Karl X Gustav Podcasts
-
Stormningen av Frederiksodde var en viktig händelse i Karl X Gustavs första danska krig. Danskarna hade dragit sig tillbaka till fästningen Frederiksodde (på Jylland vid den smalaste delen av Lilla Bält). Svenskarna hade kontroll över resten av Jylland. För att kunna föra över den svenska armén till Fyn måste fästningen intas.
Segern vid Frederiksodde la grunden för tåget över Bält och senare freden i Roskilde 1658
Blir patron för att stöttawww.patreon.com/kungarochkrig Instagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krig Litteratur som använts:Tåget över Bält av Lars Ericsson WolkeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Som utlovat kommer här en fördjupning om den västra fronten i Karl X Gustavs första danska krig - Krabbefejden. Blir patron för att lyssna på helawww.patreon.com/kungarochkrig Litteratur:Svenska krig 1521-1814 av Ulf SundbergOfredsår av Peter EnglundTåget över Bält av Lars Ericsson Wolke
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dags att prata om freden efter Karl X Gustavs ryska krig - freden i Kardis 1661.
Men du måste vara patron för att lyssna
Instagram: @kungarochkrig
Twitter: @kungarochkrig
Facebook: Kungar och krig
Litteratur:
Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dags för ytterligare ett av Karl X Gustavs krig - det mot Ryssland 1656-1661.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dags att prata om freden efter Karl X Gustavs polska krig - freden i Oliva 1660.Instagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krig Litteratur:Svenska freder och stillestånd 1249 - 1814 av Ulf Sundberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det första av flera krig som Karl X Gustav drev in Sverige i - det polska kriget mellan 1655 och 1660.Stötta podden genom att bli patron Instagram: @kungarochkrigTwitter: @kungarochkrigFacebook: Kungar och krig Litteratur som använts:Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur kommer det sig att Ryssland har en exklav vid Östersjön som saknar landförbindelse med resten av staten? Och vad har gutefåren fått på halsen egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BudgetdramatikenRegeringen fick efter många turer igenom sin budget idag, och vann kanske även pensionärernas gunst. Lova Olsson, politikreporter på Ekot, rapporterar direkt från riksdagen om stämningen på Helgeandsholmen efter den turbulenta budgetomröstningen.
Krutdurken KaliningradTidigare hette Kaliningrad Königsberg och var Ostpreussens intellektuella centrum. Här utspelar sig operan Hoffmans äventyr, och här föddes den tyske filosofen Immanuel Kant. Men staden har med sitt strategiska läge också varit mål för såväl Karl X Gustavs, Hitlers och Stalins stormaktsambitioner. Vi frågar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, om vad som hände efter Sovjetunionens fall.
Idag är det här området fortfarande en krutdurk. Konflikten med Ryssland trappas upp, sedan Litauen stoppar transporter på landsförbindelsen till Kaliningrads närmare en miljon invånare. Den ryska enklaven ligger bara 30 mil från Sverige, så det är dags att vi lär oss mer om staden. Thomas Lundén, professor emeritus och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola, berättar.
Dessutom:Italienska Stones-fanatiker, Morgonpasset för boomers, och gutefårens nya virtuella gärdesgårdar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Nästan allt drottning Kristina tog sig för misslyckades hon med. Det menar Linda Skugge och reflekterar över saken i ljuset av sina många egna misslyckanden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2019.
I drottning Kristinas efterlämnade manus förutspådde hon att hon som äldre skulle förvandlas till en vacker yngling som hette Alexander. Efter hennes idol Alexander den store.
Hon trodde att hon med alkemins hjälp skulle kunna omvandlas till man. Likaså var hon övertygad om att hon genom en alkemisk metamorfos kunde bli odödlig.
I slutet av sitt liv fick hon äntligen syn på något som stack ut och skavde när hon satt till häst, något som hade slående likheter med en manslem. Hennes livmedikus blev utom sig, men fick till sist medge sitt misstag. Det var ingen penis, utan ett livmoderframfall.
Drottning Kristina nämns alltid som en stor förebild, hon var ju så bildad och vis och bjöd in Europas intellektuella till Stockholm. Dessutom var hon en egensinnig och stark kvinna som absolut inte tänkte bli underordnad en man vilket skulle hända om hon gifte sig. Nej, istället abdikerade hon och skapade sig ett helt nytt liv i Rom … men för att verkligen förstå hennes liv måste man känna till vilken roll misslyckandet spelade i det.
I hela sitt liv misslyckades Kristina med i stort sett allt hon företog sig. Hon hade litterära ambitioner och påbörjade ett flertal gånger sina memoarer. Men – skräll! – självbiografin slutar efter ett fåtal sidor med att hon ”längre fram” avser förklara varför det var lite väl hårdhjärtat av förmyndarna att skilja henne som liten flicka från sin mor. Mer om detta får vi aldrig veta.
Hon misslyckades med alla sina storslagna politiska projekt som att agera fredsmäklare mellan Spanien och Frankrike, hon blev inte kung över Neapel, heller inte över det polsk-litauiska samväldet och det blev inget med det stora korståget – där hon skulle rida i täten av hären – för att befria Konstantinopel från turkarna.
Samtliga hennes kreativa planer att få till stånd en bättre försörjning efter abdikationen misslyckades. Hon försökte – naturligtvis utan framgång – sälja svenska krigsskepp till Frankrike, varpå hon ansåg att hon personligen skulle få den för den tiden nätta summan 300 000 riksdaler. Hon försökte tvinga Sveriges nya kung Karl X Gustav att skänka henne 6000 rustade soldater. Det blev fetnobben. Trots att de var kusiner och växt upp tillsammans och trots att hon hade gett honom kronan och allt.
Med tanke på hennes låga tankar om kvinnor ansåg hon förmodligen att det var ett misstag att födas som kvinna. I sina memoarer skriver hon till Gud att ”jag hade varit så lycklig om jag hade fått dö innan jag gjort orätt och blivit otacksam mot Dig”. Hon syftar på den serie olyckor som drabbade henne redan som spädbarn då hon som enligt egen utsaga utsattes för ”attentat”. Som när en bjälke föll ner och nästan krossade vaggan hon låg i, eller när hon tappades i golvet, med en livslång snedhet i ryggen som följd. Det sista, misstänker hon, gjorde hennes egen mor, Maria Eleonora, avsiktligt.
Peter Englund framför i sitt förord till Kristinas oavslutade memoarer en sympatisk förklaring till hennes notoriska misslyckanden. Hon var en kvinna med makt i en alltigenom manlig värld och hade plågsamt mycket att leva upp till och det enda spår av ödmjukhet hon lämnade efter sig var det faktum att hon helt enkelt inte mäktade med att slutföra sin bok.
Englund skriver: ”Att lämna efter sig blott en torso är kanske så nära denna ytterligt stolta kvinna kunde komma den speciella sorg vi andra brukar kalla ödmjukhet?”.
Den konstform Kristina behärskade allra bäst var kanske den uteblivna framgången?
Det räcker att se på sitt eget liv för att inse det riktiga i det påståendet. Vad ger mest energi och vilja till förändring, att lyckas eller misslyckas? Jag minns alla mina misslyckanden och hur de brukade … ja inte ta på mig, men ta mig någon annanstans. Till en ny, kanske inte bättre, men i alla fall oprövad och spännande plats.
Som när mitt förlag konkade, eller min eventbyrå. Eller när jag under pågående styrelsemöte fick sparken som producent för teatern jag drev och den tjugo år yngre assistenten fick ta över min tjänst. För att jag var för undermålig. Jag kommer aldrig glömma vad jag hade på mig. En ljust rosagrå knytblus. Jag åt ur en medhavd matlåda full med melonbitar. Lite melondregel rann ner på blusen. Fläcken gick aldrig bort. Trots det kan jag inte förmå mig att kasta blusen. Den väcker så många starka minnen. Smaken av galiamelon kommer jag för alltid att förknippa med att få sparken. Det finns få saker som slår det misslyckandet och lika få händelser som gör mig på lika muntert humör. För att det är så praktpajigt att man aldrig tröttnar på att vare sig berätta om det eller tänka på det. Eller alla böcker jag skriver som ingen vill läsa? Alla projekt jag inte kan låta bli att starta trots att de bara blöder och tar tid, som fanzinet och antikvariatet. Vad är det egentligen för fel på mig? Varför ger jag helt enkelt inte bara upp?
Varför gav drottning Kristina aldrig upp? Varför slutade hon aldrig att smida den ena planen efter den andra? Varför erkände hon aldrig att hon nog ångrade abdikationen eftersom den gjorde henne utfattig resten av livet? Och hur var det med katolicismen egentligen, misslyckades hon inte till och med att bli en from katolik?
Kristina höll krampartat på med sina mer eller mindre storslagna idéer fram till ögonblicket hon dog. Hon skulle bara vila lite och la sitt recept på den så kallade universalmedicinen som påstods ”bota allt” på nattduksbordet, och lutade sig tillbaka. Men medicinen botade ingenting, utan Kristina dog, gammal och ful, precis som alla andra. Gravöppningen från 1965 påvisade dessutom att hon aldrig lyckades med att förvandlas till biologisk man.
Många av historiens mest framgångsrika människor har varit insnöade på sitt ämne, vänt på varenda sten och filat på varje analys för att åstadkomma något storartat inom just sin disciplin. Kanske är det en väg till framgång, men är det nödvändigtvis ett bättre liv? Är det inte i själva försöket som storheten ligger, och i att våga försöka igen? Med andra ord: är det inte misslyckandet som gör livet större och rikare?
Att misslyckas är ett sätt att leva. Misslyckanden är aldrig ointressanta, aldrig långtråkiga, aldrig stagnation. Hela livet är en risk. Drottning Kristina ansåg att hon var värd den risken.
Linda Skugge, författare och skribent
Drottning Kristina
Född 8 december 1626, död 19 april 1689.
Drottning av Sverige 1644–54, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg.
I december 1654 övergick Kristina i Bryssel i hemlighet till katolicismen och därefter officiellt i Innsbruck i november 1655. Den 23 december samma år gjorde hon sitt intåg i Rom och var därefter bosatt där under namnet Kristina Alexandra. (ne.se)
Böcker som legat till grund för denna essä:
Peter Englund: Silvermasken – en kort biografi över drottning Kristina (Albert Bonniers förlag)
Erik Petersson: Maktspelerskan – drottning Kristinas revolt (Natur&kultur)
Erik Petersson: Drottning utan land – Kristina i Rom (Natur&kultur)
Kristina – brev och skrifter (utgivna av Svenska akademien)
Marie-Louise Rodén: Drottning Christina – en biografi (Prisma)
Susanna Åkerman: Fenixelden – drottning Kristina som alkemist (Gidlunds förlag)
Kjell Lekeby: Kung Kristina (Vertigo förlag)
-
En legendarisk stormaktskung, omättlig på strider, kvinnor och livets goda. En man vars begär gjorde Sverige större än någonsin men som var hans akilleshäl, och blev hans förtida baneman.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Mårten Andersson – producent, manus och research
Navid Bavey – scenuppläsare
Julia Öjbrandt– ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Björn Asker, författare till boken Karl X Gustav, en biografi.Vill du veta mer om Karl X Gustav? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Karl X Gustav, en biografi av Björn Asker
Den oövervinnerlige : om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt av Peter Englund
Tre Karlar av Gudrun Ekstrand
-
2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dagens avsnitt: Efter Karl X Gustavs framgångsrika anfall på Köpenhamn 1658 hamnade Göteborg i händelsernas centrum.Kungen bevakade nu den danska krigsskådeplatsen från Göteborg och här höll man också riksdag 1660.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
