Magnus Västerbro Podcasts
-
Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.
Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.
I reprisen av det nymixade avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.
Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen.
Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”
Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.
Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.
Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.
Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock Audio
Bild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Magnus Västerbro är författaren till en av förra årets mest hyllade fackböcker Tyrannens tid : om Sverige under Karl XII. Vi pratar med historikern om det som han väljer att kalla tyrannens tid, mannen som blev kung som 15 åring, det stora nordiska kriget och hur den här tiden var för det vanliga folket i allmänhet och kvinnorna i synnerhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!
Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!
Böcker och spel som nämns i programmet:
"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors
"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg
"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)
"Lust och nöd" av Gunnela Björk
"Syster Gerda" av Anna Götlind
"Vardagsskrock" av Fredrik Skott
"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund
"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe
"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson
"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn
"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams
"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro
"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström
"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman
"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy
-
Ola har tagit del av två mediaprodukter, boken ”Tyrannens tid” av Magnus Västerbro och Viaplay-dokumentären ”The Prize of Silence”, och han försöker binda ihop dessa med en väldigt tunn tråd.
Jonatan har en teori om varför ett julbord i Oslo kunder bli Europas första superspridarevent för nya coronavarianten omikron.
-
Magnus Västerbro är författare och har skrivit flera verk om tunga perioder i svensk historia. 2018 belönades han med Augustpriset för en bok om 1800-talets svenska hungerkatastrof. I sitt nya arbete, Tyrannens tid, skildrar han livet i Sverige under det stora nordiska kriget 1700 – 1721. Det är Karl XII:s tid, men det är inte kungen utan svenska folket som står i centrum. Hur var det att leva i ett evigt krigstillstånd där ständigt nya kullar soldater skulle rekryteras? Hur klarade sig kvinnorna när männen dog i fjärran land? Hur betalades kriget? Hur stod människor ut?
-
Romandebuten Dit du går följer jag, sätter sig som en krok i köttet. Det gör ont, och du är fast i berättelsen om Unni och Kåra som båda kämpar för överlevnad, på olika premisser i olika tider. Lina Nordquist väver samman uppväxtens hälsingeskogar och skrönor med – också riksdagsledamot (L) - hur liv, skriv och politik hänger ihop. Och fler boktips från Mattias Timander. Programledare Lisa Tallroth.
Böcker som nämns i avsnittet:
Dit du går följer jag av Lina Nordquist
Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren
Tyrannens tid av Magnus Västerbro
Svälten av Magnus Västerbro
Att välja ett liv av Marie Lok Björk
Hennes söner, Sogand Sasanpour -
Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas.
Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.
-
I veckans sommarspecial zoomar vi in på den kalla sommaren 1867 vilket är upptakten till den stora svälten 1867-1869. Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur:"Ett satans år"Svälten av Magnus Västerbro
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.
En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.
Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.
I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.
Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.
Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.
Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.
Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.
Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Vålnadernas historia berättar Magnus Västerbro om människans förhållande till spöken. Ända sedan antiken har åsikterna varit delade. Somliga har varit övertygade om att väsen från andra sidan kan besöka oss. Andra har tyckt att allt tal om spöken är humbug. Ännu har ingen lyckats bevisa att spökena finns, men många fortsätter att tro på dem. Magnus Västerbro intervjuas av PJ Anders Linder.
