Ted Hesselbom Podcasts
-
Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen – och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid – skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden?
I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen – En historia om 1800-talets manlighet.
Producent: David Rune
Slutmix: Viktor Bergdahl -
Möt skådespelaren Alexander Skarsgård i ett närgånget porträtt av Björn Jansson som spänner över hans Hollywoodkarriär från "Zoolander" till "The northman".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
VARFÖR ÄR VI SÅ FASCINERADE AV VIKINGAR?Filmen "The northman" med Alexander Skarsgård är ett exempel i en våg av tv-serier, filmer och datorspel som sköljt över världen det senaste decenniet. Men varifrån kommer bilden vi har av vikingen i dag? Och har bilden förändrats så att vi söker en mer autentisk bild? Möt Neil Price, professor i historisk arkeologi som arbetat som historisk konsult på just filmen "The northman", och arkeologiprofessorn och författaren Anna Lihammer som skrivit boken "Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet" tillsammans med Ted Hesselbom.
SÅ SKA DET SVENSKA KULTURARVET SKYDDAS VID HOTHur ser beredskapen ut för de svenska kulturarvsinstitutionerna när det kommer till undanförsel av känsligt kulturarv? Förvånansvärt bristande, menar Mattias Legnér, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, som tittat på hur det fungerat förr och hur det fungerar nu, både i Ukraina och Sverige. Vår reporter Mattias Berg träffade honom i det relativt säkra underjordiska Guldrummet på Historiska museet.
BÄST I JAZZVÄRLDEN JUST NUJazzradion i P2:s Märet Öman besöker P1 Kultur och tipsar om ny jazzmusik på temat sorg och saknad – musik som kanske kan erbjuda en särskild klangbotten i tider av kris och krig.
ESSÄ: OM DRÖMMEN OM STANDARDISERINGEn viktig del av mediehistorien har bestått av strävan efter standardisering och ordning. För tänk om alla program bara funkade med varandra. Om allt var enkelt, överskådligt och sorterat. Viljan till standardisering är gammal, men kan vara både farlig och ineffektiv. I dagens essä funderar sociologen David Wästerfors över standardiserade pappersformat och filtar i den svenska 1900-talshistorien, en del i OBS serie om medierevolutioner.
Programledare: Saman Bakhtiari
Producent: Felicia Frithiof -
De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på hjälmarna, men det övriga paketet av myter från det sena 1800-talets nationalromantik lever fortfarande kvar. För den borgliga 1800-talsmänniskan blev vikingen en våldsam storvuxen man som plundrade omvärlden och kvinnorna tänktes helt bort ur bilden.
I denna nyfixade repris av avsnitt 45 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Ted Hesselbom som är författare, konstnär och chef för Sigtuna Museum samt Anna Lihammer, författare och arkeolog som vid sidan om ett antal deckare har hon bland annat skrivit boken Vikingatidens härskare.
Synen på vikingarna har förändrats under århundradena sedan de försvann. Från skam för vårt hedniska ursprung under medeltiden, till myter som skulle hjälpa oss att bygga stormakten under 1600-talet för att glömmas bort under det rationella 1700-talet. Under 1800-talet fick vikingen bli bärare av den tidens romantiska nationalism och den bilden har fastnat fram till idag.
Vår syn på vikingarna är i hög grad präglad av det sena 1800-talets hornprydda våldsamma hjälte. Här fanns inte någon plats för mäktiga kvinnor, eller strävsamma bönder och driftiga handelsmän. Myten om vikingen skapades i en tid när Sverige var ett fattigt bakvatten som nyligen förlorat sin östra rikshalva till arvfienden Ryssland.
Det hela har ju inte blivit bättre av att nazisterna knöt an till vikingarna och exempelvis illustrerade värvningsaffischer för Waffen-SS med vikingaskepp och döpte sin division för utländska frivilliga till SS-Panzer-Division Wiking. En mer sentida variant är den så kalla vikingarocken vars främsta företrädare var den nationalistiska rockgruppen Ultima Thule som gärna sjöng om vikingar.Vikingen själv skulle inte ens kalla sig viking. Det gjorde ytterst få under perioden år 700 till år 1100 som vi idag kallar vikingatiden. Möjligtvis kunde vikingarnas plundringsresor benämnas att fara i viking.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det finns dom som påstår att manligheten befinner sig i kris idag. Detta påstående hördes även på 1800-talet då mannen ansågs vara för vek och känslosam. Då dammande en grupp män av vikingafiguren som inspiration. I Kropp & Själ frågar vi oss vad som inspirerar dagens män.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskat om män och manlighet, Jens Liljestrand, författare och kulturskribent i tidningen Expressen, Ted Hesselbom och Anna Lihammer, författare och historiker.
