Slite Podcasts
-
Take Concrete Action är en massaktion mot Cementa utanför Slite på Gotland 25 - 27 augusti.
I detta avsnitt berättar Rut och Elisabeth om Cementas klimat- och miljöförstörande verksamhet, hur politikerna håller verksamheten om ryggen och ändrar på lagar för att gynna denna fossilindustri.
Cementa släpper ut mest mest koldioxid per år av alla företag i Sverige, med drygt 1,9 miljoner ton 2020. Det motsvarar cirka 3-4 procent av ALLA utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser. Mycket av Cementas utsläpp kommer ifrån förbränning av kol –som tills nyligen till stor del importerades från Ryssland. Förutom klimatet hotar Cementa gotlänningarnas dricksvatten och jordbruk.
Globalt har cementproduktionen ett gigantiskt koldioxid-avtryck – minst 8 procent av de globala utsläppen kommer ifrån cementindustrin, vilket är mer än den globala flygindustrins utsläpp. Dessutom ökar produktionen av cement för varje år som går. Om Cementproduktionen var ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen, efter Kina och USA.
God lyssning! -
Vi tog ett snack med Rut och Ola från nätverket Take Concrete Action som just nu mobliliserar till en klimataktion på Gotland i augusti. När, varför och allt om de onda superskurkarna i ägarstrukturen bakom Cementa - lyssna, följ TCA i sociala medier och åk till Slite!
https://takeconcreteaction.info/
Tack till GRK NORTH EAST för introt.
Outro var Allan Edwall - Bestäm dig
Vi finns där poddar finns, tex i Radio Noden
www.radionoden.se.
Följ oss på instagram.com/kominternpodd.
Du når oss lättast på [email protected] och vill du bidra till poddens fortlevnad så kan du bli med i den exklusiva klubben på patreon.com/kominternpodd. -
I dagens podd pratar jag med Johan Gärdebo och Anna-Karin Wyndhamn.
Johan Gärdebo har doktorerat i historia och forskar vid den humanistiska forskarmiljön Seed Box på Linköping universitet. Forskningsprojektet han är knuten till handlar om hur klimatomställningen påverkar industriorter byggda runt fossilintensiva företag som Cementa (Slite), Preemraff (Lysekil) och SSAB (Luleå). Hur påverkas människorna som bor där? Hur placerar de in sig själva i förändringen? Och hur kan man göra klimatomställningen folkligt förankrad?
Relevanta, men svåra, frågeställningar. Därför ville han få in perspektiv som han uppfattade inte var väl representerade i forskarmiljön. I en artikel på Aftonbladets kultursida beskriver han hur han ansökte om att få dit Malcom Kyeyune. Han skulle inte själv föreläsa, utan bolla tankar med forskarna. Gärdebo ville ha dit honom för att Kyeyune är kritisk mot den förda klimatpolitiken – som han kallat ett “moralistiskt medelklassprojekt”. Eller som Gärdebo skriver i artikeln:
Exempelvis läggs koldioxidintensiva industrier ned för att minska utsläppen. Det blir färre industrijobb i Sverige, men samma varor behövs och importeras därför i stället från andra länder. Stigande drivmedelsskatter drabbar arbetare beroende av bilen, men utsläppen minskar inte eftersom alternativa färdmedel fattas.
Samtidigt som arbetarnas jobb försvinner används skatteintäkterna för att finansiera nya jobb för de universitetsutbildade, såsom klimatstrateger eller miljökonsulter. Och klimatrörelsen – de som protesterar, som utför aktivistiska aktioner eller som ägnar sig åt klimatkonst – är talande nog medelklassens barn.
Men cheferna på Seed Box var allt annat än begeistrade. Orsaken handlade inte om akademiska meriter, utan om att Malcom Kyeyune hade “fel värdegrund”. Han var för “kontroversiell”. I stället föreslogs Gärdebo bjuda in Andreas Malm, som förespråkar att fler borde utföra terroristiska klimataktioner (sabotera infrastruktur, blockera motorvägar, spränga gasledningar). Det ansågs mindre kontroversiellt.
Johan Gärdebo beskriver själv sin hemvist som till vänster och är tidigare miljöaktivist. Men hans överordnade mål är ett fritt samtal.
Anna-Karin Wyndhamn är forskare vid Göteborgs universitet, driver ihop med Ann Heberlein podden Söndagsskolan, är kolumnist på Göteborgs-Postens ledarsida, bland många andra saker. Vi skrev också Genusdoktrinen (Fri tanke 2020) tillsammans. Hennes erfarenheter i universitetsvärlden är en röd tråd genom boken.
Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
