Karl-Bertil Jonsson Podcasts
-
Det menar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg i sin analys av den 14-årige hjälten i SVT:s julsaga. Idag går vi djupt in i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"JAG HAR NÄRT EN KOMMUNIST VID MIN BARM".Så lyder ett av det mest berömda citaten ur "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton". Yppat av pappa Tyko Jonsson, när det står klart att hans son stulit julklappar från rika människor och gett dem till fattiga människor.
Men var står egentligen Karl-Bertil rent politiskt? Hör Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg, som menar att Karl-Bertil "saknar all marxistisk skolning".
Tomas Ramberg tror också, att om det blivit en del 2 av sagan så skulle vi fått se Karl-Bertil radikaliseras kraftigt i sitt politiska handlande.
ATT DYRKA ROBIN HOOD OCH DE RIDDERLIGA IDEALENVad är det egentligen som formar den unge Karl-Bertils världsbild? Att hans idol är Robin Hood står utom allt tvivel, men är det också "ridderliga ideal" som driver hans rättvisepatos och orsakar en familjekris på självaste julaftonskvällen? Vad är egentligen "ridderliga ideal"? Hör Jonas Lindwall, intendent på Livrustkammaren.
HUR GÖR MAN EN TÄNDSTICKSTAVLA AV BODENS FÄSTNING?En av presenterna som Karl-Bertil stjäl och ger till en fattig är Farbror Arthurs tändstickstavla av Bodens fästning. En present som byrådirektör HK Bergdahl blir väldigt glad över att få slippa i sitt hem. Men vad är Bodens fästning? Och hur gör man en tändstickstavla? Den som kan svara på båda frågorna är Elisabet Hesseborn, kulturmiljöspecialist på Statens Fastighetsverk.
MÖT PER ANDRÉN - KARL-BERTILS RÖST I 47 ÅRNär sagan skulle göras sökte Tage Danielsson efter en ung kille i målbrottet som skulle ge röst åt Karl-Bertil. Valet föll på Per Andrén. Vad minns han från inspelningarna? Fick han stjärnstatus bland sina tonåriga kompisar? Och vilken är hans egen favoritreplik i sagan? Per Andrén är hedersgäst i P1 Kultur.
KLASSIKERN: DICKENS MEDELÅLDERSKRIS GAV OSS "EN JULSAGA"1843 kom den ut, Charles Dickens "En julsaga". Historien om den gränslöst girige affärsmannen Ebenezer Scrooge, som omvänds till godhet efter att ha uppvaktats av spöken på julaftonsnatten. Jenny Teleman leder oss in i sagan, guidar oss genom den den, och för oss varligt ut ur berättelsen i dagens Klassiker.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Ulph Nyström -
"Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton" och "En julsaga" - två klassiska berättelser om det viktiga att göra gott för andra människor, särskilt under julen. Tage Danielssons huvudperson Karl-Bertil visste från början hur man gör, Charles Dickens legendariska figur Scrooge fick lära sig den spöklika vägen.
-
I ett glöggdoftande poddavsnitt gästas vi av skådespelerskan Hanna Dorsin (känd bl.a. från Grotesco) som bl.a. berättar om hur hon hamnat i "quiz-träsket". Hanna var med och arbetade fram den Beppe Wolgers-föreställning som Riltons Vänner har spelat sedan 2016, och i podden får vi också höra mer om hennes gedigna körbakgrund. Vi sjunger också en låt tillsammans, hämtad ur Scalateaterns uppsättning av Karl-Bertil Jonssons Julafton, och Johanna lyckas även få Hanna att rimma om podden:
"Om det känns jobbigt i julens stök och rodd,
ratta in så att ni kan höra Riltons podd.
När mörkret på julafton sig sänker,
de vackra tonerna från Karl-Bertil Jonsson dig lycka skänker"📺 Låten ”Har ni hört sagan om Karl-Bertil Jonsson?” finns även som video från inspelningen! https://youtu.be/j4E8hxond_Q
God Jul!
-
Andreas går på casting som norrlänning. Bamse Ivankov (Elias Bjärgvide) ger dina fiender ”en liten julklapp”. Nissen Sigge Snöfall (Olov Häggmark) varnar för dåliga arbetsförhållanden på Nordpolen.
Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.
Följ Karl-Bertil Jonssons julkalender på Lustgas Instagram.
Skicka in era favoriter till ”Best Of”.
Föreställning till förmån för musikhjälpen: https://www.presensimpro.se/produkt/klubb-kransen-till-forman-for-musikhjalpen/
Instagram:
@lustgascomedy
@olovhaggmark -
Elias och Andreas tar upp gammalt groll. Karl-Bertil Jonsson (Andreas Anterot) fortsätter stjäla och ger tips på sociala medier. Bosse (Niklas Larsson Lirell) tar på sig brott han inte begått.
Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.
Biljetter till De 39 stegen:
https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/Instagram:
@lustgascomedy
@niklarss -
Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola
Skicka in ämnen till tombolan: [email protected]
Köp vår merch: https://podstore.se/podstore/tombola-podcast/
Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren
Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten
-
Skådespelerskan och sångerskan Vanna Rosenberg spelar Karl-Bertil Jonssons ömma moder i den jazziga musikalversionen av "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton". I P4 Extra - Gästen berättar hon om sin farmor som överlevde förintelsen och om kärleken till julen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
För att beskriva vår tids ekonomiska system talar många om senkapitalismen. Katarina Bjärvall funderar på vad som gör dagens kapitalism till den sena kapitalismen, samt vad som väntar härnäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Jag kan ha varit åtta nio år. En dag när jag och min familj kom hem hängde det en kasse på handtaget till ytterdörren och i kassen låg en Barbiedocka, en Ken, en Skipper och massor av kläder till dem. Detta guld, visserligen begagnat, hade lämnats av en rebellisk faster. För Barbie betraktades med misstänksamhet i min familj eftersom dockorna – ja vad? Idag kan jag undra, men ett skäl var nog att de förmedlade osunda skönhetsideal. Ett annat var kanske att de var amerikanska. Och var det också för att de var produkter av kapitalismen? Nej knappast, det sa ingen. Ordet kapitalism var alldeles för politiskt laddat för användas i ett medelklasshem på 70-talet.
I mitt minne är kapitalistisk inte en beskrivning utan en beskyllning. Ordet användes under 1900-talets sista decennier bara på 1 maj-demonstrationer och då i det led som tågade längst ut till vänster. Som ett mer neutralt uttryck fanns "den fria marknaden". Det har nu förändrats. På senare år har k-ordet tagit mark i sin neutrala betydelse: det system där kapital i olika former styr beteenden. Till och med professorer i nationalekonomi använder nu ordet när de med myndig basröst lyfter fram fördelarna med den modell som Karl-Bertil Jonsson försökte punktera med sin naiva givmildhet.
När kapitalismen som begrepp har förlorat sin laddning har systemets kritiker fått hitta nya ord. Då har senkapitalism blivit det nya arga. Vad är det som definierar senkapitalismen? Vilka yrken exempelvis? Bitcoinspekulant, elbilskonstruktör och influerare förstås. Och Voijägare, alltså att samla ihop övergivet elskrot på nätterna. Mystery shopper, alltså att testa servicepersonal i skarpt läge genom att rya om varmare havremjölk. Och så det gamla hederliga lastbilschaufför, alltså att ratta runt prylar som någon köpare blivit besviken på och som därför ska tillbaka till en lagerhangar någonstans i vildmarken.
Exemplen är inspirerade av Tommy Sundvalls serienovellsamling Äventyr i senkapitalismen. Men varje gång jag ser det ism-ordet, eller hör det, tänker jag: Varför sen? Är det en optimism, att snart slår denna kapitalistiska parentes över i något nytt och uppfriskande? Eller är det en pessimism, snart har kapitalismen kört slut på mänskligheten och då följer apokalypsen?
Det sägs ju att det är lättare att föreställa sig jordens undergång än slutet på kapitalismen, så vad är det som tyder på att denna -ism nu ska ha nått sitt sena stadium?
Faktum är att senkapitalism inte alls är något nytt ord, en tysk ekonom vid namn Werner Sombart myntade det redan vid sekelskiftet 1900. Ett sextiotal år senare etablerades det av en annan tysk, Ernest Mandel, i hans bok Spät Kapitalismus, översatt till svenska på 1970-talet och utgiven i två mastiga band. Marxisten Mandel skriver redan i förordet att han beklagar att han inte har hittat något bättre ord – senkapitalism refererar ju endast till kronologin och säger inget om hur sammansatt denna ism är. Men som nödbegrepp får det duga.
Senkapitalismen kännetecknas enligt Mandel av att marknadsföring och krediter har fått fritt spelrum. Det leder, menar han, till internationalisering och centralisering av kapital, snabb teknologisk förnyelse och en expansion av servicesamhället. Och, som han också noterar, permanent upprustning, förgiftning av vatten och luft och förödd ekologisk balans. Samtidigt är de konkreta uttrycken av den senkapitalism Mandel tyckte sig se nästan rörande: Den privata skräddaren ersätts av masskonfektionsindustrin, skomakaren ersätts av skoaffärernas och skofabrikernas reparationsavdelning och tjänsteflickan eller städfrun av dammsugare, tvättmaskiner och diskmaskiner. Bra grejer ju! Lättare liv inte bara för de rika utan för alla, inte bara för män utan för kvinnor. Inte konstigt att senkapitalismen blev hegemonisk.
Mandel skriver också, med symtomatiskt marxistiskt språkbruk, att varje enskild senkapitalist betraktar alla proletärer som potentiella konsumenter. Och det är där det syns att tiden har sprungit ifrån begreppet senkapitalism.
För dagens starkaste kapitalägare, de digitala stormakterna, betraktar inte längre massan av människor som konsumenter utan som råvara. Det visar amerikanska Shoshana Zuboff i sin bok Övervakningskapitalismen. Hon beskriver hur de digitala jätteföretagen lägger beslag på alla former av mänskliga erfarenheter och säljer dem vidare till företag som vill förutse och styra människors beteenden. Detta har lett till en koncentration av rikedom, kunskap och makt som har höjt sig över allt demokratiskt grundat beslutsfattande.
Övervakningskapitalismen är med andra ord luften vi andas, genom datorer, mobiler och surfplattor, genom övervakningskameror, smarta hem och sakernas internet.
Och genom snedsprång som den uppkopplade dockan Cayla. Hon var en kommersiell succé 2014 – och hon var något annat än barbiedockorna i kassen på ytterdörren hemma hos mig. Genom sin uppkoppling kunde hon tala med den som lekte med henne. Men det hon hörde barnet säga såldes också som rådata till marknadsföringsindustrin och bland det hon själv sa till barnet fanns köpta reklambudskap från till exempel Disney. När det dessutom avslöjades att vilken hacker som helst kunde bryta sig in i tekniken och lyssna på barnet floppade den. Idag ställs Cayla ut på det digitala Museum of failure, misslyckandets museum.
Zuboff skriver om övervakning, men digitaliseringen har också andra skadeverkningar, till exempel på vår hälsa. Detta är något som tänkande människor har anat i ett par årtionden men som forskning först på senare tid har kunnat belägga. Nu vet man att överanvändning av digitala medier är en viktig orsak till att allt barn och unga drabbas av olika former av psykisk ohälsa. Bland annat eftersom de inte får tid att sova. "Vi konkurrerar med sömnen – och vi vinner", som Reed Hastings, Netflix vd och medgrundare, har sagt.
Så varför vinner inte sömnen, människans kanske allra mest grundläggande behov? Varför verkar de kritiker som kämpar mot den digitala kapitalismen vara chanslösa? Därför att kampen förs enligt kapitalismens spelregler, där pengar trumfar etik och där de som avtäcker dessa strukturer är dömda att förlora just eftersom de visar upp teknikens överlägsna styrka. Ett moment 22.
Det handlar alltså inte bara om att övervaka människan utan om att kapa henne. Övervakningskapitalism blir följaktligen ett alltför smalt ord för att beteckna vår tid. Så vad ska vi kalla den? Den digitala stormaktstiden vore nog det mest rättvisande – men det är för långt. Så kanske är senkapitalism ändå det minst dåliga alternativet. Man kan ju stava det med z om man vill, zenkapitalism, för att visa hur kapitalet genom meditationsappar försöker tjäna pengar även på vårt alltmer förtryckta behov av att komma till ro. Eller så kan man stava det med sc – scenkapitalism, för att visa att vi lever våra liv på en digital scen för alla att ta del av.
Men vad kommer då efter senkapitalismen? Ja, det måste väl bli sistkapitalismen. Då när vi alla har ett chip inopererat som gör att kapitaliserade upplevelser och erfarenheter spelas upp inuti våra kroppar och själar. Då behöver inget barn leka med något så primitivt som dockor, uppkopplade eller inte, det räcker att barnet känner en tillstymmelse till leklust så händer leken inom henne. Och då har hon – och vi alla – blivit marionettdockor som dinglar i de digitala strängarna.
Katarina Bjärvall, författare och journalist
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1
Samtal om Ukraina, USA och Ryssland med Anna Wieslander, Nordenchef på den amerikanska tankesmedjan North Atlantic Council.
Reportage av Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, från gränsen mellan Ryssland och Ukraina.
Hur förhandlar man med människor som begått obeskrivliga krigsbrott? Hör bla Jan Eliasson, fd toppdiplomat och ordförande i FN:s generalförsamling.
Hejdå pandemin! Enligt WHO kan pandemin vara slut efter omikronvågen. Hur ser slutet ut egentligen? Och vad gör hopp med oss människor?
Krönika om fransk politik med Katarina Barrling.
Panelen med Maria Ludvigsson, SvD, Daniel Swedin, Arbetet, och Heidi Avellan, Sydsvenska dagbladet, om bl a regeringsbeslutet om slutförvar av kärnbränsle.
Timme 2
Det ät val i Portugal; Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson-Boij rapporterar.
Leveransproblem under pandemin gör att företagen försöker få produktionen närmare - är svenska industrijobb på väg tillbaka?
Public service är tillbaka med sin egen version av Karl-Bertil Jonssons julafton, bland annat.
I Serbien växer nationalismen och en muralmålning av den bosnienserbiske krigsförbrytaren Ratko Mladic väcker starka känslor.
Kulturpanel om Palmemordet med Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt och tidigare JO, Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet, och Lena Andersson, författare.
Kåseri med Mark Levengood om kramens dag.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Anna Pandolfi
Tekniker: Johanna Carell
-
I årets julklappsbyte, en perfekt paus från julmat och julförberedelser, har Patrik skrivit om en dikt, Fredrik laddar inför Karl-Bertil Jonssons julafton. Julklapparna var väl lite sisådär när det gäller lyckade och troligen hamnar de i sopkorgen så fort avsnittet är slut.
Skräckfilmcirkeln Podcast önskar er alla en god jul!
Intro: Cuts "Postman Pat - Christmas is here"
Outro: “Last Christmas” - Wham!/Taylor Swift (Rock Cover by First To Eleven)
Production: FPN Productions
Vill du ha direkt tillgång till avsnittet?
Vi streamar live när vi spelar in, ca 10 minuter efter avslutad inspelning hittar du hela inspelningen på vår Patreonsida.
Ditt bidrag hjälper oss att skapa fler avsnitt.
Besök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.se
Facebook: /skrackfilmcirkeln
Instagram: @skrackfilmcirkeln
Twitter: @SFC_podcast
Patreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkeln
Merchandise: https://streamlabs.com/ThePatrikStreamer/merch
Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi går på djupet med Charles Dickens älskade novell från 1843 - den ursprungliga, viktorianska julspökhistorien! - och jämför den med dess fyra främsta filmatiseringar från 1949, 1951, 1971 och 1984. Tomas påminns om en tidig skräckupplevelse med den amorfa titelkaraktären i Karlsson på taket och Lars uppfattar en Clive Barkeresque plottrighet i Dickens vintriga andeväsen. Vi pratar också om: Mike Oldfield, In dulce jubilo, Susan Hill, The Woman in Black, Karl-Bertil Jonssons jul, Hellraiser, Candyman, The Hellbound Heart, Father Christmas, Vincent Price, God Rest Ye Merry Gentlemen, tysk expressionism, Dr Caligaris kabinett, Alastair Sim, Klaus Kinski, Dwight Fry, Spider Baby, Whistle and I’ll Come to You, Michael Hordern, Sokrates, Richard Williams, Skinn Skerping, George C. Scott, The Changeling, The Handmaid’s Tale, Jack Nicholson, Firestarter, Ricky Gervais, Extras, Trolltider, yurei, Ronja Rövardotter, Börje Ahlstedt, Omen, Musse Pigg, Bill Murray, Scrooged, Mupparna, Michael Caine, Vacancy, Titta Dom Snackar, Myrornas Krig, Skräckkokboken, Monsterboxen, Mannen med den gula rocken, Joni Huttonen och FromBeyond. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.
-
Fjodor Dostojevskij (1821-1881) fyller 200 år. Kulturredaktionens medarbetare om hans betydelse som författare och Vincent Flink Amble-Naess har tittat närmare på hans opinionsjournalistiska texter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Världskända The Gothenburg Combos, som består av David Hansson och Thomas Hansy, skiva Nomad är ett enda långt 58 minuter oavbrutet verk där de olika delarna är inspirerade av duons resedagböcker från innan coronapandemin tog fart. När gruppen inte längre kunde ge sig ut på turné och spelningar färdas de istället tillbaka i minnet till gamla platser de besökt och resulatet blev den nya skivan Nomad.
Norrbottens Ungdomssymfoniker firar 30 år, en orkester där alla inte är så unga längre och långt ifrån alla är från Norrbotten. För att hålla fortsatt hög nivå hämtas musiker idag från hela Norrland och dess musikhögskolor för att få ihop tillräckligt med med deltagare.
Kulturredaktionens Björn Jansson träffar skådespelaren Jonas Karlsson som är aktuell som Tyko Jonsson, far till Karl-Bertil Johnsson i Hannes Holms nyinspelningen av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.
I dagens essä uppmärksammar vi att Fjodor Dostojevskij fyller 200 år. Vincent Flink Amble-Naess har tittat närmare på den store författarens mindre kända verk - nämligen hans opinionsjournalistiska texter.
Programledare: Saman Bakthiari
Producent: Cecilia Ekman -
I den nya versionen av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton spelar Jonas Karlsson den mycket välciterade pappan Tyko. I intervjun berättar han om hur det var att ta sig an en roll där publiken redan kalla alla repliker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Jag har närt en kommunist vid min barm” – de allra flesta känner igen replikerna från Per Åhlin och Tage Danielssons klassiska, tecknade kortfilm ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”.
När skådespelaren Jonas Karlsson tar sig an rollen som pappa Tyko är det både med respekt för klassikern och önskan om att göra karaktären till sin.
– Alla människor har sett den här och vet precis hur Tyko ser ut. De har sett honom gå runt och vanka med julilskan och framförallt hört de här replikerna, säger Jonas Karlsson.
Taxichauffören citerar TykoJonas Karlsson berättar att människor han stött på under inspelningsperioden ofta kunna citera hans rollkaraktär när han berättat vad han jobbat med.
– Det är inte varje gång som folk kan ens repliker. Originalet måste få vara med på något sett, men jag måste också göra det till min egen Tyko, säger Jonas Karlsson.
-
Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer.
Det är dan före dopparedan så Elias och Andreas går igenom jultraditioner... en stund... Sen måste Andreas gå och förbereda ett överraskningsjulfirande så välgöraren Karl-Bertil Jonsson kommer in som vikarie. Han är mest intresserad av att ta inspelningsutrustningen men berättar också om sin stora idol Robbin Hood. Gäster i avsnittet är systrarna Ebba och Hedvig Spiselkrantz från SVTs julkalender 1994 "Kastrullfesten i Granrisdalen". De berättar om livet som barnskådespelare med knark och fester.
Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.
Instagram:
@lustgascomedy
@fiskfotografen
@marjanyberg
-
Nu siktar allt fler föräldrar in sig på sina barn, för att få dom att "växa upp med bra värderingar". I det här programmet så får ni höra om föräldrar som "med flit" köper allt från "mörkhyade dockor" till "asiatiska dockor", för att det tydligen inte är bra om deras vita barn växer upp i tron att vita är "normen". Det beskrivs som "obehagligt" att tro att barn vill leka med dockor som liknar dom själva, och vita dockor är bara "bleka och tråkiga". Det är ett faktum nu, barnen är världsmedborgarnas alldeles egna små experiment. Missa inte det här programmet!
BARA 2 VECKOR KVAR NU! MÅLET INNAN DEN 31 OKTOBER ÄR 3000 KR:
Swish: 073 846 37 64
Meddelande: Gåva
PROGRAMMETS GÄSTER DISKUTERAR:
* Tragikomiskt med Karl-Bertil Jonsson i dagens svenska slumkvarter.
* Vit får inte vara "norm" - Så vita barn får svarta dockor.
* Vi ska tydligen kunna sluta kategorisera män som män, och kvinnor som kvinnor.
* Svenskarna som aldrig skulle försvara "en fiktiv gräns på ett papper" - Alltså Sverige.
* Barnet i kvinnans mage, jämförs med en "parasitmask".
* Flickan i mellanstadiet som är "Achmed-trött".
MEDVERKANDE:
Programledare: Lelle Johansson
Gäster: Lennart Matikainen, Tomas Wiklund & Johan Widén
VI SÖKER NYA GÄSTER:
[email protected]
Förra programmet:
KVINNOR UPPMANAS ATT "VÄNJA SIG" VID RELATIONER MED AFRIKANER
https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kvinnor-uppmanas-att-vaenja-sig-vid-rela
Alla program:
https://www.spreaker.com/show/verklighetschecken
Eller sök på Verklighetschecken på iTunes eller Spotify.
NÄSTA NYA PROGRAM:
Lördagen den 24 Oktober.
VECKANS TIPS
LELLE
Falkenbach - Bronzen Embrace
https://www.youtube.com/watch?v=VSkX88VRGA4
TOMAS
Soft Jazz Sexy Instrumental Relaxation Saxophone
https://www.youtube.com/watch?v=ivJrE_Wory0
JOHAN
Apollo 13
https://viaplay.se/store/apollo-13-1995?gclid=CjwKCAjwiaX8BRBZEiwAQQxGx-uZTpVZzSupx5znH7y1oatnptaDjrELAb-DAgD7mQxdbMHLHU4b0BoCaYsQAvD_BwE&gclsrc=aw.ds
LENNART
Is a million ways to die in the west
https://whatsnewonnetflix.com/usa/18365/a-million-ways-to-die-in-the-west-2014
