrikeskrönikan 2 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jerusalem, fredag.
Och politiseringen av Fotbolls-VM går inte ju över. Iranska frihetsflaggor och regnbågssymboler förbjudna, palestinska flaggor tillåtna, israeliska journalister bespottade och ord som kvinna och frihet portade.
Men från att aktivister känt sig modiga om de smugglat in en regnbåge och journalister tuffat till sig mot Qatars polis eller suttit i sanden och tittat på VM med migrantarbetare som aldrig skulle haft råd att komma till de arenor de varit med och byggt, så börjar det sjunka in att pengar ändå kan överrösta allt, att varken Qatar eller FIFA bryr sig om vad regnbågsliberala människorättsförsvarare fäktar om.
Qatar kritiseras ju inte bara för att migrantarbetare dött av värmeslag och att homosexuella blir inlåsta i underjordiska celler, utan också för att landet saknar fotbollskultur. Och oron över att ingen skulle sitta på läktarna och vråla sitt stöd åt landslaget, ledde till att Qatar hyrde in fotbollssupporters.
New York Times lyckades prata med några av de 1500 fotbollsfans som redan i oktober flögs in från Libanon, Egypten och Algeriet för att lära sig Qatars nationalsång och ett antal ramsor. Unga män från länder med hög arbetslöshet och ekonomier i fritt fall, som nu fick hotell, mat, matchbiljetter, flyg och ett litet stipendium i utbyte mot att de satt i vinröda T-shirts och hejade på Qatar.
I Qatar har det förresten också gått inflation i VIP lounger. Att vara VIP, en very important person, är nu så banalt att det finns VIP lounger med ännu rödare matta, ännu finare buffet – lammlägg, tonfiskstek, öl vin och champagne trots förbudet. Och för de allra finaste, som Jared Kushner, Ivanka Trump, Saudiarabiens kronprins Mohamed Bin Salman och Emiren själv, finns VVVIP – där man kan anlända i helikopter och transporteras sista biten i mercedes utan att behöva befinna sig i samma rymd som plebejerna.
En VVVIP biljett kostar 5000 dollar men i gengäld serveras man en sexrättersmåltid med de allra dyraste champagne-, whiskey- och cognacsorterna i världen.När FIFA-chefen Gianni Infantino inför VM-starten höll sitt märkliga och hånade tal, fanns det de som nästan tyckte synd om honom när han blottade sin underdånighet gentemot Qatar och istället gick till attack mot Europa som borde be om ursäkt för sin historia, inte Qatar, som han sa.
Men nu, på VM:s tolvte dag, börjar en annan insikt sjunka in – att Infantino varken är lobotomerad eller obegåvad utan tvärtom listig nog att hålla ett tal fullt av irrgångar som västmedia kunde avfärda som förvirrat, medan det i själva verket var skickligt anpassat till just de FIFA medlemmar som är de som kommer att se till att han får sitta kvar.
Cecilia Uddén, Jerusalem
[email protected] -
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.
Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.
Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.
Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.
Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i Turkiet
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
-
Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna som ledde till att lilla Qatar fick fotbolls-VM.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Qatar år 2010 utsågs till värdland för fotbolls-VM 2022 blev många förvånade eftersom landet var en nästan okänd fotbollsnation. Men bakom beslutet låg en väl utförd kampanj från kungadömet där stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstänkta för korruption och några har i efterhand sagt att de ångrar att Qatar får anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgå i spåren av skandalen.
Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinära arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Arbetare har dött vid bygget av arenor. Människorättsorganisationer kritiserar bristen på rättigheter för utländska arbetare i det så kallade kafala-systemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hävdar däremot att arbetsvillkoren förbättrats.
Lilla Qatar är diplomatisk stormaktTrots att Qatar är ett litet land så har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till både USA och Iran. Genom tv-kanalen al-Jazeera som ägs av Qatar har landet ytterligare stärkt sitt inflytande världen över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i världen i förhållande till folkmängden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt världens då dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert Radiosporten. Sen podden spelades in har Richard Henriksson slutat på Sveriges Radio.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Sandra Pettersson
Avsnittet publicerades första gången i januari 2022.
- Laat meer zien
