Mar-a-Lago Podcasts

  • Utrikeskrönikan 8 december 2022

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Atlanta, torsdag morgon.

    När förloraren i Georgias senatsval, republikanen Herschel Walker, igår natt dök upp på storbildsskärmen för att erkänna sig besegrad, buade folk omkring mig inne i balsalen på segraren och demokraten Raphael Warnocks valvaka. DJ:n spelade ”Hit the Road Jack” åt Walker, fotbollsstjärnan och Trumplojalisten, som nu förkroppsligar det senaste i raden av Donald Trumps misslyckanden. ”And don´t you come back no more”, sjöng de skadeglada firarna.

    Och efter år av kontroverser , utredningar och tidigare otänkbarheter ser det nu ut som att det på bara en månad är allt fler republikaner som börjar känna likadant för Trump själv. Att de kanske helst ser att han inte kommer tillbaka igen. För sen det i november stod klart att flera av de kandidater han stöttat i mellanårsvalet förlorat i viktiga nyckelstater, och sen Donald Trump en vecka senare meddelade att han ställer upp i nästa presidentval, så har det gått utför för Trump.

    För några veckor sedan bjöd han in världsstjärnan Kanye West, Ye, på middag trots Ye´s upprepade antisemitiska uttalanden, dessutom tillsammans med en av de mest ökända högerextremisterna och sexisterna i landet. De satt där och åt på altanen till lyxvillan på Trumps ägor i Florida. Fördömanden följde från andra republikaner, mer eller mindre uttryckliga.

    Sen hävdade Donald Trump att det nu framkommit ytterligare bevis för att valet 2020 stals från honom. Och skrev på sin plattform Truth Social, att ”fusk av den här omfattningen tillåter att regler och lagar rivs upp, till och med de i konstitutionen”.

    Det visade sig vara lite väl magstarkt för en del av hans partikollegor, som fördömde även det. Sen: samma dag som valet här i Georgia kom en dom mot Trumps familjeföretag i New York, gällande bland annat skattebrott. Han själv var inte åtalad, men nyheten lades direkt till på listan av bakslag för den tidigare presidenten just nu.

    Och idag är Donald Trump i större politisk fara än kanske någonsin. Visst absolut, efter den blodiga stormningen av kongressen för snart två år sedan, tog flera republikaner tydligt sina händer från honom. Men de flesta för bara en kort stund. Snart var ledare i partiet på plats hemma i presidentens soldränkta Palm Beach-anläggning Mar-a-Lago igen. Och 6 januari försökte man tala om så lite som möjligt.

    Jag tänker ibland på ettårsdagen efter attacken då marmorkorridorerna ekade tomma på republikaner, i princip ingen i partiet var där för att hedra de poliser som riskerat sina liv för deras, i princip ingen var där för att minnas det blodiga försöket att förhindra ett fredligt maktskifte i folkets hus. De var för rädda för att stöta sig med Donald Trumps mäktiga väljarbas, som älskar honom.

    Men nu. Nu tycks ändå fler och fler inom Republikanerna se en framtid för partiet utan Trump. De inser att årets val är det tredje på raken där partiet gjort ett dåligt resultat, mycket på grund av den tidigare presidenten. Och förlusten i Georgia kan bli ett slags avstamp för den uppgörelse internt om Trumps roll i partiet och riktningen framöver, som republikanerna nu tvingas till.

    Cecilia Khavar, Atlanta Georgia
    [email protected]

  • Efter FBI:s husrannsakan i Mar-a-Lago har Donald Trump gått till motangrepp med en domstolsstämning. Samtidigt använder han händelsen för att samla in kampanjpengar som nu strömmar in.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Efter att FBI sökte igenom Trumps privata residens i Mar-a-Lago efter sekretessbelagda dokument i början av augusti har Trumps jurister nu lämnat in en stämningsansökan till en federal domstol i Florida. De kräver bland annat att en oberoende åklagare går igenom de dokument som beslagtogs i Mar-a-Lago. Gentemot sina supportrar använder Trump FBI:s husrannsakan som bevis för att han är utsatt för en politisk häxjakt och att hans motståndare försöker hindra honom från att ställa upp i nästa val. Enligt Washington Post fick han in mer än en miljon dollar om dagen i donationer under de första dagarna efter husrannsakan.

    Samtidigt visar ett brev från amerikanska riksarkivet som nu offentliggjorts att de i vintras fick in 100 sekretessbelagda dokument som Trump tog med sig när han lämnade Vita huset.

    Jämt inför mellanårsvalet

    Den 8 november ska amerikanerna välja nya ledamöter till en tredjedel av senaten och hela representanthuset. Abort och inflation är två av de stora politiska frågorna. Idag styr Demokraterna båda kamrarna med knapp majoritet. Vanligtvis går oppositionen framåt i mellanårsval, och med tanke på president Bidens låga opinionsstöd har Republikanerna haft gott självförtroende inför valet. Men under sommaren har Demokraterna knappat in. I veckan uppmärksammades republikanen Mitch McConnells uttalande om att Republikanerna kanske inte vinner majoritet i senaten, eftersom "kandidaternas kvalitet" brukar ha stor betydelse i det valet.

    1,6 miljarder dollar i donation till konservativ grupp

    En anonym bidragsgivare har gett 1,6 miljarder dollar, motsvarande 17 miljarder kronor, till den konservativa gruppen Marble Freedom Trust. Hur skiljer sig reglerna kring ekonomiska bidrag till politiska organisationer i Sverige och USA?

    CNN ska skicka färre nyhetsflashar

    TV-kanalen CNN ska göras om, chefer har bytts ut och flera program läggs ner. Det ska bli mer fokus på klassisk journalistik och mindre fokus på breaking news.

    Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator och Roger Wilson, USA-korrespondent.

    Programledare: Sara Stenholm

    Producent: Maja Lagercrantz

    Tekniker: Jari Hänninen


  • FBI-razzian mot Donald Trumps lyxresidens Mar-a-Lago har utlöst en politisk storm i USA. Den före detta presidenten utreds bland annat för brott mot spionerilagen efter att man hittat hemligstämplade dokument på hans egendom.
    Samtidigt är det långt ifrån den enda brottsutredningen som Trump är involverad i. Vad kan tillslaget leda till? Kan Trump ha en mullvad i sin inre krets? Hur påverkar allt det här hans ambitioner till att ställa upp i presidentvalet 2024?
    Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikeskommentator
    Programledare: Ronja de Boer
    Kontakt: [email protected]