Kungliga Krigsvetenskapsakademien Podcasts
-
Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp.
Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa totalförsvarsbeslut nu påbörjas.
Medverkande:
Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien
Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Erwin Rommel (1891-1944) lyftes fram i nazitysk propaganda som den främsta hjälten efter sina insatser som befälhavare över pansartrupper i Frankrike och Afrika. Rommel beundrade först Adolf Hitler, men kom senare att konspirera mot führern.
Erwin Rommel fick valet att ta sitt eget liv när han avslöjades att ha konspirerats mot Hitler. Men det var framförallt Hitlers ovilja att lyssna på sakkunskap om militära spörsmål som fick den forne gunstlingen att tappa tron på Hitler. Tredje rikets utrotning av judar eller raskriget på Östfronten är helt frånvarande hos Rommel, trots att han varken var organiserad nazist eller antisemit.
Detta avsnitt av podden Historia Nu är det andra av två om den tyske militären Erwin Rommel. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker som Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget.
Ökenräven Erwin Rommel var en mycket skicklig militär som väckte beundran både hos sina egna män och hos fienderna. Redan under första världskriget visade han både mod, självständighet och ärelystnad. En ärelystnad som fick hans adliga kollegor att förakta uppkomlingen Rommel.
Erwin Rommel figurerade i utkanten av 20-juli kuppen 1944, men tyckte det var fel att döda Hitler. Istället planerade han att släppa fram de allierade till Berlin för att de skulle hinna före Röda armén.
Bild: Rommel med Hans Speidel, som var involverade I 20-juli kuppen. CC-BY-SA 3.0; Wikipedia.
Musik: Fog Of War av Melodies in Motion; Storyblocks audio
Lyssna också på Operation Valkyria – Attentatet mot Hitler
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erwin Rommel (1891-1944) var Adolf Hitlers favoritgeneral tills han öppet kom att ifrågasätta Hitlers strategiska tänkande. Senare avslöjades han finnas i utkanten av ett attentatsförsöket mot Hitler i varglyan 1944. Han deltog inte aktivt i kuppförsöket, men försökte inte heller stoppa planerna.
Ökenräven Erwin Rommel var en mycket skicklig militär som väckte beundran både hos sina egna män och hos fienderna. Redan under första världskriget visade han både mod, initiativförmåga och ärelystnad som gav honom den främsta utmärkelsen Pour la mérite. En ärelystnad som fick hans adliga kollegor att förakta uppkomlingen Rommel.
Detta avsnitt av podden Historia Nu är det första av två om den tyske militären Erwin Rommel. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker som Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget.
Erwin Rommel föddes i en borgerlig familj och kunde bli officer i den kejserliga armén eftersom militären ville bredda underlaget till officerskåren. Under första världskriget genomförde han flera spektakulära operationer där mod och bluffar fick italienarna att ge upp en masse.
Efter Tysklands nederlag i första världskriget blev Rommel kvar i armén och skrev boken Infanterie greift an år 1937, som skildrade hans upplevelser från första världskriget, och fick Hitler att upptäcka honom.
Under andra världskriget fick han befäl över pansartrupper i Frankrike och Afrika och det var här hans mod, snabbhet och självständighet kom till sin rätt, men också väckte kollegors missnöje.
Erwin Rommels stora genombrott var dock som befälhavare över den tyska afrikakåren. Här ignorerade han de italienska befälhavarna som formellt stod över honom och genomförde en mycket rörlig krigföring.
Lyssna också på Frankrikes fall maj-juni 1940.
Rommel i ett möte med officerare i Frankrike, juni 1940. Bundesarchiv, Bild 146-1972-045-08 / CC-BY-SA 3.0; Wikipedia.
Musik: Fog Of War av Melodies in Motion; Storyblocks audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rysslandsexperten om vad man kan lära sig av historien genom att vara nyfiken och ifrågasätta.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson en expert som många medier vände sig till för kommentarer om kriget i Ukraina.
Hon är Rysslandsforskare, expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.
Gudrun Persson arbetar som forskningsledare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. 2013 valdes hon in som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Gudrun Persson om sitt Sommarprat:– Mitt Sommar handlar om vad man kan lära sig av historien genom att vara nyfiken och att ifrågasätta. Kan man alls förstå det som händer idag genom att använda en backspegel? Och om musiken – vad den betyder för mig.
Producent: Anders Diamant
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
Det har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Vad bör Sverige nu göra? Koordinera oss nära med Finland i säkerhetspolitiken, komma i gång på allvar med upprustningen även av civilförsvaret och ge fortsatt stöd åt Ukraina. Det säger Johan Wiktorin, riskanalytiker och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han konstaterar att Ukraina ytterst slåss för sig själva men att effekten av detta är att de försvarar även oss och att vi måste vara uthålliga i vårt humanitära, ekonomiska och militära stöd. I samtal med programledaren PJ Anders Linder analyserar Johan Wiktorin även Rysslands motgångar under kriget och vilka hot som kan komma att riktas mot Baltikum, Finland och Sverige.
-
Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.
I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.
Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.
Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.
För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.
Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.
Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.
I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.
Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år.
Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.
En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.
Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.
Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda.
I ett nymixat avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges överbefälhavare sedan fem år och ansvarig för landets säkerhet. Om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och om icke dömande ledarskap.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Det är hål i vingen- Det är många gånger som jag flugit ut över internationellt vatten, bort mot baltiska kusten och det som i dag är den ryska enklaven Kaliningrad, ensam i mitt flygplan. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i sitt Sommar.
Han minns nattliga flygningar under kalla kriget när han var spaningspilot i en Viggen.- Hade det hänt något där, ovanför Östersjöns mörka, kalla vatten hade räddningen varit långt borta.
Micael Bydén är Sveriges tolfte överbefälhavare och han sänder direkt från Radiohuset.
Han minns när en flygtekniker ringde och sa ”Du måste komma, det är ett hål i vingen på flygplanet”.- Jag kände med fingrarna. Kanterna var vassa. ”Lukta”, sa teknikern. Barrträd, doft av terpentin.
Micael Bydén säger att han och hans kollegor lärde sig mycket av hans misstag.
- Vi flög nog alla lägre än vad som var nödvändigt, och tillåtet. Det hade kunnat gå illa den gången. För mig personligen och flygplanet. Det hade också kunnat drabba tredje person.
Micael Bydén berättar att kring sekelskiftet - när neddragningarna i Försvarsmakten var som störst - funderade han på att lämna myndigheten. Han pratar också om sin uppväxt i Gnarp, om Karriären och familjen och om sin syn på ledarskap.
- Min bestämda uppfattning är att alla vill göra ett bra jobb - alla vill lyckas. Med den insikten vet jag att en arbetsmiljö som präglas av en ”icke-dömande kultur” vinner i alla lägen.Några månader innan Metoo briserade 2017 fick han ett mejl från en ung kvinna som berättade om nedvärderande kommentarer och sexuella anspelningar.
- Det gör mig besviken och arg när jag då och då hör talas om fortsatta övertramp. Men, jag har inte gett upp och kommer aldrig att ge mig.
När han sjöng med Fältartisterna under Prideparaden fanns det de som på fullt allvar tyckte att han skulle avgå för att han var alldeles för politiskt korrekt.
- Kring de här frågorna tycker jag inte det är fel att vara PK. Tvärtom.
Om Micael BydénÖverbefälhavare, 56 år. Född i Gnarp, bosatt i Södertälje. Debuterar som Sommarvärd.
Fyrstjärnig general som varit flygvapenchef, flygattaché i Washington och regional stabschef för Isaf-styrkan i Afghanistan, bland mycket annat.
Utbildad stridspilot med 1500 flygtimmar i bland annat Viggen. Flög en gång så lågt att hans Viggen-plan fick ett hål i ena vingen.
Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har fått en rad utmärkelser, både svenska och internationella.
Är höjdrädd. Tycker själv att han aldrig varit bäst på något, mer än möjligen att stryka skjortor.Mitt program kommer handla om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, när jag kände att världen kom till Gnarp och varför ett icke dömande och lärande ledarskap gör att en organisation når som längst.
Producent: Amanda Glans
-
Från anonym tjänsteman till världskänd statsepidemiolog. Hör om Sveriges unika val i kampen mot Covid-19.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anders Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten 2020. Han har blivit världskänd för Sveriges unika strategi för att bekämpa coronavirusets spridning.
I sitt sommarprat slår Anders Tegnell bland annat fast att det stora misslyckandet med den svenska modellen för att bekämpa är att så många avlidit, speciellt på boenden för äldre.
- När jag ser tillbaka på dom här fyra månaderna är det svårt att tro att så mycket kunnat hända på så kort tid. Vi har en ny sjukdom som verkligen utmanat vårt sjukvårdssystem och som visat på brister i vår äldrevård, och dessutom har Sveriges hantering skapat rubriker över hela världen.
Om Anders TegnellInfektionsläkare och fd-statsepidemiolog.
Debuterar som sommarpratare, 64 år gammal.
Född i Uppsala, uppvuxen i Etiopien, bosatt i Vreta kloster utanför Linköping.
Producent: Mattias Österlund
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.
