Olaf Scholz Podcasts
-
Fackets strid om SD, svält som politik och kritiserad välgörenhet i paketform
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Godmorgon världen dessutom Panelen, kåseri av Nina Wormbs, Public Service och kåseri av Mark Levengood.
Här är hela innehållet i programmet:
Timme 1:
Det befriade Cherson - han gömde barnhemsbarnen
Paket eller pengar - vad är bäst att skänka?
Olaf Scholz första år som kansler i Tyskland
Krönika av Nina Wormbs
Panelen
Timme 2:
Facket och striden med Sverigedemokraterna - är den över nu?
Public Service
Svält orsakas av politik - inte naturkatastrofer
Keynes och Nobels fredspris - varför fick han det aldrig?
Kläda blodig skjorta - författarintervju med Maja Larsson
Kåseri av Mark Levengood.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Maria Stillberg
-
Utrikeskrönikan 1 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin fredag.
När jag på jobbresa i södra Bayern tidigare i veckan inte trodde att det inte kunde bli mer idylliskt i den lilla alpbyn där jag befann mig, så hör jag det – ljudet av de plingande koskällorna.
Jag är på cykel tillbaka från mediecentret i Garmisch-Partenkirchen och bevakningen av G7-toppmötet, till mitt hotell i grannbyn en halvmil bort. Och sceneriet går knappt att ta in: de dramatiska bergen mot en klarblå himmel och alpängarna som badar i ett mjukt kvällsljus – allt ackompanjerat av det lugnande ljudet från de betande djurens skällor.
Det är förstås ingen slump att G7-toppmötet hölls just här. För G7-ledarna, som representerar sju av världens ekonomiskt ledande industrinationer, innebar årets toppmöte en möjlighet att visa upp enighet och beslutsamhet i en orolig tid. Och då kan förstås en idyllisk miljö tjäna som metafor för stämningsläget mellan ledarna och förstärka bilden av enhet och harmoni.
Över hela världen kablades det under flera dagar ut bilder på leende stats- och regeringschefer som avslappnat promenerade på ängarna runt alpslottet där mötet ägde rum, eller stod beslutsamt sida vid sida på presskonferenser i slottsträdgården med de overkligt vackra bayerska alptopparna i bakgrunden.
Men utsattes kanske världsledarna för lite väl mycket Bayern under sitt besök? Ja, den diskussionen tog fart i tyska medier, efter det mottagande som G7-ledarna fick på flygplatsen i München. Längs röda mattan, som en välkomstkommitté, stod nämligen en lång rad trachtler uppradade, alltså personer iklädda bayerska folkdräkter, med lederhosen, knälånga strumpor, hängslen och fjäderförsedda hattar.
En journalist på bayerska radio- och tv-bolaget Bayerischer Rundfunk, menade att det hela påminde om en Monty Python-sketch och länkade till sketchen "den bayerska restaurangen", där John Cleese driver hejdlöst med bayrarnas förkärlek för traditioner. Jag kan starkt rekommendera att du letar upp den sketchen på nätet om du inte redan har sett den!
Till G7-mötet hade årets värd, den tyske förbundskanslern Olaf Scholz, också bjudit in fem gästländer: Indien, Indonesien, Sydafrika, Senegal och Argentina. Länder som i flera fall har en helt annan syn än väst på de kriser världen står inför – inte minst när det gäller kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. Olaf Scholz poängterade att det just på grund av de olika synsätten är viktigt att träffas och resonera med varandra.
Så även om G7-ledarna nog lyckades visa på en hel del enighet och beslutsamhet under toppmötet, så kunde den bayerska idyllen med sina sagoberg inte ändra på det faktum att mötet också blev en påminnelse om global splittring och kommande svåra utmaningar.
Men korna på alpängarna runt Garmisch-Partenkirchen betar lugnt vidare, lyckligt omedvetna om sin roll i iscensättningen av ett världspolitiskt toppmöte.
Joel Wendle, för P1-morgon, i Berlin.
[email protected] -
Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands statsminister Sanna Marin träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och diskuterade säkerhetsläget och militäralliansen Nato. | Miljöpartiet saknar kandidater till valet i många kommuner. | Få unga vill studera vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.
-
Utrikeskrönikan 27 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin, onsdag.
Det var inte utan att jag studsade till så pass att jag petade en kollega i sidan och pekade. Vi var en handfull svenska journalister som lotsades genom förbundskanslerns tvättmaskinsliknande ämbetsbyggnad på väg mot pressträffen med Magdalena Andersson och Tysklands Olaf Scholz häromveckan.
Och så hängde det plötsligt där, porträttet på Gerhard Schröder, Scholz' föregångare som socialdemokratisk förbundskansler. Till höger om honom Helmut Kohl, till vänster en tom yta där väl Angela Merkels porträtt är tänkt att hängas.
Och genast blev det så tydligt, hur den förre kanslern som idag måste vara Vladimir Putins främsta försvarare i väst är en ofrånkomlig del av Tysklands moderna historia. Att socialdemokraternas partiledare bestämt sig för att hon framöver bara tänker kalla honom för affärsman, det blir en verklighetsfrånvänd, förnekande skönmålning. Men det är lätt att förstå frestelsen, för problemet Schröder, det växer för var dag som går.
2005, bara 17 dagar efter att Angela Merkel avlöst Gerhard Schröder vid makten, blev han chef för projektet han själv drivit igenom, gasledningen Nordstream 2. Efter krigsutbrottet i Ukraina har han vägrat lämna sina lukrativa uppdrag i Kremls tjänst, trots att hans stab har sagt upp sig i protest, trots att det kostat honom hedersmedborgarskapet i sin hemstad och hedersmedlemskapet i sin älskade fotbollsklubb.
Men det skulle bli värre.
I helgen publicerades en intervju med Gerhard Schröder i New York Times. ”Mea culpa är inte min grej” kommenterade gammelkanslern det faktum att han inte uttrycker ånger utan istället fortsätter att tjäna miljoner på sina band till den ryske regimen. För många i hans parti var det droppen, nu vill minst 14 lokalföreningar utesluta Schröder ur SPD, en ledande socialdemokrat vill sätta honom på EU:s sanktionslista.
Men frågan är om Gerhard Schröder är problemet eller bara dess mest extrema symptom. För socialdemokraterna var långt ifrån ensamma om att se handel och ömsesidigt beroende med Ryssland som stabilitetsskapande. Stora delar av det politiska Berlin har fått sina grundvalar pulveriserade och har tvingats inse att de som varnade för att beroendet av rysk energi gjorde Tyskland utpressningsbart hade rätt.
Det är omvälvande att erkänna fel, smärtsamt att hantera fantomsmärtorna efter krossade övertygelser och svårt att erkänna sin egen roll i haveriet som är den tyska rysslandspolitiken.
Den konservativa oppositionen sparar i iallafall inte på krutet, de kallar Schröder för en rysk legosoldat och ifrågasätter om hans porträtt alls ska få hänga där i raden av gammelkanslers på kanslerkontoret. De verkar enklast att glömma porträttet som än så länge fattas där på tavelväggen, det av kanslern från de konservativas egna led; Angela Merkel, som hade den yttersta makten i 16 år och fram tills så nyligen att färgen ännu inte hunnit torka på hennes avbild.
Caroline Salzinger, Berlin
[email protected] -
Vill man få en storsäljare som historiker så ska man skriva en bok om stormaktstiden. Vi fascineras uppenbarligen över fornstora dagar, men hur påverkar det oss idag att vårt rike en gång sträckte sig ända ner i Tyskland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur står det till med den svenska självbilden?Idag fortsätter vi serien om den svenska självbilden och frågar oss vad den svenska stormaktstiden spelar för roll för svenskarna idag? Är vi stolta över den, skäms vi över den, har vi glömt den? Med oss har vi historikern och författaren Dick Harrison och författaren Ulrika Kärnborg.
Finns det inget enklare ord för "hemställa"?Vi ger oss också i kast med det ärevördiga ordet "hemställa" som ofta används i kanslisvenska. Finns det inget enklare ord?
Drottning Elizabeth av Storbritannien har nu varit drottning i 70 år. Många hyllar hennes pliktkänsla. Vad betyder begreppet plikt idag?
Och hur går det egentligen för den nye, tystlåtne tyske förbundskanslern Olaf Scholz, hur framgångsrik är hans tillbakadragna stil? Vi pratar med Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger.
Och så undrar vi vad det spelar för roll att en trålare tappat hundra tusen döda fiskar i Biscayabukten. Vi frågar fiskeriforskaren Friederike Ziegler.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Jennie Sjöström -
Tyskland har fått en ny regering och en ny förbundskansler. Men vem är Olaf Scholz och vart vill hans trepartikoalition föra Europas folkrikaste land och största ekonomi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Jona Källgren TV4 och Lovisa Herold från DN.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Irma Norrman
-
Vid årsskiftet startar produktionen i den nya stora batterifabriken i Skellefteå och i Boden tar den nya förnybara stålindustrin form. Men hur har det gått med rekryteringen av anställda?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter olyckan utanför Ystad i natt där två lastfartyg krockade har en person hittats död och en person saknas fortfarande. Hur kan lastfartyg krocka med den typen av moderna utrustning skeppen har? Vad är det som kan ha gått fel? Vi ringer upp Björn Pundars, prefekt vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.
De nya förnybara stålindustrierna Hybrit i Gällivare och H2 Green Steel i Boden tillsammans med den nya batterifabriken Northvolt i Skellefteå kommer kräva att tusentals nyanställda måste flytta norrut. I Skellefteå drar produktionen av battericeller igång redan vid årsskiftet. Kommer Northvolt hinna anställa tillräckligt med folk? Hur hittar man folk och var kommer det ifrån? Vi gästas av Anders Thor, ansvarig för samhällsfrågor på Northvolt. Syns industrialiseringen redan nu i flyttströmmarna? Hur får man människor att flytta? Vi frågar Charlotta Melander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.
Tysklands nya förbundskansler Olaf Scholz och hans regering tog nyligen över styret i Tyskland. I deras regeringsprogram finns omfattande satsningar till att modernisera Tyskland, bland annat att sänka rösträttsåldern och att legalisera cannabis. Hur ser förslaget att legalisera cannabis ut och hur har tyskarna reagerat på det? Vad krävs för att förslaget ska gå igenom? Vi pratar med Lovisa Herold, Dagens Nyheters korrespondent i Berlin.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
-
Den relativt okända socialdemokraten Olaf Scholz tar över rodret i Tyskland, en av världens största ekonomier och en av Europas och EU:s absolut tyngsta hörnstenar. Han gör det dessutom efter sexton år av kristdemokratiskt styre med Angela Merkel som varit en av de viktigaste ledarna i europeisk politik på många år.
Det som många frågar sig är hur det nya Tyskland blir, och vilken roll det kommer att spela i världspolitiken - klarar man av att vara samma stabila punkt i Europa som landet ändå varit under Merkel?
Det här funderar Thomas Silén och Johnny Sjöblom, Svenska Yles medarbetare i Tyskland på i dagens Nyhetspodd. -
Angela Merkel har varit Tysklands förbundskansler i 16 år och fört landet genom otaliga kriser, men nu ska socialdemokraten Olaf Scholz ta över. Följ med på en tidsresa genom epoken Merkel.
-
Angela Merkels tilltänkta efterträdare Armin Laschet orsakade sitt parti Kristdemokraterna den största valförlusten i mannaminne. Nu får Tyskland troligen en socialdemokratisk förbundskansler som heter Olaf Scholz och som beskrivs som en slags "Merkel 2.0".
Svenska Yles Tysklandsmedarbetare Johnny Sjöblom förklarar det nya politiska läget i Tyskland, i Nyhetspodden med Carin Göthelid.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producenter Jonna Nupponen och Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Socialdemokraten Olaf Scholz är en av favoriterna att ta hem kanslerposten i det tyska valet. Europapodden reser till Hamburg för att förstå vad som format den man som kan bli Tysklands näste ledare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Christian Stichler, tidigare Nordenkorrespondent för tyska public service kanalen ARD, Erik Kruger, pensionär som länge levt och arbetat i Hamburg och har rösträtt i Tyskland, Sebastian Gerber, lärarassistent och förstagångsväljare.
Programledare: Claes Aronsson
Prodcent: Ulrika Bergqvist.
-
Louise förstår inte varför det verkar råda prästbrist på vissa håll i Sverige. Behöver marknadsföringen styras upp? Dessutom: tysk politik och fönsterluckor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu är det bara knappt två veckor kvar till valet i Tyskland och det går bra i opinionen för de tyska socialdemokraterna trots att deras kansler-kandidat Olaf Scholz beskyllts för att vara fyrkantig och fått smeknamnet der Scholzomat. Hur ser hans framgångsfaktorer ut och kommer han att efterträda Angela Merkel?
Vi har också bjudit in SVT för att få reda på om de kommer att ta efter tysk public-service TV och låta vetenskapligt utvalda väljare ställa frågor till de svenska partiledarna i direktsändning. Gäster: Caroline Salzinger, Sveriges Radios korrespondent, och Helena Olsson, programbeställare på SVT.
I nybyggda hus är fönsterluckor mycket ovanliga. Men kanske är det så att rätt utformade luckor skulle kunna göra framtida bostäder, ljusare och mer behagligt tempererade även under heta somrar och kalla vintrar. Det ska vi prata om med Marja Lundgren, arkitekt och hållbarhetsspecialist på White.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman
