Luleå tekniska universitet Podcasts
-
Till fots, med spark, på cykel, i bil, eller skolbuss. Hur tog du dig till skolan, och vad var du med om på vägen? Vi pratar skolvägen i Karlavagnen onsdag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskning på Luleå tekniska universitet visar att ängsliga föräldrar som skjutsar sina barn till skolan, leder till att barnen rör sig för lite. Nu hoppas forskarna att en ny rekommendation ska få fler föräldrar att våga låta sina barn gå och cykla själva.
Hur gjorde du själv när du växte upp? Gick du, cyklade, åkte skolbuss eller spark till skolan? Och vad hände dig på vägen? Frågade du chans på skolan snyggaste tjej? Satte du eld på en papperskorg med den nya tändaren du fått av storebror? Hittade du ett vackert smycke? Pallade du äpplen från sura gubben? Duckade du snöbollar från killarna i sjuan? Gick du kanske vilse?
Skolvägen kan ha inneburit en frizon från de vuxna, en kort tid av tankeverksamhet i det tysta innan skoldagen drog igång, eller en stressig springtur till skolbussen med väskan dunkande mot ryggen. Vad kände du, vad såg du, hur var det?
Berätta om din väg till och från skolan, i Karlavagnen onsdag.
På väg till skolan i Karlavagnen med Christian OlssonVad hände dig på vägen till skolan? Hör av dig till Karlavagnen onsdag och berätta! Du kan mejla [email protected] eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40 Slussen öppnar 21:00.
📞 020-22 10 30
Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
-
Gruvbolaget LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller blev en stor nyhet. Men vilka risker finns om det blir en brytning, och hur snabbt kan det gå?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På en presskonferens förra veckan gick gruvbolaget LKAB gick ut med att en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller hittats i Kiruna. De här metallerna behövs i den gröna omställningen, till bland annat elbilar och vindkraftverk.
Men var det här verkligen något helt nytt som presenterades? Och vad krävs för att snabbt få fram de här metallerna, så att de faktiskt kan användas?Medverkande: Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Olof Martinsson, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvbolaget LKAB. Vi hör också Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.
Programledare: Björn Gunér
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vi pratar skilsmässa, utmattning och andra krascher i livet. Dessutom djupdyker vi i skav, längtan, ångest, obehag och autenticitet och hur allt hör ihop med att krascha. Går det att känna igen när ett djup svacka är på gång? Varför hinner det gå så långt som till en krasch egentligen? Och hur kommer man igen efteråt?
Under avsnittet nämner vi:
Skam, säsong 3 Malin Anclair, universitetslektor i klinisk psykologi vid Luleå Tekniska Universitet samt legitimerad psykoterapeut--- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/susanna-westman/message -
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
The industry is facing a significant paradigm shift regarding technology and digitization. Major technological changes, such as AI, autonomous, and electrification, are challenging. Luleå tekniska universitet acts as a helping hand to the industry by supporting Swedish companies with revising their business models and thus solving these challenges.
In this week's episode of Innovationlandet, Emma Frans talks to professor Vinit Parida from Luleå tekniska universitet about this very thing. How does the collaboration between academia and industry work?Avsnittet spelades in på distans den 29 september och är ett betalt samarbete med Luleå tekniska universitet. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.
-
. .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
درست إلهام محمود تكنولوجيا الفضاء، وهي الآن تخضع لتدريب عملي في كيرونا Kiruna.
تقول إلهام: بدأت بدراسة تكنولوجيا الفضاء في جامعة لوليو Luleå للتكنولوجيا، وآخر سنين من الدراسة ستكونان في كيرونا Kiruna في القاعدة الفضائية الوحيدة في السويد.
أما جعفر المطر فهو في طريقه الآن لتحقيق حلم طفولته بأن يصبح طياراً.. وهو يخضع لتدريب عملي حالياً للتمرس على قيادة الطائرات التي تحمل الركاب.. وقد بدأ بالفعل بقيادة طائرات صغيرة في رحلات قصيرة للتدرب على العمل في قمرة القيادة.
SVENSK TEXT
Vi pratar flyg och rymd med Ilham och Jaffar
Jaffar Almatar satsar på att bli pilot. Men Ilham Mahmood drömmer om rymden och ska blir rymdtekniker
Ilham Mahmood har pluggat rymdteknik men nu hon på praktik i Kiruna
-Jag började studera rymdteknik på Luleå tekniska universitet. De sista två åren av utbildningen sker i Kiruna där vi har närhet till Sveriges enda rymdbas
Jaffar Almatar är nu på väg att uppfylla sina barndomsdrömmar. Redan som litet barn drömde han om att bli pilot. Nu är han snart färdigutbildad som pilot och har börjat flyga mindre plan och kortare resor under praktiken
-
Eva Ekholm-Stenberg, Corporate Environmental Manager på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, är tillbaka i podden. De berättar vad som hänt sedan sist i deras gemensamma projekt där de undersöker möjligheten till infångning av koldioxid för lagring i svensk berggrund. Projektet har fått 10 miljoner kronor från Energimyndigheten. De berättar om fältarbetet, analyserna, betydelsen av ny kompetens i projektet genom anställning av doktorander och hur projektet kan bidra till Employer branding.
-
Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.
Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.
Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.
Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.
Reporter: Julia Videgård
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDAREPaulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.
MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSISofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.
I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygderna när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det saknats fasta mottagningar. Andra exempel på sociala innovationer är bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter. Men är det här smarta sätt att upprätthålla och bevara landsbygdernas samhällsservicen eller blir de ett sätt att dölja bristerna i välfärden?
Medverkande:
Johanna Axelsson Mattsson, verksamhetschef för Skånes ungdomsmottagningar
Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet
Samtalet leds av Håkan Montelius -
Podden Framtidsland med Jesper Stage som är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och som forskar om naturresurshantering och energi- och vattenfrågor, framförallt i Afrika. Jesper har bland annat jobbat med stöd från Vetenskapsrådet, SIDA och Världsbanken.
Jesper är också en flitig läsare av science fiction och brytpunkten mellan den hobbyn och hans forskning styr samtalet in på vilka ekonomiska drivkrafter som finns i samhällsomställningar och vilka de ekonomiska förutsättningarna är för våra scenarier.
Länkar:
Jesper Stage
The Ministry for the Future
www.framtidsland.se
-
Med Luleå Tekniska Universitet och Tekniska högskolan vid Umeå Universitet i täten har regionen en gedigen grund att stå på när det gäller ett tekniskt baserat näringsliv. Här träffar vi några av de mest lovande teknikbolagen som ger sin syn på förutsättningar för tillväxt, krav på arbetsplatsen och livskvalitet.
Samtalet spelades in den 27 april under Business Arena Norr.
Samtalsledare
Anders Jörnsköld, Senior Advisor Urban and Regional Development, Newsec
Medverkande
Isabella Olsson, Business Developer, FieldRobotiX
Björn Söderlund, vd, Optimation (Uppsala)
Frida Nilsson, grundare, Stunder
-
Digitalisering i Kinamockaskogen
Hur mår vi i digitaliseringen?
Vad är digitaliseringens välsignelser och förbannelser?
Ett samtal om skärm, skam och relation.
Gäst: Mari Runardotter, bitr professor Luleå tekniska universitet
Producent: Agneta Nordin, Lokatt Media
Kinamockaskogen är ett samarbete mellan Lunds stift, Luleå stift, Sensus, Universitetskyrkan och Kyrkans tidning
-
Innovationslandet Sverige är podden där Emma Frans möter några av Sverige främsta forskare för att lära sig mer om deras aktuella innovationsprojekt.
I det här avsnittet möter hon den framstående AI-forskaren Marcus Liwicki som ägnat över 20 år åt forskningen. Som vicerektor för tillämpad AI är han involverad i flera projekt på universitet. Hör hur AI kan användas i välfärden, våra gruvor och i rymden i det senaste avsnittet av Innovationslandet Sverige.
Avsnittet är på engelska.Avsnittet är ett betalt samarbete med Luleå tekniska universitet och produceras av contentbyrån Borg Owilli.
- Laat meer zien
