Pär Podcasts
-
Säsongsstart för Pär och Max denna vecka så vad passar bättre än en diskussion om målen för säsongen? Vi hör vad några av polarna i Pärs golfgäng har för mål och hur diffust eller specifikt det faktiskt går att göra ett mål. Dessutom förklarar Max hur enkelt en spelare som tar sig under 10 i HCP har att ta sig till scratch, om man man vill! Följ oss gärna på Sociala medier: www.instagram.com/2klubblangder
www.twitter.com/2klubblangder
-
Anna Hedenmo är journalist och programledare för Min sanning, Agenda och har skrivit boken "Solitär" om Annette Kullenberg. Vi pratar om den ikoniska journalisten som på 70-talet låg bakom "Dokumentet" där Aftonbladets kvinnor gjorde upp med spritkultur och tafsande kollegor. Annette Kullenberg var känd för sin sylvassa ton och blev stilbildande för kvinnliga journalister. Självklart pratar vi om det historiska radioögonblicket där Annette recenserar Pär Nuders bok med Pär i luren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Kan YouTube förstöra ditt golfspel och vilka konton på sociala medier borde du följa för att skratta gott som golfare? Veckans avsnitt snackar golfkonsumtion. Pär utmanar Golffluencern Max med tuffa frågor om att lära ut golf på internet, utveckla spelet och mycket mer. Följ oss gärna på sociala medier: www.instagram.com/2klubblangderwww.twitter.com/2klubblangder
-
Pär och Max sitter ner i ett specialavsnitt och diskuterar sin upplevelse av årets första major. Vad får LIV-spelarna för betyg, vad är grejen med Butlers Cabin och varför får inte Sam Benett mer plats i Två klubblängder?
-
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 44. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Vi gästas av Ståplats Podcast första Host, Fredrik Ahlberg och Hank The Tank är tillbaka med intressant statistik. God lyssning!
Programledare: Pär Palm.
Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson.
Producent: Roger Haraldsson.
Gäster: Fredrik Ahlberg, Henrik Hagelin.
Spelades in: 20230129.Följ oss
staplatspodcast.se
twitter.com/staplatspod
instagram.com/staplatspod
facebook.com/staplatspodcast -
I den akademiska världen där jag befinner mig har folk på landet både dålig smak och dåliga åsikter menar Sanna. Mia skildrar hur värderingar förändrats hos svenska klassresenärer under tre decennier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är lätt hänt i akademikerkretsar att man tycker att man är lite förmer än andra och det har jag tyckt själv också och sagt jävla arbetare om det varit en lastbil på vägen. Men jag tror inte jag varit så rasistisk. Men det är ju rasism det också egentligen att säga att någon är dittan eller dattan, säger före detta vd:n Pär till Mia.
I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?
I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor ur dom som kallas eliten:
1993 och 2003: Greve Carl Bonde om huruvida han tillhör överklassen eller inte och vad man kan tänkas få med sig fördelar av att gå på internatskolan Lundsberg
2002: Föräldrar och personal på Föräldrakooperativet Musica om klass-segregationen som kan uppstå när den välutbildade medelklassen väljer daghem.
2012: Forskaren Sanna om de uppfattningar om underklass och arbetarklass hon möter på Lunds universitet.
2017: Fd vdn Pär om hur hans syn på andra grupper i samhället förändrades under klassresans gång och tankar som uppkom då han blev svårt sjuk och därefter förtidspensionerad.
Möt Carl, Sanna, Pär och andra i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.
Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.
Programmet är gjort 2023.
-
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 44. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Vi gästas av Ståplats Podcast första Host, Fredrik Ahlberg och Hank The Tank är tillbaka med intressant statistik. God lyssning! Programledare: Pär Palm. Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson. Producent: Roger Haraldsson. Gäster: Fredrik Ahlberg, Henrik Hagelin. Spelades in: 20230129. Följ oss staplatspodcast.se twitter.com/staplatspod instagram.com/staplatspod facebook.com/staplatspodcast
-
Dagens avsnitt handlar om rapportsäsongen, världens bästa affärsmodeller, Bufab, effekter av kinesiska nyåret, dolda nederländska pärlan och Pärs lyckade bottenfiske på Warszawabörsen. Samtalar gör Daniel McPhee, Karl Lans, Pär Ståhl och Martin Blomgren.
...................................................................................................................................................
Länk till artikeln på Placera med lista på aktierna som omtalas:
https://www.placera.se/placera/redaktionellt/2023/01/20/redaktionspodden-varldens-basta-aktier.html
Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar
www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html
Här hittar du alla våra aktieanalyser
www.placera.se/placera/aktier.plc.html
Här finns alla våra fondanalyser
www.placera.se/placera/fonder.plc.html
Här finns våra makrokommentarer
www.placera.se/placera/tema-makr…ommentar.plc.html
Här hittar du det månatliga strategidokumentet
www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html
Här kan du se redaktionens aktieinnnehav
www.placera.se/placera/redaktion…ehav.plc.plc.html -
Pär Johansson skulle bli fotbollsproffs och gick därför fotbollsgymnasiet och hade som klasskamrat Thomas Brolin. Samtidigt som Thomas Brolin blev uttagen till världslaget hamnade Pär på vedbacken på en daglig verksamhet. Resten är historia. Glada Hudikteatern tog sin början och har med tiden blivit en riktig framgångssaga med allt vad det innebär. Men var hittar Pär sin drivkraft, har han varit entreprenör i hela sitt liv, vad gjorde han och Orup och varför tror Pär fortfarande att han själv inte duger som han är. Detta och mycket mer kommer här, men först - att ha en persons hela liv i sina händer.
-
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 43. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Självklart får vi lyssna till en liten historia från ståplats i ståplatsanekdoten. God lyssning!
Programledare: Pär Palm.
Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson.
Producent: Roger Haraldsson.
Gäst: Oskar Höglund.
Spelades in: 20230115.Följ oss
staplatspodcast.se
twitter.com/staplatspod
instagram.com/staplatspod
facebook.com/staplatspodcast -
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 43. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Självklart får vi lyssna till en liten historia från ståplats i ståplatsanekdoten. God lyssning! Programledare: Pär Palm. Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson. Producent: Roger Haraldsson. Gäst: Oskar Höglund. Spelades in: 20230115. Följ oss staplatspodcast.se twitter.com/staplatspod instagram.com/staplatspod facebook.com/staplatspodcast
-
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 42. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Självklart får vi lyssna till en liten historia från ståplats i ståplatsanekdoten. God lyssning!
Programledare: Pär Palm.
Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson.
Producent: Roger Haraldsson.
Spelades in: 20230109.Följ oss
staplatspodcast.se
twitter.com/staplatspod
instagram.com/staplatspod
facebook.com/staplatspodcast -
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 42. Supporterveckan som varit snackas som vanligt ner och vi snackar självklart upp kommande vecka. Självklart får vi lyssna till en liten historia från ståplats i ståplatsanekdoten. God lyssning! Programledare: Pär Palm. Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson. Producent: Roger Haraldsson. Spelades in: 20230109. Följ oss staplatspodcast.se twitter.com/staplatspod instagram.com/staplatspod facebook.com/staplatspodcast
-
Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.
”Parentes livet slut parentes”. Så slutar dikten ”First Person Shooter” i Malte Perssons bok ”Till dikten”. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.
Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter – de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete ”Prix Nobel” från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken – som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.
I sin studie ”Digital Shift” skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation – ett inskott eller sidoreplik i ett anförande – som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.
Det var först under medeltiden – år 1399 hävdar en handbok – som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning – från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.
parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.
Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning – en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt ”jag tänker alltså är jag”. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.
Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs – där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt ”Fisches Nachtgesang” (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.
Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman ”Lolita” (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.
Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade ”différance”. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, ”Signature événement contexte” (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem …
Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område – vid sidan av det skrivna ordet – är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna
utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman ”Din vän datamaskinen” (2008) – med parentestecknen högt uttalade: ”För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas …” Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på …
På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes – ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism – och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.
Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något – likt ett objekt att hantera och exploatera – i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden – för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.
Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker
Litteratur
Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)
Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)
Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)
Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)
Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)
Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)
Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)
Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)
-
Clubensnack med Pär, Jakob, Biffen, Brage och Rogga är tillbaka med avsnitt 41. Som traditionen bjuder dukar vi upp till Ståplats Podcast årliga Uppesittarkväll. Livesändning på ett fullsatt Drottningbaren i Linköping. En kaoskväll med skönt folk på plats och självklart även digitalt. God lyssning och God Jul och Gott Nytt År!
Programledare: Pär Palm.
Panel: Jakob Johansson, Peter Biffen Karlsson, Andreas Brage, Rogga Haraldsson.
Producent: Roger Haraldsson.
Spelades in: 20221216.Följ oss
staplatspodcast.se
twitter.com/staplatspod
instagram.com/staplatspod
facebook.com/staplatspodcast - Laat meer zien
