Leopold Podcasts

  • Utrikeskrönikan 16 december 2022

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Köpenhamn, fredag.

    Ska man förstå Danmark ska man förstå dess mat. Jag måste få berätta om de danska pannkakorna. Men inte pannkakor i största allmänhet, här ska du få höra om de köpenhamnska så kallade rådhuspannkakorna.

    Det började med att det landade en inbjudan i min inkorg, den danske professorn Morten Meldal hade fått Nobelpriset i kemi och det skulle såklart firas. Köpenhamns kommun, där han bor och är verksam, var stolta så de nästan sprack och bjöd in till en ceremoni i Köpenhamns pampiga rådhus.

    Där skulle det bli tal, bubbel – och pannkakor.

    Jag läste igen.

    Jo, de skulle servera just pannkakor, och faktiskt inte så mycket annat. Det nämndes liksom i förbifarten, att Morten Meldal firas med rådhuspannkakor. Som om att det var helt normalt att äta pannkakor efter ett Nobelpris, och som att alla var helt med på det. Här låg ju uppenbarligen en bra story begraven.

    Mycket riktigt. Efter lite research hade jag lärt mig att rådhuspannkakor är en dansk festrätt som bara får serveras av Köpenhamns kommun och bara vid mycket festliga tillfällen. Rätten uppfanns på 1920-talet av en dansk krögare, som gav receptet till kommunen på villkor att det hölls hemligt och att pannkakan bara serverades i just rådhuset.

    Så är det visst än idag, nästan 100 år senare. Även om det finns många försök till kopior därute lär det alltså bara vara i Köpenhamns rådhus du kan äta en äkta rådhuspannkaka.

    Där har de å andra sidan ätits många gånger genom åren, har man något att fira eller en viktig gäst så kommer de fram, pannkakorna. Etiopiens kejsare Haile Selassie har ätit pannkakor i rådhuset. Liksom danska handbollslandslaget varje gång de vunnit EM. 1967 serverades 70 000 pannkakor när stan fyllde 800 år, och nyåret 2012 bjöds stans hemlösa på äkta rådhuspannkakor. I somras åts den för att fira danska Tour de France-vinnaren Jonas Vingegaard – och nu har alltså nobelpristagaren Morten Meldal också ätit de legendariska pannkakorna. Liksom jag, för jag nappade såklart på inbjudan och begav mig till rådhuset.

    Och där låg de. I en av det pampiga husets många pampiga salar, snyggt uppradade på serveringsfat. Jag försökte se ut som att jag var där för Nobelprisets skull. Borgmästaren höll ett långt tal om forskning i framkant – jag lyssnade inte så noga, glodde mest storögt på de hemlighetsfulla pannkakorna. Belgiens kung Leopold har ätit dem, och världens bästa fotbollsmålvakt Peter Schmeichel. Snart var det min tur.

    Jag la upp en på en tallrik och smakade.

    En hoprullad pannkaka fylld med vispad *censur*, struken med *censur* och överströdd med rostade *censur*.

    Den var såklart utsökt. Jag svalde och gick därifrån med en känsla av att ha tuggat mig ännu en liten bit längre in i den danska folksjälen.

    Samuel Larsson, Köpenhamn

  • Hej hej! Här kommer ett till avsnitt i lite snabbare tempo, där jag pratar om roadtrippen jag precis gjorde med två vänner från Zagreb till Valencia. Hoppas ni gillar det!

    Sample of the transcript at the bottom!

    --------------------

    Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!

    På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska.

    Letar du efter en svenskalärare? Jag har alltid använt italki för att hitta lärare. Klicka här för att få 10$ krediter på italki efter du har spenderat dina första 20$!

    --------------------

    If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

    On my website you can also find information about the Strong Swedish course! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish.

    Are you looking for a Swedish teacher? I have always used italki to find teachers. Click here to receive 10$ in credits on italki after you’ve spent your first 20$!

    -------------------

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish Linguist

    -------------------

    Ett smakprov (sample) på transkriptet:

    Hallå hallå, välkommen välkommen till Simple Swedish Podcast. Det här är podden för dig som vill träna på att förstå talad svenska. Och om du vill ha transkript till dom här avsnitten så kan du bli patron. Gå till min hemsida, swedishlinguist.com, och bli patron. Det kostar bara 5€ per månad, och du får transkript till nya avsnitt varje vecka!

    Och några personer som har gjort det, det är Benedetto, det är Barbara, Sara, Leopold (som hälsar till Anastasia för övrigt), det är Áslaug, Jinyan, Jane, Harsha, Kyle, Greg, Galina, Tristan, Mariam, Xenia, och Sammi! Tack tack tack till er för att ni stödjer den här podden!

    Och, ja, det var extra många namn idag, för att det var ett tag sen som jag spelade in ett nytt poddavsnitt. Och det är för att jag har rest. Och förra veckan så kunde jag inte jobba så mycket för att jag var på en roadtrip. Så att jag och två kompisar var på en roadtrip från Kroatien till Valencia. Så från Zagreb i Kroatien till Valencia i Spanien. Så det tänkte jag prata om idag.

    Och jag kommer prata i ett mer vanligt tempo. Så jag pratar inte så långsamt som jag gör just nu, utan jag kommer prata i lite mer vanligt tempo. Och om du tycker att det är svårt att hänga med så kan jag verkligen rekommendera att använda transkriptet.

    Ja, okej men.. Och det här avsnittet kommer vara lite..det är väldigt improviserat. Så jag har inte planerat exakt vad jag ska säga, jag har bara planerat vad jag ska prata om. Så vi får se hur det går.

    Men i alla fall, förra veckan så gjorde jag en roadtrip från Zagreb till Valencia. Och anledningen till det, det är att en kompis till mig flyttar..eller ja, skulle flytta till Valencia, då. Och hon har bil och hund. Och hon behöver ha hit bilen till Valencia och hon behöver ha hit hunden till Valencia, och det enda sättet är att åka bil.

    Men, det är svårt att åka helt själv med hund, så hon ville gärna att nån vän skulle följa med, och jag sa att, fan det låter askul med roadtrip genom Europa, så jag sa att, ah men vi planerar det då!

    Och så var det en annan kompis som hade semester. Och han bor vanligtvis i Paris, men han tyckte att det lät som en väldigt kul idé, och han hade semester dom dagarna, så han hakade på! Och att haka på nånting, det betyder liksom att man, ah, man bestämmer sig för att man är med på det. Man är med, man hakar på, man joinar.

    ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

  • Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota Europas kristna riken. Hjälten för dagen var den polske kungen och härföraren Sobieski som lett anfallet mot belägrarna. Wien som belägrats sedan mitten av juli befriades och den osmanska hären flydde.


    Den polska kavallerichocken på efter middagen den 12 september 1683 rullade ner från höjden nordväst om Wien och krossade det osmanska motståndet. Anfallet brukar framställas som det största kavallerianfallet i världshistorien.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved olika aspekter på en av de mer dramatiska händelserna i det habsburgska rikets historia. Det osmanska anfallet och belägringen av Wien 1682-83 är en del av kampen mellan osmanska riket och det västkristna rikena under inte minst 1500- och 1600-talet. I Militärhistoriepodden har vi redan samtalat om Konstantinopels fall 1453, belägringen av Malta 1565 och sjöslaget vid Lepanto 1571.


    Det är trots allt tveksamt om det var en kamp mellan kristendom och islam. I det europeiska maktspelet var det osmanska riket en viktig bricka och aktör. Ludvig XIV:s Frankrike såg positivt på att det habsburgska riket försvagades genom ett nederlag mot osmanerna. Frankrike hade ambitioner att lägga under sig områden i det vi idag kalla Belgien och tyska områden som ingick i det av Habsburg ledda tysk-romerska riket.


    När den osmanska krigsförklaringen kom hade separatister i delar av Ungern dessutom gjort gemensam sak med osmanerna. Den osmanske sultanen Mehmet IV sände en stor armé på närmare 200 000 mot Habsburg under storvesiren Kara Mustafa. Habsburg kunde bara räkna med stöd från Polen och delar av Tyskland.


    Belägringen inleddes i mitten av juli 1683. Den kristna undsättningsarmén var på plats först i början av september. Vi det laget handlade det om dygn innan staden Wien föll. De knappt 15 000 försvararna hade då gjort ett hårdnackat motstånd och slagit tillbaka åtminstone aderton kraftfulla stormningsförsök. Att Wien kunder hålla ut så länge berodde mycket på att osmanerna saknade tungt belägringsartilleri.


    När undsättningsarméns anfall slutligen träffade den osmanska belägringsarmén insåg uppenbarligen inte Mustafa att det var ett allvarligt hot. Han trodde att det skulle gå att avstyra anfallet och ta Wien samtidigt. Men han trodde fel. Det polska kavalleriets slutanfall bröt slutligen igenom de osmanska leden medan de bästa osmanska trupperna fortsatte att försöka storma staden.


    I efterspel uppfattade Sobieski att han inte fick tillräckligt erkännande för sin insats. Den habsburgske kejsaren Leopold som flytt Wien och sökt skydd i staden Passau blev högst förargad över att Sobieski dagen efter slaget marscherade i in Wien i triumf. Sobieski hade trott på ett giftermål mellan hans egen son och Lepolds dotter. Av det blev det ingenting. Däremot kunde Leopold förstärka sin maktställning i öster som ett resultat av den osmanska militära kollapsen.


    Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.


    Om slaget vid Wien eller Kahlenberg 1683 finns inte mycket på svenska. Två böcker på engelska är Andrew Wheatcrofts The enemy at the gate: Habsburgs, Ottomans and the Battle for Europe (2009) och Peter Dennis Vienna 1683: Christian Europe repels the Ottomans (2008).


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den belgiske kungen Leopold II hävdade att hans intressen i Afrika var rent humanitära och att hans mål var att sätta stopp för den förhatliga slavhandeln i det som kom att bli fristaten Kongo. Sanningen skulle emellertid visa sig vara en helt annan.


    Sedan engelsmannen Edmund de Morell upptäckt att de fartyg som anlänt till Antwerpens hamn fullastade med elfenben och gummi återvände till Afrika med ammunition och vapen ombord förstod han att allt inte stod rätt till i fristaten Kongo.


    I detta avsnitt av en oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de små detaljerna som gjordes att missförhållandena i kung Leopolds Kongo avslöjades. Vilka var imperialismens drivkrafter? Vilka uttryck tog den sig i Kongo och finns det en svensk koppling till avslöjandet av missförhållandena?


    Under 1800-talets sista decennier tog imperialismen fart på allvar och de europeiska stormakterna delade upp världen mellan sig. En av dem som deltog i kampen om områden i Afrika var den belgiske kungen Leopold II. Med hjälp av den världsberömde journalisten Henry Morton Stanley skaffade han sig kontroll över ett område i Kongobäckenet som ingen tidigare gjort anspråk på och efter Berlinkonferensen 1884 - 85 erkändes den så kallade Kongofristaten som hans personliga egendom.

    Redan några år före Edmund de Morell upptäckt i hamnen i Antwerpen hade missionärer uppmärksammat den grymma exploateringen av lokalbefolkningen som belgarna under kung Leopold ledning ägnade sig åt.


    Kommissioner tillsattes som avslöjade att det som skedde i Kongo inte kunde beskrivas som något annat än slavarbete och massmord. Till sist blev trycket mot kung Leopold så hårt att han valde att lämna ifrån sig sin koloni till den belgiska staten. Därmed hade Belgiska Kongo bildats 1908.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Plats: Winetka, 21 december 2001. Handling: Dahlia fortsätter jakten efter inuiterna både hos Robert Martin såväl som i Leopolds journaler… Spelledare: Robert Jonsson Medverkande Anna Erlandsson (Tale and Vision & Sagan om Isfolket – Podden) som Dahlia White Musik:... Fortsätt läsa →

  • Hallå igen gänget! Denna torsdag går vi igenom de SVINRIKA och helt känslokalla mördarna Leopold och Loeb, som tror att de är överlägsna superhjältar. Konstigt och väldigt sorgligt fall, men fan så intressant är det!

    (Och ja, vi är medvetna om att vi ofta säger 1904 när vi menar 1924. Vi hade druckit vin, sorry)

    Snälla önska jätte gärna teman eller fall på Instagram: @matildajv