Morris Wikström Podcasts
-
Den skånska staden Kristianstad lever under hot från att i framtiden hamna under vatten. Journalisten Morris Wikström, som vuxit upp i trakten reflekterar över hotets mytiska dimensioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-10-29.
Jag är uppvuxen inte långt ifrån det som idag kallas för Kristianstad i nordöstra Skåne. Jag säger idag – för Kristianstad lever under ett konstant hot om att översvämmas. Om så sker kanske platsen i framtiden kommer att benämnas Kristiansund – eller Kristians träsk. Redan idag anses stadens framtid vara högst osäker – delar av den befinner sig under havsnivån och hotet om översvämning kommer bara att öka i takt med att klimatförändringarna gör att havsvattennivån höjs. För att förhindra att Kristianstad översvämmas spenderas idag stora pengar på att skydda staden. Men frågan är vid vilken tidpunkt själva hotet kommer att vara tillräckligt graverande för att hindra staden från att utvecklas och därmed inte längre vara värd investeringarna.
Det slår mig att detta borde tas med i beräkningen, kanske bli en omständighet i berättelserna om Kristianstad – och därmed också mitt eget liv. Att den plats som varit så betydelsefull för mig kanske kommer att försvinna. Inte bara för att tiden går, utan också för att platsen kanske kommer att bli fysiskt oåtkomlig. En så vardaglig sak som en tågresa kommer kanske om 300 år att behöva ha skett på botten av ett träsk och stadens byggnader kommer kanske vara inlindade i alger och växtlighet som slagit rot i den dyiga botten.
I Karl-Ove Knausgårds roman ”En tid för allt”, där gamla testamentets berättelser har förflyttats till ett påtagligt norskt landskap, anländer syndafloden i form av ett regn som aldrig tar slut. För att rädda sig undan det ständigt stigande vattnet flyr huvudpersonerna upp på ett berg. Till slut har vattnet stigit så högt att hela landskapet har förändrats. Byarna ligger nu på botten av en fjord som bildats mellan bergen. Ändå slutar inte regnet falla. Till slut står det klart för huvudpersonerna att ingen räddning finns – att syndafloden verkligen kommer att sluka också berget de själva befinner sig på. Det är mitt i den här insikten som de drabbade får en på alla sätt överraskande idé. De börjar simma. Berget har blivit en klippa i en skärgård, och botten består nu av ett välkänt landskap – de byar där de tidigare levt sina liv.
Det är en vacker och överraskande scen i romanen. Men den säger också något om havet och vattnet och dess symboliska betydelse för människan. Möjligen för att det finns en så tydlig yta – ett över och under. Det gör havet till en distinkt geografisk plats. Samtidigt är detta som befinner sig under ytan hela tiden utom räckhåll – ofta också utom synhåll. I Knausgårds roman innebär simturen i fjordvattnet egentligen också ett betraktande av urtillståndet. Därmed sällar sig scenen till en av alla de litterära skildringar som låter ursprunget till en berättelse ligga begravd på botten.
Det samma går att säga om Marilynne Robinsons roman ”Två par systrar” från 1980. Berättelsen tar sin början i en tågolycka som inträffat i den lilla orten Fingerbone. I olyckan spårade ett tåg fullt med passagerare ur och slungades ner i den svarta sjön. I olyckan gick den sista manliga familjemedlemmen i huvudpersonernas familj under. Efter olyckan återgår livet sakta till det normala. ”Det kära gamla vanliga hade läkts ihop lika sömlöst som en spegelbild på vattnet”, får vi veta. Samtidigt tycks alla överlevande på något sätt sträva mot botten av sjön. I minnesarbetet som pågår hos alla i släkten blir sjön en fysisk manifestation av familjehistorien. Men alla har sitt sätt att närma sig vattnet. Den excentriska moster Sylvia stjäl roddbåtar och förflyttar sig med ett leende över vattnet, medan barnbarnen smyger försiktigt på stränderna – deras vuxenblivande kräver att de hittar sitt eget sätt att förhålla sig till tragedin. Faktum är att hela byn där olyckan inträffat präglas av vattnet som hela tiden hotar att svämma över. Vilket också sker. En vår svämmas staden över – husen och kaninburarna och ladorna liknar ”grundstötta och förlista Noaks arkar”. Stadens bibliotek svämmas över, vilket ”åstadkommer kraftiga gap i bibliotekets klassifikationssystem”. Också huset där huvudpersonerna bor drabbas och de gamla fotografierna som fortfarande kan berätta om livet före katastrofen får hängas på tork för att räddas, samtidigt som huvudpersonerna hasar runt med vatten upp till knäna. En träffande bild över hur minnesarbetet kan se ut.
Vem vet, kanske kommer också de människoöden som bebott Kristianstad att få sina uttolkare som vandrar längs stränderna av det som tidigare var en stad. Och när tiden har gått och de mänskliga berättelserna långsamt förtvinat, då kanske Kristianstad går samma öde till mötes som en gång Atlantis. Denna sjunkna ö vars existens aldrig kunnat vare sig avfärdas eller bekräftas, och därmed blivit till en projektionsyta i den mytiska värld där politiska idéer föds och speglas. Olof Rudbeck såg i Atlantis en svunnen stormaktstid i Sveriges historia. Andra har genom historien velat placera ön på så vitt skilda platser som Atlanten, Norra ishavet och Medelhavet – ofta för att motivera samtida strävanden och önskningar. Jakten på Atlantis – eller om man så vill ursprunget, guldåldern – har när den en gång inletts inte något egentligt slut. Det är ett sökande som ligger i själva vattnets natur, där den spegelblanka ytan hela tiden tycks dölja något väsentligt och livsavgörande. Och därmed också förrädiskt. Alla vet att stenar som blänker vackert på havsbotten oftast förlorar en del av sin glans när de lyfts upp ur vattnet. Sjögräset förlorar sin spänst och sjunkna skepp som konserveras i vattnet förmultnar och ruttnar på land.
I de handlingsplaner som nu författas för att förlänga Kristianstads liv ovanför ytan, strategier som på olika sätt ska tackla stadens hotande undergång, borde kanske också detta tas med. För hur skyddar man minnet av staden mot revisionistiska anspråk och dunkla politiska motiv? Kanske genom att etablera vissa historiska fakta. Kanske genom att slå fast det som vi idag tar för givet, men som om 300 år fått ett förrädiskt skimmer: Tivoliparken var en vacker plats, men knappast att jämföra med Babylons hängande trädgårdar. Under Kristianstadsdagarna var stadens uteserveringar fulla, men det var aldrig tal om någon medeltida karnevalsyra. Och kanske viktigast: Kristianstad fanns. Och finns. Och kommer antagligen att fortsätta finnas långt efter att hon förvunnit ner i djupet. Om så bara som ett gäckande och mycket förrädiskt minne.
Morris Wikström, journalist
-
Får alla en ålderskris någon gång i livet? Och hur klarar man sig bäst ur en 40-årskris? Författaren och programledaren Nisse Edwall har skrivit en guidebok om 40-årskriser för män.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Extrema temperaturer runt om i EuropaRekordvärme plågar stora delar av Europa just nu. I Spanien var temperaturerna runt 45 grader på flera ställen. Italien är hårt drabbat av torkan och nu förbereder sig även Tyskland för höga temperaturer. Vi har med Sveriges radios utsända från Frankrike och Tyskland.
Dessutom: Filmtips, nyheter och mycket mer.
Programledare: Saman Bakhtiari
Bisittare: Morris Wikström -
Berättelsen om hur ett vaccin mot cancer skulle kunna fungera och vad som krävs för att utveckla det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Farshid Jalalvand, Karin Arbsjö.
Producent: Morris Wikström.
-
På 50-talet skildrades Elli Karin Pavvals liv som samisk flicka i de populära fotoböckerna om Elle Kari, som översattes till 20 språk. Nu ges böckerna ut på nytt och P1 Kultur följer i Elli Karins spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HISTORIEN SPÖKAR I TYSKA PAVILJONGEN PÅ VENEDIGBIENNALENVi följer med Mårten Arndtzén till årets Venedigbiennal och den tyska paviljongen, där konstnärer genom åren på olika sätt förhållit sig till landets mörka historia – så också i år.
EN CLOWN TALAR UT - MÖT MANNE AF KLINTBERGI år är det femtio år sedan Manne af Klintberg gjorde sin första föreställning som clown. Och 77 år gammal han har inga planer på att sluta. P1 Kultur träffar Clownen Manne.
ESSÄ OM HABSBURGSKA RIKET I LITTERATURENI dagens essä från OBS reflekterar författaren Eva Ström över vilka spår det habsburgska riket har satt i litteraturen.
Programledare: Morris Wikström
Producent: Karin Arbsjö -
Berättelsen om hur världen överrumplades av det nya coronaviruset och varför forskningen redan hade tjuvstartat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Farshid Jalalvand, Karin Arbsjö.
Producent: Morris Wikström.
-
Berättelsen om hur en felaktig brittisk forskningsstudie gjorde en läkare till världskändis och orsakade gigantiska bakslag i kampen mot mässling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Karin Arbsjö, Farshid Jalalvand.
Producent: Morris Wikström
-
Berättelsen om hur det första vaccinet som skyddar mot cancer togs fram med en helt ny DNA-teknologi men blev omdiskuterat och kontroversiellt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Farshid Jalalvand, Karin Arbsjö.
Producent: Morris Wikström.
-
Berättelsen om hur vaccinet blev avgörande för militära framgångar på slagfältet och hur det har använts i kriget mot terrorism.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Karin Arbsjö, Farshid Jalalvand.
Producent: Morris Wikström
-
Berättelsen om barnförlamningen som hotade 1900-talets framstegstanke och de två vaccinforskarna som tävlade om att komma först.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Karin Arbsjö, Farshid Jalalvand.
Producent: Morris Wikström
-
Berättelsen om hur Louis Pasteur lyckades hitta ett vaccin mot den mytomspunna vattenskräcken och blev vaccinets främsta nationalhjälte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Karin Arbsjö, Farshid Jalalvand.
Producent: Morris Wikström. -
Berättelsen om hur skyddet mot de fruktade smittkopporna uppfanns i en smutsig ladugård.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Karin Arbsjö, Farshid Jalalvand.
Producent: Morris Wikström.
-
Över 2,5 miljoner flyktingar från Ukraina har kommit till Polen sedan kriget startade. Hur påverkar det vårt grannland i söder?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I och med kriget i Ukraina och den enorma flyktingströmmen har ett EU-land hamnat extra mycket i fokus: Polen. Vi ägnar hela den här morgonen åt vårt grannland vid Östersjön. Det rör sig om den akuta situationen och om flyktingmottagandet, men vi ska också prata om Polens identitet och hur den förändrats, och om Polen och Sveriges relation som de grannländer vi är.
I programmet medverkar journalisten och författaren Maciej Zaremba och Barbara Törnquist-Plewa som är professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet. Hör ett reportage från den färjerutt som binder samman polska Gdynia med Karlskrona, och om polsk fotbollskultur och det landslag som slog ut Sverige i VM-kvalet. Dessutom möter vi sångaren Hiob Dylan som försöker sätta fingret på vad för slags samhälle Polen är idag.
Programledare: Lars Mogensen
Producent: Karin Arbsjö
Reportrar: Morris Wikström, Henrik Olsson och Helena Stenkvist Söderlin
-
Efter Rysslands invasion av Ukraina för tre veckor sedan har intresset för ukrainsk litteratur och musik ökat, flera projekt strävar nu efter att sprida den ukrainska kulturen. Vilken skillnad kan det göra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kultur besöker vi Lviv där initiativtagarna till appen "Ukranian live" byggt upp en databas med partitur av ukrainska kompositörer – lätta att ladda ner för alla de orkestrar runt om i världen som just nu vill spela ukrainsk musik.
Översättaren Kate Tsurkan jobbar just nu frenetiskt med att översätta ukrainskspråkig litteratur för den ska kunna spridas över världen. P1 Kultur ringde upp henne för att fråga hur det hjälper Ukraina att vi läser ukrainska böcker just nu.
AMAT LEVIN OM DEN SVARTA HISTORIENJournalisten Amat Levin, aktuell med boken Svart historia – om den afrikanska kontinentens och svarta människors historia – är gäst i dagens P1 Kultur.
VECKANS ORD: DOMEDAGSSCROLLADen här veckan har Jenny Teleman läst oändliga spaltmeter av mörka och dystra nyheter och valt veckans ord: Domedagsscrolla
ESSÄ: THOMAS PYNCHON OCH TEKNOLOGINS HERRAVÄLDEEpoken som som inleddes efter andra världskriget kallades för raketåldern. Författaren Mattias Hagberg funderar på det faktum att det där vapnet som gav namn åt en hel epok aldrig oskadliggjordes.
Programledare: Morris Wikström
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Rysslands invasion av Ukraina kan ses som kulmen på två decenniers politisk och kulturell utveckling. Hör Stefan Ingvarsson, tidigare kulturråd i Moskva, och den ryska förläggaren Irina Prokhorova, om hur Putin använder historien som slagträ.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TRE KULTURTIPS FÖR ATT FÖRSTÅ RYSSLANDKulturredaktionens medarbetare Morris Wikström delar med sig av tre tips på kulturupplevelser – två böcker och en film – som kan hjälpa dig att förstå hur historien hela tiden är i centrum för förhandlingar i det ryska samhället, och varför det lett fram till en invasion av Ukraina.
ÅTTA ÅR AV KRIG I UKRAINA HAR SKAPA EN NY LITTERÄR GENREVittnesmål och dagböcker från krigets frontlinjer har bildat en ny litteratur i Ukraina, som sedan åtta år tillbaka befinner sig i konflikt med Ryssland i landets östra delar. Hör vår reporter Alba Mogensens intervju med den ukrainska författaren Andrej Kurkov, vars roman om krigets ingenmansland "Grey bees" kommer ut på engelska i april.
OBS-ESSÄ: DAN JÖNSSON OM DRÖMMEN OM EN JORD UTAN MÄNNISKORI dagens OBS-essä, som är en repris från 2017, funderar författaren Dan Jönsson på den ständigt lika skrämmande och fascinerande tanken om mänsklighetens utplåning. Men varför frossar samtiden i denna dystopi? Eller är det rent av en utopi? Första delen i OBS serie "Efter mänskligheten".
Programledare: Eskil Krogh Larsson och Morris Wikström
Producent: Felicia Frithiof -
Författaren Johan Heltne drar i sin nya essäbok "Sympati för djävulen" paralleller mellan skrivarutbildningen på Biskops-Arnös och uppväxten i Livets ord. Han besöker studion tillsammans med GP:s idé- och kritikredaktör Sanna Samuelsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bob hund släpper nygammalt – vad är "Det allra nästa bästa"?Det har gått drygt 30 år sedan bob hund, ett av Sveriges mest egensinniga och framgångsrika rockband, bildades. I dag släpps albumet "Det allra näst bästa" där bandet grävt i arkiven från 90-talet. Vi får besök av rockarkeologerna och bandmedlemmarna Thomas Öberg och Conny Nimmersjö.
Utställningsaktuella Ann Böttcher gräver i minnenKonstnären Ann Böttcher är berömd för sina minutiöst utförda blyertsteckningar med naturmotiv. I det lilla formatet ställer hon de stora frågorna, och brottas med sin egen tyska och svenska historia. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade henne inför den stora separatutställningen "Verk 2000 - 2021" som just nu visas på Malmö konsthall.
Veckans ord: MissunnsamVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt säger något om vår samtid. Den här veckan är det Gunnar Bolin som haft fingret i luften och känt av den. Missunnsamheten.
Essä: Vem kan fly till rymden?Den frågan ställer sig författaren Dan Jönsson i dagens OBS-essä om att något förändrats i synen på rymden som plats för drömmar och utopiska projekt. Producent: Morris Wikström.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof - Laat meer zien