KTH Podcasts
-
Att något är transparent tolkas ofta positivt, som något demokratiskt och öppet. Men hur mycket förstår vi användare av vad som händer på nätet? Algoritmerna förenklar visserligen våra liv, men vet vi hur de använder vår data? Jacob Dexe är industridoktorand vid RISE och KTH. Hans forskning handlar om transparens i algoritmbaserat beslutsfattande.
Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke. -
Hur ser samhällsekonomiska och företagsekonomiska kalkyler ut för ny kärnkraft i Sverige? Vilka externaliteter prissätts? Och hur inverkar osäkerheter kring framtida marknadsvillkor och regelverk på viljan att investera?
MedverkandeThomas Tangerås, docent i nationalekonomi och programchef vid IFN
Pär Olsson, professor i kärnenergiteknik vid KTH
Lisa Ranlöf, chef för enheten Tillståndsprövning kärnteknik vid StrålsäkerhetsmyndighetenJohan Svenningsson, vd Uniper Sverige
Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.
-
Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt.
Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.Medverkande: Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Jonna Westin [email protected] -
After 20 years as a fashion designer, Richard Toon followed his gut feeling and founded the startup Biorestore together with his colleague Wajahat Hussain. They have developed a product they call a “re-tergent” - you use it in the laundry machine but the main difference is that it restores your old garments and gives them a second life. Simple yet potentially revolutionary. Check out their campaign on Kickstarter. // Podcast host: Christian von Essen // Recorded at KTH Innovation in Stockholm during Sustainable Fashion Day in April 2022.
-
Äntligen är det stora infrastrukturplaneringsavsnittet här! Allt om hur planeringen går till, vilka trafikpolitiska mål vi har, hur vi räknar på infrastrukturens samhällsekonomiska nytta. Och hur bygger man egentligen ett transporteffektivt samhälle. Det låter nördigt men det är VIKTIGT! Adjungerade professorn Karolina Isaksson från KTH och VTI gästar.
-
I en värld med ökat resursuttag och galopperande klimatnödläge är ekonomins utformning alltid en het potatis. I detta avsnitt träffar jag Åsa Svenfelt som är forskare vid KTH och bland annat har varit projektledare för Hållbar Samhällsbyggnad Bortom BNP-tillväxt. Vi går igenom olika scenarier för hur ekonomin kan tänkas ändras fram till 2050. Den som vill läsa mer kan hitta scenarierna här: https://www.bortombnptillvaxt.se/download/18.6524e7bf15dd1169a5e566/1504529340644/Bortom%20BNP-rapport%202017.pdf
-
Vem som helst kan fås att verka säga och göra vad som helst i videor på nätet, så kallade deepfakes. Finns det några gränser för tekniken och hur kan vi genomskåda dem?
Nyligen kom en video ut på internet där Ukrainas president Zelenskyj stod och uppmanade sitt folk till kapitulation. Videon var konstruerad med avancerad men lättillgänglig teknik. Enligt många var den dåligt gjord och dessutom hade ukrainska myndigheter varnat för att just en sådan video skulle komma, vilket kan ha minskat sannolikheten att den fick någon inverkan på det pågående kriget. Deepfakes som den här videon blir allt vanligare i takt med att tekniken blir bättre och enklare att använda. Oftast är syftet att roa eller överraska, och allra vanligast är deepfakes inom pornografin, där kända människors ansikten läggs in i filmer med sexakter. Men tekniken kan också användas i propagandasyfte. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hur det går till att skapa en deepfake och hur vi kan genomskåda de falska filmerna.Medverkande: Tobias Falk, lektor Stockholms Universitet och verksam på ett produktionsbolag som arbetar med spel och filmer; Mårten Björkman, docent i datalogi, KTH; Thomas Nygren, professor i historia och didaktik, Uppsala universitet.Programledare: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] -
I dag är det fullt möjligt att 3D-printa ett hus, men vad finns det för fördelar egentligen? Kommer byggarbetsplatserna att ersättas av stora 3D-skrivare och vad kommer effekterna i så fall bli? Hur ligger vi till i Sverige jämfört med andra länder?
I podden deltar två personer som ligger i framkant av utvecklingen. Tobias von Haslingen, som är en av grundarna till Concrete Print och har 3D-printat ett hus i betong. Helena Westerlind är arkitekt och forskare på KTH. Hon forskar specifikt om 3D-användning av betong och även om återbruk av betong.
-
“Det handlade aldrig om att de ville ställa om för sina barn och barnbarn, det handlade om innovation och att använda resurser på ett smartare sätt.”
I det här avsnittet av Sustainability Talks gästas Johan och Elin av Per Grankvist, forskare på Viable Cities/KTH, som jobbar med forskning om hur vi kan göra städer mer hållbara.
Per har i många år arbetat med hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar, och spår en död för ett av de mest klassiska svenska bolagen.
Hör hans viktigaste budskap till styrelseledamöter, tips på smartare resursanvändning och exempel på företag som ligger i framkant med kreativa lösningar.
Det blir även prat om greenwashing, planetära gränser och vegansk livsstil.
Tack Per för ett samtal med flera skratt, nya vinklar och flera insikter!
-
Ingen som lär är ett vitt papper eller en behållare att fylla med kunskap och sen mäta. Lärande sker i dialog, reflektion, iteration och i möten inom dig själv och med andra. Och att ha ett utforskande eller agnostiskt eller till och med respektlöst förhållningssätt till hur den utvecklingen kan ske, är en nyckel. Möt Kia Höök som är professor i interaktionsdesign på KTH och som ställer frågor som varför man inte kan forska på känslor eller vad det är som gör att normer fortfarande styr våra barns slöjdlektioner. Kia har skrivit böcker som Designing with the body och skapat sånt som en gitarr som “andas” tillbaka för att hjälpa en person att hantera sin nervositet inför ett framträdande. Bland mycket annat.
Interaktionsdesign är att skapa föränderlighet, att utforma saker, material och uppfinningar som är rörliga och kan förändras. Basen är att testa och utforska sig fram, att vara en maker. Och att ta sig an nya saker som ett nyfiket barn gör. Avsnitt 49 är ett lekfullt, eftertänksamt och respektlöst prövande samtal mellan Katarina Pietrzak och Carl Heath på RISE, och veckans gäst Kia (Kristina) Höök på KTH. -
Statliga Energimyndigheten satsar 99 miljoner på en pilotanläggning för ny kärnkraftsteknik med små modulära reaktorer i Oskarshamn. Energijättarna hoppas på den nya tekniken men intresset att bygga storskalig kärnkraft är svalt.
Programledare: Claes AronssonGäster och röster i programmet: Åsa Elmqvist, rappportförfattare Energiforsk Tomas Kåberger, professor Chalmers, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten Janne Wallenius, professor vid KTH och grundare till företaget Blykalla Andreas Erlandsson, kommunalråd (S) Oskarshamn Khashayar Farmanbar, energiminister (S) Johan Lundberg, vd Oskarshamnsverket OKG Andreas Regnell, strategichef Vattenfall Carl Berglöf, kärnkraftsexpert Energiföretagen Margareta Svensson, reporter Ekonomiekot. Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Josef Reinhold [email protected] -
Hur förnyade transportmöjligheter och förändrade rörelsemönster påverkar byggandet besvaras i det senaste avsnittet av podcasten Snåret från Svensk Byggtjänst.
Programledare är Viktor Ginner.
Gäster:
Anna Kramers, forskare på KTH. Projektledare för forskningsprojektet Mistra Sams, ett living lab som studerar vardagsrörligheten under åtta år.
Christer Ljungberg, Trivector. Grundare och senior advisor. Han har hållit i tusentals föreläsningar om framtidens transporter.
Karin Kjellson, Arkitekt och medgrundare Theory into practice.Innehåll med tidskoder:
01.30 Aktuella beteende- och transportförändringar
03.00 Förändrad mobilitet - så påverkas staden
09.58 Kollektivtrafik i förändring
10.49 Förändrad mobilitet ur nationellt perspektiv
17.45 Beställartips för kravställning av mobilitet
22.15 Förändrad mobilitet - så påverkas byggnader -
Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år?
Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år. Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet. Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér [email protected] -
Del 2. Det är världens första riktiga energikris med galopperande vedpriser som får européerna och särskilt britterna att börja gräva upp fossilt kol i stor skala.
Det nya bränslet eldar på övergången från medeltid till tidigmodern tid, när Storbritannien seglar upp som det kommande stora imperiet. Samtidigt tas de första stegen in i industrialismen, där kolet blir avgörande för att de allra första industristäderna ska växa fram i nordvästra England.Det var en revolution i sig när denna sammanpressade superved från underjorden befriade människor från det tidskrävande arbetet att ständigt samla ved, och ytterligare en revolution när de svarta stenliknande klumparna, istället för människors och djurs kroppsstyrka, kunde få maskiner att röra sig. Och så småningom kunde fossilt bränsle också inleda en tredje revolution, den industriella, där detta kombinerades, och skapade nytt välstånd och makt i Storbritannien och andra länder.Men samtidigt krävdes tusentals lågbetalda människors hårda kroppsarbete vid maskinerna, och även om ingen anade att det här var ett viktigt steg mot dagens klimatkris, så märkte folk i industristäderna tydligt de negativa hälsoeffekterna av den svarta röken från de tusentals skorstenarna. Folk beskrev det som att kliva in i helvetet, säger Sarah Baines vid muséet för industri och vetenskap i Manchester.Det här är andra delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor emeritus i geografi vid Durham University; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 19/10 2021.Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Peter Normark [email protected] -
21 december. Hur ser framtiden ut för kärnkraften – och kärnkraften ut för framtiden? Är det dumt att börja slutförvara redan nu? Vad svarar man den som likt miljöministern säger att den inte är ”framtidens melodi”? Jesper Sandström diskuterar med Janne Wallenius, professor i kärnfysik vid KTH.
- Laat meer zien
