Magnus Bremmer Podcasts
-
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se. -
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.
Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Lars in de Betou.
Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst inte bara i litteraturen, utan också inom kulturjournalistiken och filosofin, inom konstvetenskap och bibeltolkning. Som poet debuterade han först i 50-årsåldern, med en samling som också innehöll just dikten "Tomten". Hur kommer det sig att dikten blivit så populär? Vad säger den om Rydberg som författare? Och vad är det egentligen för "gåta" som Tomten grubblar på? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen.
Gäst i studion är Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som just nu skriver på en biografi över Viktor Rydberg.
Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst inte bara i litteraturen, utan också inom kulturjournalistiken och filosofin, inom konstvetenskap och bibeltolkning. Som poet debuterade han först i 50-årsåldern, med en samling som också innehöll just dikten "Tomten". Hur kommer det sig att dikten blivit så populär? Vad säger den om Rydberg som författare? Och vad är det egentligen för "gåta" som Tomten grubblar på? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen. Gäst i studion är Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som just nu skriver på en biografi över Viktor Rydberg. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
-
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldålder under renässansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vägen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia.
Gäst i studion är MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar på medeltidens, renässansens och barockens musikhistoria. Han är också ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Ljudredigering: Lars in de Betou
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
Hur ska män vara? Hårda och tuffa eller mjuka och känslosamma? På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Modet förändrades, Sverige fick en världsunik pappaledighet, det ordnades mansläger och pratades känslor. Det nya idealet drevs på av kvinnorörelsen och en allt starkare alternativkultur, men flera manliga kändisar och forskare blev också tongivande förespråkare. Snart kom ändå bakslagen och ”mjukisman” och ”velourpappa” blev skällsord. Manlighetsdebattens vågor går höga än idag och uppenbarligen kan mjuka män fortfarande provocera allmänheten. Vad beror det på? Bildningspodden diskuterar den mjuka mannens historia och möjliga framtid.
Gäster i studion är Jenny Rosén och Niklas Järvklo. Jenny Rosen är idéhistoriker, disputerad på en avhandling om könsrollsforskningen under 60- och 70-talen, verksam som kommunikatör vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet. Niklas Järvklo är idéhistoriker, disputerad på en avhandling om svensk, statlig maskulinitetspolitik från 80-talet fram till idag, och arbetar som departementssekreterare vid Kulturdepartementet.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Klippning: Lars in de Betou
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Henrik Nordgren.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K.
Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature.
Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K. Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget.
Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden.
Ljudteknik: Peter Roslund.
Klippning: Lars in de Betou.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. -
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle.
Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte.
ANNIKA SANDÉN är docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid (Atlantis bokförlag, 2020).
Redaktion: Hedvig Härnsten, Anna-Maria Hällgren & Magnus Bremmer.
Ljudregi: Lars in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se - Laat meer zien