Nils Funcke Podcasts
-
Om hur polisanmälningarna om förtal och förolämpningar har skenat i takt med utvecklingen på internet och om förutsättningarna för utsatta att få upprättelse när bara en bråkdel når domstolarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– På något sätt är man rädd att någon som hört talas om det här ska tro att det finns en liten gnutta sanning och så vidare, så att, man är liksom rädd. Man vill inte berätta, säger Anna-Karin.
Hon vet inte varför kvinnan i grannskapet började smutskasta henne. De har inte haft nån närmare relation. Men hon tror, säger hon, att kvinnan som också skriver om andra personer, kan ha ansett sig sviken av omgivningen på något sätt.
Kvinnan skrev om henne på Facebook, och skickade mail i grannskapet och till myndigheter. Hon började sedan kontakta hennes kollegor och chefer i företaget för att påstå saker om Anna-Karin.
Dömdes för grovt förtal
– Hon ropade till mig en dag att jag tycker du ska kontakta din arbetsgivare, och då förstod jag att det var riktigt illa.Kvinnan dömdes mot sitt nekande för grovt förtal. En upprättelse, säger Anna-Karin, som många gånger tvivlade på att rättsprocessen skulle nå ända fram.
– Den känslan hade jag också, att det liksom var ett brott som inte hade samma trovärdighet på något sätt som andra brott, säger Anna-Karin.
I veckans Kaliber har reporter Johanna Hövenmark kartlagt ökningen av förtalsanmälningar. För drygt 30 år sen, 1990, gjordes 1 800 anmälningar om förtal eller förolämpning. I fjol var det 9 800 anmälningar.
"Risk att de flesta rycker på axlarna"Men få fall når domstolarna. I fjol väcktes 215 allmänna åtal av åklagare.
– Det är bättre i min uppfattning än vad det var förut. Och det är mycket med anledning av nya vägledningar som har tagits fram för åklagare för när man ska väcka åtal och liknande. Men med det sagt så är det fortfarande väldigt svårt, säger Ängla Pändel, advokat och ordförande för Institutet för juridik och internet.
På internet finns nu mängder av uppgifter som, om de hamnade i domstol, nog skulle bedömas som förtal eller förolämpning.
– Om det inte blir rättssak av de här anmälningarna… Risken är ju att till sist så rycker de flesta på axlarna och blir lite resignerade och tänker att det inte är lönt att anmäla det här, för det händer ändå ingenting, säger Nils Funcke, expert på yttrandefrihet.
-
I tisdags sa statsminister Ulf Kristersson att svenskarna ska "fundera över hur vi agerar", han uppmanade till lugn och besinning, yttrandefrihetsexpert Nils Funcke menar att detta är en inskränkning av yttrandefriheten. Vi pratar med Nils om var gränsen för yttrandefrihet går. Är det okej att bränna Koranen? Vad räknas som hets mot folkgrupp? Dessutom pratar vi om Erdoan-dockan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Linnea Wikblad vadar genom penis! Margret Atladottir dissekerar Oscarsnomineringarna och modeveckan i Paris (Kylie Jenners lejonhuvud)! David Druid kärleksbombar Johan Mathias Sommarström, som är på plats i Istanbul och berättar om demonstrationerna mot Sverige. Nils Funcke är yttrandefrihetsexpert och hjälper oss förstå var dess gräns går! Får man bränna Koranen? Får Ulf Kristersson be Sverige besinna sig? Babs Drougge rapporterar om att Birgitte Bonnesen frias & de franska baguetteprotesterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att flera ministrar, inklusive statsministern, gått ut och fördömt upphängningen av en Erdogan-docka utanför Stockholms stadshus är problematiskt. Det säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som menar att uttalandena signalerar att yttrandefriheten är underordnad Sveriges Nato-process. Nu har den socialistiska tidningen Flamman utlyst en satirtävling där tecknare uppmanas att håna Erdogan.
Sen pratar vi om det historiska gripandet av en ökänd maffiaboss i italienska Palermo. Matteo Messina Denaro har hållit sig gömd i 30 år, men kunde gripas under lugna former på en vårdinrättning, efter ett massivt polisarbete.
-
15 november. Riksdagen vill ändra grundlagen och införa det nya tryckfrihetsbrottet utlandsspioneri. Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke varnar för att det kan få stora konsekvenser. Andreas Ericson intervjuar honom.
-
På onsdag den 16 november kan riksdagen fatta beslut om en ändring i grundlagen, som hotar både demokratin och yttrandefriheten. Med den kontroversiella lagen om utlandsspioneri riskerar graverande uppgifter att stanna i det fördolda – och journalisten bli spion.
Eller hur ska man egentligen förstå det som nu sker? Kan viss journalistik snart bli olaglig? I vilken utsträckning kan detta påverka möjligheterna att bevaka Sveriges internationella samarbeten och avslöja missförhållanden? Och vad händer med meddelarfriheten? Kommer ingen att våga vara visselblåsare längre?
Konstitutionsutskottet har redan sagt ja till lagändringen, och snart ligger förslaget på riksdagens bord ännu en gång. Våra folkvalda är på god väg att anta den nya spionlagen – men det får inte ske utan debatt om vilka konsekvenser det för med sig.
PK-debatt 14 november 2022 på Kulturhuset i Stockholm.
Medverkande:
Nils Funcke, journalist och debattör i yttrandefrihetsfrågor Stina Oscarson, författare och samhällsdebattör Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet Ida Karkiainen (S), ordförande i Konstitutionsutskottet och tidigare civilminister Jan Riise (MP), ledamot KonstitutionsutskottetPK-debatt leds av Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
Kvällen inleddes med ett samtal med den turkiske exiljournalisten och debattören Bülent Kenes. Han bor i Sverige och precis har pekats ut som "terrorist" av Turkiets president Erdogan, som vill se honom utlämnad.
-
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre av EU:s tyngsta ledare – Tysklands Olaf Scholtz, Frankrikes Emmanuel Macron och Italiens Mario Draghi – går först i ledet med att säga att det är en toppenidé att Ukraina går med i EU. Uttalandet kom en dag före EU-kommissionens besked i frågan, som väntas komma senare under dagen.
Sedan pratar vi om kritiken mot en kampanj från Myndigheten för psykologiskt försvar. De har nu tagit bort en mening om att satir kan sprida vilseledande information. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är dock tveksam om ändringen är tillräcklig, han menar att kampanjen inskränker på yttrandefriheten oavsett.
-
23 mars. Är det på grund av krigstillståndet nödvändigt att censurera den ryska statens propagandakanaler i resten av Europa, eller riskerar det att mynna ut i ett sluttande plan där staten i allt högre grad avgör vilken information befolkningen ska ha rätt att tillgå? Kulturskribenten Hynek Pallas och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke diskuterar under Mattias Svenssons ledning.
-
Borde poddar och sociala medier styras upp mer? Eller ska vaccinskeptiker få sprida sina tvivel ohämmat? Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke, kolumnist Anna Björklund och Fokus Johan Hakelius diskuterar bla Joe Rogan och Alexander Pärleros, som kritiserats hårt för att de haft vaccinskeptiska gäster i sina poddar. Var går gränserna för yttrandefrihet och vem bestämmer vad som är skadlig information? Dessutom: vad menade Anna Björklund med att skriva att hon hatar Annie Lööf? Och spred Aftonbladet desinformation när de publicerade Jan Guillous krönika om islamistgranskaren Sofie Löwenmark? Programledare: Nina Solomin
-
18 januari. Hundratals möten har hållits utan ett spår av formell dokumentation. Hur påverkar det möjligheterna till insyn och ansvarsutkrävning? Jesper Sandström och Peter Wennblad diskuterar med Acko Ankarberg Johansson, KD, ordf. socialutskottet, och Nils Funcke, journalist och expert på offentlighetsprincipen.
-
#DEKONSTRUKTIVKRITIK gästas av författaren, förläggaren och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Vi ska tala om Morgan Johansson och Ibrahim Baylans proposition 2021/22:59 med titeln ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”. Spoiler! Titeln är ironisk.For more info: https://bit.ly/DK_NilsFunckeSTÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på:SWISH 0046768943737paypal.me/ARONFLAMDKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDKBitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSHEdited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Frågetecknen växer kring justitiekanslern Mari Heidenborgs kritiserade beslut att ge ett högt skadestånd till en våldtäktsdömd ung man. JK säger nu att hon har slängt underlaget till beräkningen. – Dålig förvaltningskultur, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Och när analyschefen Ole Settergren granskar lagen och dess förarbeten finner han att JK hade haft möjlighet att sänka skadeståndet till noll kronor.
