Olympiska spelen Podcasts
-
Skolans simundervisning innehåller ingenting om längtan efter upplösning, men nere i djupet kan vi hitta det yttersta inom oss. Malena Forsare följer några av kulturens simmerskor ner mot botten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i september 2019.
Vi kommer från vatten. Fostervattnet består till 98 procent av vanligt vatten och är vårt första element: omslutna av den ljumma, genomsiktliga vätskan bärs vi fram i viktlöst tillstånd, gungar runt som blötdjur, alltmedan våra kroppar intar en mer distinkt form. Fostervattnet produceras av de två fosterhinnorna: den yttre kallas åderhinnan och den inre vattenhinnan. Därinne skyddas den spädaste versionen av oss själva från omvärldens tryck. Fostret sväljer vattnet i pyttesmå klunkar som kan ses med ultraljud. Det snurrar varv på varv runt sin mjuka axel, alltmedan kotorna hårdnar. Efter födseln kan föräldern känna ryggraden med pekfingret: som en perfekt rad med nysådda ärtor.
Vi kommer från vatten, men minns inget av det. I det nyfödda barnets hjärna blixtrar synapserna utan ordning – ett tillstånd som snart faller i glömska, eftersom förmågan att sortera bland sinnesintrycken utvecklas långt senare. Eller? Minns vi mer än vi tror? Har vi kanske en annan sorts minne, en erinran bortom språket om detta framglidande tillstånd, som vi i vissa stunder kan ana djupet av?
Jag har simmat så länge jag kan minnas, men aldrig varit sorten som plaskar fram i sportnyheterna. Sport har tvärtom legat rätt så långt från min identitet. Men under ytan av idrottstrotsande person har det alltid grott en pockande lust till fysisk rörelse som enkelt går att locka fram – om den utspelar sig i vatten. Under tonåren hände det också att lusten fick oväntade följder. Som till exempel under idrottsundervisningen på gymnasiet, när vi fick i uppgift att utforma en egen lektion. Jag vägrade först, men valde efter viss övertalning att fullfölja momentet. Det blev nog inte alls som läraren tänkt sig, när lektionen levererade avslappning i ryggläge till de blippande syntljuden i Luc Bessons sönderälskade film ”Le grand bleu”, Det stora blå, från 1988. Kanske ville jag på det sättet sänka ner klassen i samma känsla som jag hade under passen i den lokala simhallens 25-metersbassäng, där jag hade för vana att tillbringa eftermiddagarna. Vattenljuset som sköljde genom kroppen. Mönstret av vita plattor i bassängens botten och suget från ventilernas konstgjorda tidvatten.
Med tanke på de regelbundna besöken där, är det anmärkningsvärt att jag misslyckades fatalt i den gren som jag betraktade som min. Vår ambitiösa idrottslärare med lätt militanta drag njöt av att mäta allt. Nya tävlingsmoment upprättades ständigt och naturligtvis ingick en introduktion till de fyra simsätten, inklusive fjäril. Denna avancerade konstart var oss främmande, även om tekniken var välkänd sedan länge: fjäril prövades i tävlingssammanhang redan på 30-talet. Under de olympiska spelen i Melbourne 1952 kunde publiken beskåda de karaktäristiska bensparkarna, som påminner om stjärtrörelsen hos en delfin, uppe från läktarna.
Vi uppmanades att hålla oss strax under ytan, alltmedan vi kämpade med att rita nyckelhål med armarna och studsa fram med våra unga stjärtar. Det gick inget vidare: mödosamt arbetade jag mig ner mot botten där underläppen sprack mot klinkern. Illusionen av sportsimmerska, ja – om det nu funnits någon sådan, hade gått sönder: med blod på hakan hävde jag mig upp över kanten och insåg att skådespelet var över.
Men resan ner mot bassängdjupet var alls inte förgäves: snarare tog simmandet där och då en ny riktning. Jag funderar på om strävan neråt inte bara var en flykt från det orimliga i tekniken, utan uppstod av ett mer filosofiskt skäl. Kanske sökte den unga simmerskan något bortom mätandets princip. Kanske anade hon en värld därnere, ett tryckande vattenmörker som varje fridykare måste lära sig konsten att omfamnas av. Som Jacques i Det stora blå behöver hon acceptera lungornas komprimering, och utforska dånet som uppstår när hörselorganet förvandlas till havets egen förstärkare. Fast när det kommer till kritan kan man fråga sig om fridykarens utmaning bara handlar om att anpassa sig till en fysiologisk omvandlingsprocess: för när vi rör oss djupare ner väcks dödsdriften till liv – en längtan efter att upplösas i det element som utgör 60 procent av vår totala kroppsmassa. För det nyfödda barnets del rör det sig om hela 80 procent.
Skolans simundervisning innehöll inget om dödsdriften. Så småningom vändes mitt sökande istället mot kulturens simmerskor. Skådespelaren Juliette Binoche, inte minst. I filmatiseringen av Milan Kunderas roman ”Varats olidliga lätthet”, gör hon entré med ett kraftfullt dyk ner i ett av östra Europas kurbad, som får de uppsvällda farbrödernas schackpjäser att skaka. I filmen spelar männens libido en större roll: man kan välja att tolka dyket som symbol för en ung kvinnas trots mot en sexualiserande blick. Och det visade sig att Binoche hade kommit till simhallen för att stanna. I första delen i Kieslowskis trilogi ”Trikoloren” använder filmens Julie det klorerade vattnet i en nattlig bassäng för att pressa sorgen genom sitt kroppssystem. Efter att ha mist man och barn i en bilolycka lider hon av en underreaktion, det vill säga, hon kan inte gråta. I gengäld kan hon simma: hon crawlar fram i svartglänsande baddräkt med ursinniga rörelser, som en späckhuggarhona på jakt efter sin förlorade avkomma.
Om Julie bryter genom vattenytan med splash, tar jag trapporna baklänges. Inga sensationella entréer, inga avancerade simsätt och ingen utrustning: bara ledstångens stål inuti händerna och mötet med ett vatten som är några grader för kallt. Jag tänker ofta på Sally Bauer, långdistanssimmerskan från Helsingborg, som var den första skandinav att simma över Engelska kanalen. I Sara Stridsbergs fantasi ”Happy Sally” blir Sally Bauer en melankolisk figur som ständigt dras till Öresundshavets bräckta vatten. Ju längre Sally rör sig ut från land, desto längre bort glider hon också från de människor som hon älskar.
När min mamma en sommar blev hastigt sämre i sin cancer, fann jag mig för första gången öga mot öga med döden. Jag hade mött den blicken förut, men den här sortens stirrande ut i dödens icke-vara var för mig en ny erfarenhet. Det visade sig att upplevelsen svarade dåligt mot fantasierna om fridykarens metafysik. Jag simmade mig igenom veckorna när mamma successivt, dag för dag, förlorade förmågan till rörelse och tal. Med kroppen före gled jag in och ut genom minnena, i tanken på vem hon varit. Bara i ett urinfärgat sjövatten strax utanför Göteborg kunde sorgens kramper släppa: så förvandlades det svala mörkret under mig till något som bar, snarare än drog.
Vi kommer från vatten. När vi simmar minns vi vårt ursprung i horisontalläget, när människan en gång inte var människa, utan rustad med gälar och fjäll. Ju mer tid hon tillbringar simmande, desto mer diffus blir gränsen mellan fena och ben, mellan foster och född person. Ensam plöjer hon fram längs rödvita plastsnören som skiljer hennes bana från någon annans. Så minns hon, inifrån sig själv, den tyngdlösa tillvaro som pågick för länge sen. Den som kan anas som en känsla av frihet, i rytmen som uppstår med nästa längd, och nästa.
Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog
-
Skall vi ha VM eller EM i Sverige? SOK:s testbatteri är föråldrat påstår experterna! Ryssland med eller inte i de Olympiska Spelen 2024? Luxemburgtävlingarna. Handbollens VM vad har det gett oss? Idrott/pengar/TV - mekanismen plus lite till !!!
-
I kvällens program handlar det om Syriska simmare, en överbeskyddande docka och en hämnande Engelska.Vi har sett filmen som Tomas Törnros snackade upp i nyårskrönikan. I THE SWIMMERS följer vi systrarna som flyr krigets Syrien år 2014 och den yngre systern drömmer om att simma i de Olympiska Spelen i Rio 2016. För att ta sig dit måste systrarna först fly på olagligt sätt genom Turkiet, ut på öppet hav till de grekiska ön Lesbos och vidare mot Tyskland. The Swimmers är en riktigt käftsmäll som rörde till det för oss.Chucky och Anna-Bell får stå vid sidan av när det finns en ny illavarslande docka i stan. M3GAN skördar stora framgångar på bio världen över. Och vi har varit iväg på bio och sett den för att se om den är värd allt ståhej.Vi har äntligen kommit i mål med vårt gemensamma uppdrag att se Amazon Prime/BBC western-serien THE ENGLISH. Emily Blunt kommer från England till USA under den Vilda Västern för att söka upp den man som orsakat hennes sons död. Tillsammans med Pawnee-indianen Eli Whipp slår de ihop sina påsar för att nå deras mål. Det blir en brutal framfart i detta 6-delars hämd-epos.Dessutom ventilerar Thomas om THE LAST OF US-premiären på HBO Max och berättar ifall hans skyhöga förväntningar besannats.
Tomas bjuder på ett serietips med Amazon-Prime serien THE RIG. Välkommen till ett synnerligt belamrat avsnitt av TT FILMPODCAST. Välkomna. Det blir kul, vi lovar!!!
-
Åsskar berättar om terminens sista dagar och kommer fram till att han skulle vilja gå i skolan på stenåldern. Han förklarar även vad gårdagens gissningslek gick ut på och Gabriel får höra om lärarens frustration över Åsskars glömska. Därefter reser dom bakåt i tiden till antikens Grekland och pratar om Olympiska spelen! Det handlar om Aten och Sparta och dom älskade tävlingarna i hästkappkörning. Därefter berättar Gabriel om när dom moderna Olympiska spelen började, om vad flaggan betyder, om idrott och politik och kampen mellan Sverige och Norge i medaljligan. Åsskar berättar även om alla grenar som hittills ingår i Åsskar-spelen och inviger dom för första gången! Tillsammans reflekterar dom även över hur historien skrivs om och att det är viktigt att få höra berättelser från olika perspektiv, samt lär sig häftiga OS-världsrekord.
Dagens gåta: Vad smakar bättre än den luktar?
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Del 2 av och med Bengt Johansson.
Totalt vann herrlandslaget 13 medaljer vid 16 mästerskap under Bengt Johanssons ledning. Bland annat var han med om att bli världsmästare två gånger, 1990 och 1999, och Europamästare fyra gånger; 1994, 1998, 2000 och 2002. Det enda mästerskapet som laget inte tog guld vid var vid de olympiska spelen (OS), trots att laget totalt bara förlorade tre OS-matcher på tre mästerskap. Det var de tre OS-finalerna 1992, 1996 och 2000.
Varför lyckades landslaget inte vinna OS-guld?
I programmet träffar vi spelare, ledare, förbundsfolk och SOK:s Gunilla Lindberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Del 2 av och med Bengt Johansson.
Totalt vann herrlandslaget 13 medaljer vid 16 mästerskap under Bengt Johanssons ledning. Bland annat var han med om att bli världsmästare två gånger, 1990 och 1999, och Europamästare fyra gånger; 1994, 1998, 2000 och 2002. Det enda mästerskapet som laget inte tog guld vid var vid de olympiska spelen (OS), trots att laget totalt bara förlorade tre OS-matcher på tre mästerskap. Det var de tre OS-finalerna 1992, 1996 och 2000.
Varför lyckades landslaget inte vinna OS-guld?
I programmet träffar vi spelare, ledare, förbundsfolk och SOK:s Gunilla Lindberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Oskar Rozenberg var Sveriges medaljhopp i OS förra året men snubblade lite på mållinjen. Vi pratar med den dubbla världsmästaren om den mentala pressen, sponsorer som ställer krav, vägen till de Olympiska spelen, korsbandet som gick av och hur allt började för Oski.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Torbjörn Averås Skorup
-
Det antika Grekland bestod av ett antal stadsstater, snarare än ett enat land. Men, det var ändå viktigt att vara grek. Ett sätt att underhålla och hävda sitt grekiska arv var genom de gemensamma spel och tävlingar som anordnades vid fyra panhellenska helgedomar efter den tidsperiod som kallades för en olympiad. Det var de Olympiska spelen vid Olympia, de Pytiska spelen vid Delfi, de Nemeiska spelen vid Nemea och de Isthmiska spelen vid Isthmia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?
I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.
I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.
Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.
Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?
Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?
An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.
I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Snart så är OS i Peking slut. För Sverige har det varit succé, vi har slagit rekord i antalet medaljer under ett vinter-OS.
Men samtidigt har glädjen över de svenska framgångarna varit svåra att fira. Kinas brott mot mänskliga rättigheter har hela tiden svävat över mästerskapet.
Redan långt innan tävlingarna så har Internationella Olympiska Kommittén, IOK, fått skarp kritik för att Kina ens tillåts arrangera OS. Flera länder har också valt att diplomatiskt bojkotta spelen. Men IOK vill inte blanda in politik i de olympiska spelen, men frågan är om de verkligen kan ducka för kritiken?
Senare i år så äger fotbolls VM rum i Qatar, något som också fått skarp kritik. Hur kommer det sig att diktaturer får arrangera den här typen av mästerskap?
Med för att prata om det här är Sportbladets reporter Patrik Brenning. Han har träffat Sayragul Sauytbay som suttit i ett av Kinas fångläger. Hur låter hennes vittnesmål?
Gäst: Patrik Brenning, reporter Sportbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
De Olympiska vinterspelen 2022 hålls i Peking i Kina. Det tycker många är fel. Samtidigt är det en stor händelse för alla sportfantaster, som för trettonåriga Nils Samuelsson och Beyoncé Andersson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Niklas Jonsson
Producent: Johanna Heed
Med ljud från: The guardian sport, Eurosport och IOC Media.
Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.
-
Avsnitt 55 av SLA Sportpodd tar avstamp i Kina de olympiska spelen. Vi gläds över svenska framgångar och fascineras av Nils van der Poel innan vi vänder hem till Skövde där IFK går starkt och Skövde HF vann derby mot Skara. Skövde AIK är i gång med säsongen där Hellman är imponerad av ett nyförvärv och vi försöker att förstå Skövde IK.
-
I detta avsnitt får du träffa OS-deltagaren Lennart som vann 250.000 kronor på Triss.
Lennart berättar om sitt spännande liv med stor glädje och värme. Han minns tillbaka till åren som aktiv elitidrottare och berättar om alla fantastiska möten med människor runtom i världen. Han delar även med sig om hur det faktiskt gick till när han skrapade fram en kvarts miljon på Triss.
Hur var det att vara med och tävla i de olympiska spelen?
Kan man jämföra känslan av att vinna guld i en tävling med att vinna 250.000 kronor på Triss?
Programledare: Charlotte Lauterbach (STAR FM)
Producent: Kristoffer Folin
Lyssna: www.ilikeradio.se/mintur
Samarbete mellan I LIKE RADIO och Svenska Spel Tur. Spel för dig över 18 år.
Stödlinjen.se
-
Simpanelen eftersnackar Olympiska spelen i Tokyo och tycker till lite om framtiden i svensk simning. Man tycker också till om utnämningen av förbundskapten i simningen och lanserar Skidförbundets chef Ola Strömberg som ny man på posten. Han kan ju simning och vill säkert komma ur stormen på Skidförbundet.
-
Första simpodden Hultén & Jansson efter Olympiska Spelen i Tokyo.I denna upplaga: Har vi höga trösklar in i simningen? Open water tävlingar innebär stort ansvar! Hinner simmarna träna under den intensiva hösten? Var finns simningen i medias ranking?
- Laat meer zien
