Ekot Podcasts

  • Svenskarna sorterar sitt plastavfall i tron att det blir till nya plastförpackningar. Men sanningen är en helt annan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Daniel Öhman, granskande reporter på Ekot, berättar historien om varför plaståtervinningen aldrig fungerat som det var tänkt i Sverige: sju av åtta av hushållens förpackningar eldas upp. Hör röster från den kinesiska landsbygden som blev västvärldens plastsoptipp, och om de kliv som tas i Sverige för att få till en förändring.

    Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledarna Robin Olin och Lena Nordlund och med Sveriges Radios skarpaste journalister.

    Programledare: Robin Olin

    Gäst: Daniel Öhman, granskande reporter på Ekot

    Producent: Karl Kadhammar och Elin Roumeliotou

    Med ljudklipp från: AP Archive, Al Jazeera English, CBS News, Svensk Plaståterförening samt Youtube-kanalerna Pantamera och Polynova Nissen.

    Kontakt: [email protected]

  • Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.

    Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
    Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever? 
    – Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.

    Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.

    – Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.

    Men det är många som arbetar i skolan...

    – Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.

    Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?

    – Så ser jag det.

    Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?

    – Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.

    – Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.

    Återkalla permanenta uppehållstillstånd

    Enligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?

    – Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.

    Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.

    – Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt. 

    Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?

    – Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.

    71 kronor per dag till ukrainare och asylsökande

    Sedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.

    Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
    Tekniker: Brady Juvier
    Producent: Maja Lagercrantz

  • Den kinesiskägda appen TikTok lockar en miljard användare. Men fler och fler förbjuder nu sina anställda att använda appen i sin jobbmobil. Varför anses TikTok vara en säkerhetsrisk?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: Erika Mårtensson
    Medverkande: Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

  • Den kinesiskägda appen TikTok lockar en miljard användare. Men fler och fler förbjuder nu sina anställda att använda appen i sin jobbmobil. Varför anses TikTok vara en säkerhetsrisk?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: Erika Mårtensson
    Medverkande: Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

  • Elpriserna slår i taket och fingerpekandet är i full gång.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Rysslands krig i Ukraina i kombination med vinterns första köldknäpp leder till rekordpriser på el i Sverige. DPS tar tempen på den politiska energidebatten och reder ut vem som bär skulden för din elräkning.

    Ny försvarsberedning i skuggan av Nato

    I veckan blev det klart att regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av Hans Wallmark (M).

    Vår försvarskunniga kompis Mats Eriksson förklarar vad Nato-ansökan innebär för gruppens arbete och vad som gick snett när förra försvarsberedningen sprack - eller gjorde den det?

    Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot.

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Joar Jonsson

  • USA:s tidigare president Donald Trumps familjeföretag dömdes på tisdagen för skattebrott, Republikanernas grepp om senaten har försvagats och utredningen av Kapitolium-stormningen kan leda till väckt åtal mot Trump. Tuff vecka för den tidigare presidenten, helt enkelt. Ginna Lindberg, vinnaren av Stora Journalistpriset 2022 och utrikesschef på Ekot, förklarar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Nanna Olasdotter Hallberg

  • När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet.

    – Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén.

    Två procent av BNP inte tillräckligt

    Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.

    Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.

    – Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.

    Hur stor andel av BNP kan det handla om?

    – Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.

    Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?

    – Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.

    Svårt klara rekryteringen

    En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år.

    ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju.
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Monica Bergmark

  • SCB:s opinionssiffror är en deppig läsning för regeringen. Vi tar också tempen på den plötsligt så heta klimatdebatten.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Regeringen backar i SCB:s färska partisympatiundersökning jämfört med valresultatet i höstas. Samtliga regeringspartier tappar men störst är tappet för samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Hur kommer det sig? Vi reder också i Socialdemokraternas siffror – varför går det så bra?

    Klimatdebatten kom först efter valet

    Klimatet var knappast i fokus inför valet 2022 men under hösten har det låtit annorlunda när såväl opposition som näringsliv vill se krafttag. Hur effektiv är regeringen klimatpolitik, och var den förra egentligen bättre? Annika Digreús som är miljö- och klimatreporter på Ekot reder ut.

    Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Hanna Melander

  • Johan Pehrson har kallat SD för en brun sörja och delar av Tidöavtalet som skit. Ännu en gång sätts relationen mellan L och SD på prov.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I veckan höll Liberalernas Johan Pehrson ett möte utanför Sandviken. I sitt tal till publiken, besående av partivänner, kallade han SD:s vitbok för en brun sörja och beskrev delar i Tidöavtalet som skit.

    Uttalandet har fått relationen mellan L och SD att gnissla ordentligt. Men Fredrik Furtenbach tror inte det var medvetet gjort av Johan Pehrson.

    Centerpartiets nästa ledare

    Kampen om Annie Lööfs efterträdare fortsätter. Centerpartiets gruppledare Daniel Bäckström är en av kandidaterna, men svaret på frågan om att viga samkönade verkar ha sållat ut honom från processen.

    Dessutom, Ekots politikreporter Katarina Helmerson gästar studion för att berätta hur det var att följa L och SD fram till Tidöavtalet. Hör om kulisserna bakom P1 Dokumentären "Maktskiftet – när SD släppte in L i regeringen".

    Medverkande:

    Fredrik Furtenbach ochTomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer Ekot samt Katarina Helmerson, politikreporter Ekot

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Tor Sigvardsson

  • Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som ”tvivelaktig” på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoğan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoğan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoğans krav.

    Erdoğan kräver att personer utlämnas från Sverige

    Turkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoğan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.

    Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern

    Introduktion: Johar Bendjelloul

    Programledare och producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Jari Hänninen

  • Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som ”tvivelaktig” på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoğan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoğan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoğans krav.Erdoğan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoğan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

  • Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju.

    Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann."

    I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren.

    Varsammare i opposition

    Lena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren.

    "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena Hallengren

    Kommer inte samarbeta med Sverigedemokraterna

    Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans.

    "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.

    Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister
    Programledare: Johar Bendjelloul
    Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Elin Hagman

    Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.

  • Ulf Kristersson fick två dagar till på sig att bilda regering, men frågan är om han hinner gå i mål innan klockan tickat klart.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Moderaternas partiledare Ulf Kristersson fortsätter att försöka bilda regering, även om allt är "i princip helt klart". I morgon fredag är det dags att träffa talmannen igen.

    Bristen på förtroende mellan SD och andra partier har satt käppar i hjulet. Samtidigt går Johan Pehrson ut med att Liberalerna inte kan lova M-ledaren stöd i en statsministeromröstning.

    Fredrik Furtenbach har själv ställt frågan till Ulf Kristersson om vilka som ska sitta i regeringen och fick minst sagt ett snårigt svar.

    Sveriges reaktioner på Iran

    Händelserna i Iran har fått stort genomslag i svenska medier och inrikespolitiken. På måndag presenterar utrikesminister Ann Linde och EU nya sanktioner. Kommer Sveriges balansgång i Iranfrågan att förändras med den nya regeringen?

    Medverkande:

    Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer Ekot.

    Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent 

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Joar Jonsson

  • Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften.

    Studenter demonstrerar på universitet i Teheran

    Det har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som ”kvinna, liv frihet” och ”död åt diktatorn”. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.

    Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.

    Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent

    Programledare: Johan Mathias Sommarström

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Monica Bergmark

  • Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften. Studenter demonstrerar på universitet i TeheranDet har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som ”kvinna, liv frihet” och ”död åt diktatorn”. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark