Afleveringen
-
En Dag i Mitt Liv
-A2
Lär dig svenska - Svensk språkpodd, Learn Swedish - Swedish language podcast, Apprenez le suédois - Podcast de langue suédoise, Impara lo svedese - Podcast in lingua svedese, Lerne Schwedisch - Schwedischer Sprach-Podcast, Lærðu sænsku - Sænskur tungumálapodcast, İsveççe öğren - İsveççe dil podcast'ı, Aprende sueco - Podcast de idioma sueco, Aprenda sueco - Podcast de língua sueca, เรียนภาษาสวีดิช - พอดคาสต์ภาษา sueco, 学习瑞典语 - 瑞典语言播客 (Xuéxí Ruìdiǎn yǔ - Ruìdiǎn yǔyán bōkè), Учите шведский - Шведский языковой подкаст, Opettele ruotsia - Ruotsin kielen podcast, Μάθετε Σουηδικά - Σουηδικό podcast γλώσσας Välkommen till podden för dig som vill lära dig svenska.
Dagens tema heter En dag i Mitt Liv.
Den här episoden är på lätt svenska med lite långsammare tempo.
Kolla gärna också en annan podd jag spelat in med ett snabbare tempo och lite svårare ord.
En dag i mitt liv
Nu är det onsdag.
Alarmet ringer kvart i fem.
Jag vaknar och går upp direkt.
Jag klär på mig och tar ut hunden för att gå.
Vi är båda lite trötta.
Vi tar med oss bollen och går till stranden.
Vi går och lyssnar på vattnet.
Luften gör att vi känner oss bra.
Jag plockar några stenar och leker med hunden.
Hon springer och springer efter en boll.
Efter en stund sätter vi oss och vilar en stund.
Det blir ljusare ute.
Ett par hundar kommer förbi.
Sedan går vi hem en annan väg.
Vi ser ett par hästar och hälsar på några hundar när vi går.
Hemma äter jag frukost och städar lite.
Jag byter kläder.
Sedan börjar jag jobba på datorn.
Många lektioner med studenter från många länder.
Jag pratar lite och lyssnar och undervisar.
Mitt på dagen går jag ut med hunden och vi sitter vid poolen och det blåser.
Sedan cyklar jag till affären och köper mat. Jag cyklar vidare till posten och innan jag cyklar hem äter jag på en lunchrestaurang – ris, bönor och kyckling.
Sedan har jag fler lektioner. Jag pratar med intressanta och trevliga människor. De har mycket spännande att säga. Hunden ligger på soffan och sover.
Sent på eftermiddagen springer jag vid havet - först långsamt och sedan så snabbt jag kan tillbaka.
Klockan fem går jag på stranden med hunden, precis innan det blir mörkt. Jag tar en tupplur efter träningen, vaknar trött och går till gymmet och tränar en timme med bänkpress med mera.
Efter träningen tar jag en dusch, borstar håret, klär mig bra och går ut på stan med en kompis och äter pizza och açaí. Hunden kommer också.
På vägen hem ser jag stjärnorna och månen lyser upp vägen. Det är lugnt och fint.
Vid elvatiden borstar jag tänderna, flossar, och somnar nästan direkt. Hunden sover redan.
-
Lär dig svenska, Learn Swedish, Schwedisch lernen, Учить шведский, 学习瑞典语, Opi ruotsia, Impara lo svedese, Apprendre le suédois, Aprender sueco, İsveççe öğren, Uczyć się szwedzkiego.
Szwedzki Językowy Podcast, Podcast de Langue Suédoise, Podcast di Lingua Svedese, Подкаст по Шведскому Языку, Ruotsin Kielen Podcast, Swedish Language Podd, Schwedisch Sprach-Podcast, Podcast de Idioma Sueco, 瑞典语言播客, Podcast de Língua Sueca, İsveççe Dil Podcast’i, พอดแคสต์ภาษา สวีเดน
Hejsan! Välkommen till min podd för dig som vill lära dig svenska.
Nu ska vi fortsätta med att vara lite sentimentala. Jag ska berätta vad jag saknat under alla dessa år utomlands.
Det här avsnittet heter Tema Sentimental: Vad jag saknar från Sverige, och den är på ungefär en B2 plus nivå. Här kommer lite av en kärlekshyllning till det Sverige som jag så ofta saknar.
Har du någonsin undrat vad svenskarna själva tycker om sitt eget land? Här kan du säkert få en del av svaret. Som utlandssvensk saknar jag såklart Sverige mycket. Utan att bli gråtfärdig ska jag öppenhjärtigt berätta vad jag saknar mest av allt.
Det här är den tredje podden i Tema Sentimental om Sverige. Du kan också lyssna på Godispodden och 10 sporter och annat i Sverige för fler poddar i samma stil.
Jag har varit utomlands länge länge. Ändå saknar jag fortfarande Sverige. Kanske inte varje minut, men mer än då och då smyger sig längtan på och lockar fram minnen.
Vad är det då jag saknar mest och starkast?
Först av allt familjen och andra människor – Min kära mamma, min kunniga och konstnärliga pappa, mina bröder och sedan alla som har hjälpt mig med min sport, löpningen. Jag tänker på alla ideella tränare och friidrottsfantaster som hade så mycket tålamod. Svenskarna är lugna, trevliga och bryr sig om varandra, inte bara den egna familjen eller de som tycker och tänker likadant. Sverige är inte ett så bra land för gamlingar pga av ensamheten, bortglömdheten, kylan och mörkret men det är ett härligt land att växa upp i. Schysst och gemytligt på nästan alla sätt.
Godiset – Ja, du hörde rätt. Godis. Lösgodis. Smågodis. Blandat och gott och smått beroendeframkallande. Sött, surt, salt, och lakrits. Det finns hundratals kära namn på olika godisbitar. Jag ägnade en hel podd åt att beskriva hur gott och läckert det svenska godiset smakar. Kolla in den podden, helt klart.
Nummer tre på min lista är nyponsoppa – Du kanske undrar: Vad är nyponsoppa? Rose hip soup. Lite grann krämig som man kan dricka direkt eller äta som kräm med sked. Så fort jag kommer till Arlanda efter en utlandsresa och klarat mig förbi passkontrollen och har alla väskor så går jag direkt med långa, otåliga steg till Pressbyrån och köper en liter nyponsoppa. Smaken är så unik och den känns hälsosam. En klunk nyponsoppa har blivit som en symbol att äntligen vara hemma. Blåbärssoppa är en annan favorit.
Sedan kommer allt annat sött och gott som jag också saknar– Semlor, mazariner, farmors småkakor, tårtor, mjukglass, GBs gräddglass, alla sommarbären, julmust, Pommac, chokladbollar, rulltårta, chokladrutor, och listan rullar på i evighet. Svenskarna kan sötsaker-det kan jag garantera.
På femte plats kommer skogen – Den svenska naturen med sina djupa skogar och tysta, mjuka stigar att ta sig fram på. Speciellt gillar jag att springa på barrstigen. Träd som står i rad. Precis som det svenska samhället är skogen ren och organiserad, lugn och trygg. Inte kaotisk och livlig som skogarna i en del länder jag besökte. I skogen lekte jag löpartävlingar långt innan jag började allvaret med att tävla på banorna runt om i landet. I skogen kunde jag vara mig själv.
Evenemangen – DN-galan med världsrekorden, Finnkampen, musikkonserter, skolavslutningen, fotbollsmatcher. Många storslagna minnen jag aldrig glömmer bort.
Nummer sju är alla arenor där jag tävlat och haft succé
Nyköping – i mitt Sörmland hade jag hemmaplan. Det var mitt hem. Där på de mjuka löparbanorna under sena sommarkvällar kunde jag hoppa en meter upp i luften på startlinjen och sedan kändes varje steg som att jag hade mer spänst än alla. Här hade jag mitt drömlopp som tog mig till USA en månad senare.
Stockholms stadion. Jag glömmer aldrig när jag vann ett B-heat här och de många som kom tidigt, timmar innan galan, stod upp och applåderade på kortsidan. Det var belöningen för allt slit i 15 år.
Malmö. Allt blev perfekt den där augustikvällen i Malmö. Flygresan, tuppluren på hotellet, uppvärmningen och sista varvet med häng på en bra löpare. Jag har aldrig känt så mycket lycka förut som efter loppet då jag ringde min tränare från telefonkiosken och berättade hur det gick.
Ullevi i Göteborg. Med mamma på plats på läktaren och med den blågula tröjan gick allt perfekt den helgen.
Platser som Funäsdalen – mitt löparparadis i Härjedalen med den underbara sjön, friidrottbanorna i den rena, höga luften uppe i ingenstans och hotellet med bästa maten. Och vackra Vålådalen långt uppe i norr med Gunder Häggs myr där varje studsande löpsteg är en njutning.
Nummer nio. Jag saknar den svenska tystnaden och tomheten – Den speciella, stillsamma känslan av att vara ensam i naturen. Lugnet även på de mest folktäta platserna.
Juni – Sommarnätter som aldrig tar slut. Solen och månen som samtidigt lyser upp en spegelblank sjö. Den magiska, ljusa och alldeles romantiska svenska junimånaden innan bromsarna, torkan och hettan tar vid i juli.
På elfte plats, men borde varit först efter närmare eftertanke, är Hallontårtan i augusti på födelsedagen – Hallontårtan var ett måste varje år. Andra veckan i augusti när sommaren igen blev lika fin som i juni, gjorde min mamma en enkel liten gräddtårta med hallon på toppen som kom direkt från hallonlandet i trädgården, nyplockade, organiska stora hallon med en sådan naturlig smak som inte finns längre. Det behövdes ingen födelsedagspresent. Det räckte med hallontårtan. Kanske kalaset hölls direkt efter lunchen som hade stekta kantareller på Skogaholmslimpan. Förresten, just den där Skogaholmslimpan som bakades näst intill min farmors lägenhet och som en svensk hårdrockkändis som stack utomlands sa att han saknade i en intervju med SVT.
Nummer tolv: Serietidningar – Jag läste tusentals serietidningar, dag efter dag, speciellt under sommarlovet. 91an med militärhumorn, lata Kronblom på soffan, Buster med den fina moralen i sportserierna, Fantomen och lite Seriemagasinet. Men det var tiotals kompletta årgångar av Kalle Anka som präglade mitt läsande i hängmattan på landet varje regnig sommardag, från morgon till kväll. Här fanns det roliga karaktärer med hjärta och ambition som hade oflyt och otur men som dock fortsatte med samma entusiasm, precis som man ska göra i det riktiga livet.
En annan sak jag har saknat från de gyllene åren i Svea Rike är rättvisan – Den svenska rättvisekänslan i vardagslivet. Rättvisan finns överallt. Är man bra på något, till exempel sport, då blir man belönad oavsett vem man är eller vad man heter. Står man i kö i affären kan man lita på att ingen tränger sig. Schysst och rättvist.Fotbollsspelare faller inte som ballerinor utan att någon nuddade dem som i sydligare och soligare länder. Det finns också jämlikhet i landet som jag inte sett utomlands till samma grad.
Nummer fjorton - Attityden – Svenskarna är tuffa men snälla och de skryter inte. Det är tufft i samhället på rätt sätt. Nästan alltid snällt. Svenskarna är ofta lugna, coola och strävanden efter att bli bra eller bäst på något. Det finns klass och kvalité i beteendet och en kämparanda. Inte riktigt lika speciellt som finska sisu, men ändå imponerande. Svenskarna vill lyckas. Vill vinna.
Sedan saknar jag de svenska djuren, både vilda och tama. Den ständiga hemlängtan för att se mina älskade katter, svarta som natten. Möten med temperamentsfulla älgar i skogen som vägrade att låta mig springa förbi. Hararna, rävarna och ugglorna. Den svenska naturen i all sin enkelhet.
Till sist saknar jag midsommar, Lucia och julafton. Mörkret, fridfullheten och skönheten under Lucia morgonen och familjefriden på svenska julafton går inte att beskriva. Den måste upplevas. Och midsommaraftonen är alldeles mystiskt underbar.
Det finns också saker som jag inte saknar:
Till att börja med, den svenska grundskolan. Usch. Inte så trevliga minnen bland betong och problem och bråk.
Värnplikten. En tuff tid mot min vilja, där jag frös och huttrade varje dag.
Körkortsträningen. Alldeles för dyrt och dumt och löjligt komplicerat. Helt onödig stress.
Byråkratin. Varför ska allt vara så komplicerat i Sverige? Ta ansökan om bankID för utlandssvenskar, som exempel.
Stockholms deprimerande, misslyckade betongförorter. Byggandet av några av världens fulaste och mest deprimerande förorter hjälpte inte den ständiga bostadsbristen på sikt.
Kylan är fruktansvärd. Jag minns den fuktiga och blåsiga vintern i Skåne i tält och de sega, kalla höstarna i Stockholm som började alldeles för tidigt.
Om du är ny i Sverige eller planerar att en vacker dag bo i Sverige är jag ganska säker på att du kommer att trivas. Kanske du kommer att gilla samma saker som mig eller något annat bland allt vackert och fint som Sverige har att erbjuda.
Vare sig det är hallontårtan eller den tysta skogen eller solen som möter månen under juninatten, tycker jag att Sverige är värt en kärleksförklaring. Mitt hjärta bultar snabbt för fosterlandet. Du gamla, du fria. Visst är det ett vackert land. Visst är det bra. Stoltheten över att vara svensk och representerat Sverige finns där för alltid. Välkommen till Sverige!
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Lär dig svenska, Learn Swedish, Schwedisch lernen, Учить шведский, 学习瑞典语, Opi ruotsia, Impara lo svedese, Apprendre le suédois, Aprender sueco, İsveççe öğren, Uczyć się szwedzkiego.
Mina 30 Favoritord på SvenskaSpråknivå: B2
Hejsan! Välkommen till min podd för dig som lär dig svenska.
Idag har jag en lista med mina 30 favoritord. Följ med språkresan mot flytande svenska och njut av några av de finaste orden på svenska.
Svenska är ett vackert språk. Det finns inga tvivel på det. Jag har fortfarande aldrig hört någon som sagt det motsatta.
Visst finns det fula ljud som schö, -sj ljudet, och andra, men i helhet känns språket vackert, trevligt, lite elegant med alla franska och latinska ord och med sjungande vokaler och dubbla konsonanter som pausar orden och ger dem lyft igen, som en berg- och dalbana, upp och ner.
Här kommer 30 ord som jag tycker helt enkelt låter bra och flera av dem har också en positiv klang. Orden är en mix av ord som låter bra, eller ser bra ut, eller både och. De svävar och smälter på tungan och ger ett leende och en härlig eftersmak. Naturromantiska ord dominerar listan.
Nummer 30. Drömma. Livet är fullt av drömmar. Ordet klingar mer romantiskt än DREAM på engelska eller SUEÑO på spanska eller TRAUM på tyska. Man svävar länge på M-et. Drömmmmmar. Jag drömmer mig redan bort bara jag tänker på ordet.
29. Ögonblick. “Ett ögonblick”, one eye blink. Det låter passande, trevligt och nästan hoppfullt, som om det blir lite spännande att vänta. Vem kan bli arg på att behöva vänta efter att ha hört ett så vackert och bokstavligt ord? Jag gillar ord som gör något gott av en potentiellt negativ situation.
28. Midsommar. Jag älskar midsommarafton. Den längsta dagen på året och början på den fantastiska, välbehövande, efterlängtade och romantiska svenska sommaren. Här har jag sett när månen i harmoni möter solen på hav och sjöar.
27. Vemod. Ett vackert ord för något tungt och dystert. Kanske det ordet hjälper med att hitta vägen ut ur sorg.
26. Honung. Ordet känns sött, rent och hälsosamt och samtidigt resolut.
25. På tjugofemte plats kommer “Julafton”. Inte det vackraste ordet men för många svenskar en enormt vacker dag, speciell på så många sätt, med sitt lugna firande, fridfulla julstämning och optimism.
24. Fjällräv. Ordet låter inte så speciellt, men ser snyggt ut. Hade det inte varit för ryggsäcken så skulle ordet komma ännu högre upp på listan. Ryggsäcken får mig att tänka på att bära och slita med en tung ryggsäck full med skolböcker, men fjäll och räv är däremot fina ord, och på något sätt ännu finare tillsammans. Fjällräven med den vita vinterpälsen och de svenska fjällen med sina mjuka berg och lugn.
23. Älska. Det finns många ord där bokstaven Ä lyfter hela ordet. Ä är den klart vackraste av de svenska vokalerna även om den kan vara lite svår att uttala ibland. 10 ord på den här listan får en del av sin skönhet från bokstaven Ä.
22. Idyll. Passande ord som beskriver exakt vad det är - perfektionism. Man slappnar av på L-et när man säger “idyllll”.
21. Läcker. Det här ordet har jag aldrig sett på några topplistor men det är nog lite underskattat. Gör sig bäst med andra ord runtom, med ett sammanhang, t.ex. läckert godis.
20. Smultron. Igen så går tankarna till sommaren och nystart efter den bittra vintern och smutsiga våren.
19. Kalas. Kalas är ett roligt ord att säga. Och jag blandar ordet med sommarens höjdpunkter. Jag kommer ihåg mina födelsedagskalas på sensomrarna med hembakad hallontårta.
18. Känsla. Överlägset bäst i jämförelse med det engelska ordet FEELING. Bara uttalet av ordet "känsla" väcker nya känslor hos mig. Det går inte att säga det ordet utan känslor.
17. Sinsemellan. Ordet antyder att det är något privat som man inte ska blanda sig i, men det klingar på ett elegant sätt.
16. Kattunge. Jag vet inte varför jag gillar det här ordet. Kanske för att det är rakt på sak utan något onödigt gulligt.
15. Humla. Humlor är ohyggligt snälla och hjälpsamma. Och tyvärr orättvist behandlade när folk är rädda för dem i onödan. Kanske måste man känna till humlans vänliga och ödmjuka beteende för att uppskatta det här ordet.
14. Fjorton är "Drottningsylt". Drottningen av alla syltar har den bästa smaken och det vackraste ordet.
13. Förgätmigej. ‘Glöm inte bort mig' är en favorit på många tio-i-topp listor över svenska ord och toppar faktiskt flera listor. Ihoptryckt men ändå nästan beroendeframkallande att säga “förgätmigej”. Jag hade rankat det högre om det varit lite mindre av den svengelska antydan.
12. Härligt. ‘Härliga Härjedalen’ är en grymt bra slogan. Härligt har en riktigt positiv association.
11. Henne. Definitivt en överraskning att ett pronomen kan komma så pass högt på den här listan. Hur många språk har ett vackert pronomen?
10. Juni. Sommarens klart bästa månad med midsommarnatten, höbärgning, blommande kohagar och innan den riktiga, förtryckande värmen tar över.
9. Längtan. Ett sentimentalt ord för en underbar känsla. Jag längtar efter att få säga ordet "längtan".
8. Sommaräng. Precis som så många andra ord på den här listan är det bokstaven Ä som förtrollar och det förtrollas ännu mer i och med att ordet är mixat med den lika förtrollande sommaren.
7. Kyssa. Vilket förtjusande ord. Inger annat ord kunde ha varit mer passande. Tusen gånger mer romantiskt klingande och estetiskt vackert än den engelska, spanska eller portugisiska versionen av "Kyssa".
6. Skymning. Perfekt ord, både positivt och sisådär tvekande försiktigt för när dagen slutar och den mystiska kvällen och natten oundvikligt tar över.
5. Mysa. Vilket skönt ord! Att bara säga ordet gör att man ryser och ser fram emot att mysa.
4. Leende. Ett till exempel på där svenskan har ett bättre ord än engelskan för samma sak. Dubbel E-et matchar L-et och gör att ordet flyter förbi i harmoni.
3. Kärlek. Ordet svävar med känslor men är samtidigt enkelt och tydligt.
2. Snöflinga. Jag gillar att säga det här ordet. Snöflingan smälter på tungan. Alla snöflingor ser likadana ut men är ändå unika, var och en, vilket gör ordet desto mer speciellt.
1. Lycklig. Det vackraste ordet på svenska matchar den bästa av alla känslor. Lycklig. Vad mer kan man säga?
Nu när jag gjort den här listan kommer jag säkert på 30 andra estetiskt eller semantiskt sköna ord som jag hellre hade valt. Kanske måste jag göra om listan en vacker dag.
Här är några andra bubblare som nästan kom in på listan: sällsynt, sinnesro, ingenting, morgondis, mörker, bris, njuta, vindpust, sensommar, ömhet.
Vad har du för favoritord på svenska? Och berätta, vilka var dina favoritord på den här listan? Vilka tycker du ska bort från listan?
Glöm inte att lyssna på mina andra poddar. Och ha det alltid kul när du lär dig svenska. Njut av alla vackra orden. Vi ses!
-
Swedish Travel Vocabulary
Ord för Resan till Sverige
Estimated Language Level: A2-
Hejsan!! Välkommen till min podd. Become Fluent in Swedish, Flytande Svenska
Idag ska vi lära oss olika fraser som du kan använda när du reser till Sverige och under de första veckorna i Sverige.
Here are different phrases that can be useful on your first trip to Sweden.
Jag pausar som vanligt efter varje uttryck så att du kan repetera vad jag sa. Säg alla meningar högt flera gånger för bästa resultat. Försök sedan att göra andra meningar med dem.
A pause follows each expression so you can repeat and practice.
Jag förstår inte…
- Jag förstår inte, kan du säga det igen?
- Vad sa du? Kan du upprepa en gång till, tack.
- Hur säger man "school" på svenska?
Vägbeskrivning
- Ursäkta, var ligger...
- Ursäkta, var ligger närmaste tunnelbanestation?
- Var ligger Grand Hotel?
- Var ligger närmaste matbutik?
- Hur kommer jag till…
- Hur kommer jag till flygplatsen?
- Hur kommer jag till Centralstationen?
- Gå och ta…
- Gå rakt fram och ta sedan första gatan till vänster.
- Gå till höger och ta hissen upp till andra våningen.
- Gå rakt fram och ta höger vid nästa korsning.
- Finns det...
- Finns det en toalett i närheten?
- Finns det något att göra här på kvällen?
- Var finns det en bensinmack?
- Kan du hjälpa mig...
- Kan du hjälpa mig att hitta till mitt hotell?
- Kan du hjälpa mig att prata med den här personen?
Introduktioner och hälsningar
- Jag heter…
- Jag heter Birger.
- Vad heter du?
- Hej, hur mår du?
- Jag mår bra. Och du?
- Hejsan, hur är läget?
- Allt är bra; och du själv?
- God morgon, hur är det?
- Det är bra, och hur är det med dig?
- Trevligt att träffas.
- Detsamma.
Tid på dygnet
- Morgon, förmiddag, dag, eftermiddag, kväll, natt, dygn.
- Jag skippar frukosten på morgonen.
- Ska vi gå till ett museum på förmiddagen?
- På eftermiddagen tar jag en tupplur.
- Jag ska springa ikväll.
- Jag ska vara i Stockholm i ett dygn.
Jag är...
- Jag är trött efter resan.
- Jag är glad.
- Jag är sen till flyget.
- Jag är hungrig.
- Jag är inte...
- Jag är inte härifrån.
Jag vill...
- Jag vill äta lunch nu.
- Jag vill gå till hotellet.
- Jag vill betala med kreditkort.
- Jag vill beställa nu.
- Jag vill inte...
- Jag vill inte gå så långt.
Jag kan...
- Jag kan bara prata lite svenska.
- Jag kan köra bil.
- Jag kan inte...
- Jag kan inte prata franska.
Jag kommer från...
- Jag kommer från USA.
- Varifrån kommer du?
Jag måste...
- Jag måste gå nu.
- Jag måste köpa mat.
Jag ska...
- Jag ska åka till Norrland.
- Jag ska vara här i en vecka.
- Jag ska träffa en kompis.
- Jag ska köpa mat.
Jag har...
- Jag har en kompis i Sverige.
- Jag har inget att göra idag.
- Jag har mycket att göra.
- Jag har ett möte idag.
Jag tycker...
- Jag tycker att Sverige är vackert.
- Jag tycker att du är trevlig.
- Jag tycker att allt är dyrt här.
- Vad tycker du?
- Jag tycker om...
- Jag tycker om godis.
- Jag tycker om dig.
- Jag tycker om att resa.
Jag tror...
- Jag tror att vi kan ses imorgon.
- Jag tror det, men jag vet inte.
Jag behöver...
- Jag behöver en biljett till konserten.
-Jag behöver köpa nya kläder.
-Jag tänker…
- Jag tänker gå och handla.
- Jag tänker på dig.
-Jag känner mig…
-Jag känner mig sjuk.
-Jag känner mig bra.
Jag spelar…
- Jag spelar tennis.
- Spelar du kort?
Jag studerar…
- Jag studerar svenska.
- Vad studerar du?
- Var studerar du?
- Jag studerar på universitet.
- Går du i skolan?
Jag jobbar...
- Jag jobbar i en skola.
-Vad jobbar du som??
- Jag jobbar som lärare.
- Var jobbar du?
- Jag jobbar på ett sjukhus.
Korta svar
- Göra…
- Kommer du till festen? Ja, det gör jag.
- Gillar du att se på teve? Nej, det gör jag inte.
- Gillar du inte Sverige? Jo, det gör jag.
- Måste du åka hem imorgon? Ja, det måste jag.
-Kan du inte spela pingis? Jo, det kan jag.
-Vill du se fotbollsmatchen mellan AIK och Malmö? Nej, det vill jag inte.
-Såklart
- Javisst!
- Javisst, vi kan ses imorgon.
- Självklart! Vi kan ses imorgon.
- Ja, gärna.
Alltid, ibland, aldrig...
- Jag reser alltid med lite bagage.
- Ibland går jag på bio.
- Jag har aldrig varit i Sverige.
Räkna
- Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.
- Jag har en lägenhet.
- Jag har två barn.
- Jag har tre katter.
- Jag har fyra resväskor.
- Jag har varit i Sverige i fem veckor.
Dagar
- På måndag åker jag hem.
- Är restaurangen öppen på tisdagar?
- På onsdag tar jag båten till Finland.
- På torsdagar äter man pannkakor.
- Det är mycket folk på stan på fredagar.
- På lördag ska jag festa.
- Många är på landet på söndagar.
Resor och rörelser
- Ta den röda tunnelbanelinjen mot Ropsten och gå av vid Stadion.
- Ta blåa linjen till T-centralen.
- Ta pendeltåget till Södertälje.
- Jag åker till Sverige.
- Jag reser till Sundsvall imorgon.
- Jag tar flyget till Finland
- Jag tar en taxi.
- Jag åker tåg till Eskilstuna.
- Jag kör bil.
- Jag hyr en bil på flygplatsen.
- Jag åker skidor.
- Jag cyklar till parken.
- Jag går ut en sväng med hunden.
Tack så mycket för att du lyssnade. Hoppas vi ses snart i nästa avsnitt av Flytande Svenska. På återseende!
-
Short Answers/De Korta Svaren/A2
Language Learning Level: A2
Hejsan!! Välkommen till min podd. Become Fluent in Swedish, Flytande Svenska.
Ofta kan det vara svårt att tänka över hur man ska börja svara på en fråga. Istället för en direkt respons tvekar man.
I den här podden kommer jag att prata om hur du kan svara på frågor på ett kort, tydligt, ganska enkelt och effektivt sätt.
Vi ska skilja på två situationer. En med hjälpverb och en med huvudverb. https://docs.google.com/document/d/1xAEnYvcJehGCsqd8t_MhhN-9xTpCHFcg2nV5jqMjGbw/edit?usp=sharing
Först, om frågan har ett hjälpverb, så kan du svara med samma hjälpverb i samma form. Börja med ja, jo eller nej, sedan ordet DET och sedan hjälpverbet och sedan subjektet, till exempel JAG. Om du svarar NEJ, kommer ordet INTE sist i svaret.
If the question has a helping verb in it, then answer with the same helping verb in the same form. Begin with JA, JO or NEJ and the word DET. Then, the subject, for example, it can be JAG. If you answer no, the word INTE is placed last in the answer.
Har du en teve hemma? Ja, det har jag. Do you have a TV at home? Yes, I have,
Är du svensk? Nej, det är jag inte.
Är han svensk? Nej, det är han inte.
Det spelar ingen roll om det är nutid, dåtid eller framtid. Följ och kopiera verbets form från frågan.
It doesn’t matter if the verb is in the present, future or past tense. Follow and copy the verb tense used in the question.
Till exempel,
Snöar det ute? Ja, det gör det.
Snöade det igår? Ja, det gjorde det.
Har det snöat redan den här vintern? Ja, det har det.
Ska det snöa imorgon? Ja, det ska det.
För det andra, om frågan inte har ett hjälpverb och istället finns det ett huvudverb, då kan du svara med ordet GÖR efter ordet DET.
If the question does not contain a main verb; and instead it has a helping verb, you can answer with the word GÖR after the word DET.
Gillar du att springa? Ja, det gör jag. Do you like to run? Yes, I do.
Åker du pendeltåg till jobbet? Ja, det gör jag.
Åker hon pendeltåg till jobbet? Ja, det gör hon.
Det finns också sätt att fråga på där man helst ska inleda svaret med ordet JO. När ska du använda JO i svaret? JO används om frågan har ordet INTE eller ALDRIG och ditt svar är ett JA svar.
There are ways to ask questions where you need to answer with the word JO. The word JO is being used if the question includes the word INTE or NEVER and your answer is a YES answer.
Till exempel med huvudverb,
Gick du inte till jobbet igår? Jo, det gjorde jag.
Tar du inte pendeltåget till jobbet? Jo, det gör jag.
Eller med hjälpverb.
Har du inte några löparskor? Jo, det har jag.
Ska du inte gå ut med hunden? Jo, det ska jag.
Har han aldrig sprungit maraton? Jo, det har han.
Sprang de aldrig ett maratonlopp? Jo, det gjorde de.
Självklart kan du svara annorlunda. Du behöver inte använda ordet DET, men det är en smidig konstruktion.
Istället kan du bygga ditt svar med orden i frågan.
Till exempel,
Ska du springa ikväll? Ja, jag ska springa ikväll.
Så, antingen svarar du: Ja, det ska jag. Eller: Ja, jag ska springa ikväll. Den sista versionen är kanske lika bra som ett kortsvar med DET, men definitivt lite längre.
…Här kommer fler exempel på kortsvar med DET efter orden JA, JO eller NEJ.
Det är en liten paus efter frågan så att du kan prova själv att svara innan du hör det rätta svaret. Testa och se om du kan de här kortsvaren.
Ett. Svara med NEJ.
Kommer du från Argentina? Nej, det gör jag inte.
Är du född 1965? Nej, det är jag inte.
Studerar du i Finland? Nej, det gör jag inte.
Ska du springa maraton i morgon? Nej, det ska jag inte.
Två. Svara med JA.
Studerar du svenska? Ja, det gör jag.
Gillar du att prata svenska? Ja, det gör jag.
Ska du åka till Sverige? Ja, det ska jag.
Var du i skolan igår? Ja, det var jag.
Tre. Svara med JO
Har du inte pluggat svenska? Jo, det har jag.
Ska du inte handla mat? Jo, det ska jag.
Kom du inte ihåg var du la nycklarna? Jo, det gjorde jag.
Ser du aldrig på svenska filmer? Jo, det gör jag.
Tack så mycket för att du lyssnade. Nu kan du kortsvaren.
Det finns en massa andra poddar som jag spelat in där du kan öva din svenska, och glöm inte mina svenska lektioner också på appen.
-
10 Sporter och Annat/C1
Language Level: C1
Komplett manuskript:
Hejsan!! Välkommen till min podd. Become Fluent in Swedish.
I den här podden tänkte jag prata om olika sporter och fritidsaktiviteter i Sverige.
Jag har valt ut mina egna favoritsporter och fritidsfördriv som jag utövade i min ungdom. Dessutom har jag lagt till ett par populära lagsporter.
Här får du en rejäl inblick i det svenska idrottslivet och därmed en ökad känsla för landets kultur.
Kanske kommer du att bli lite överraskad av några av mina val.
Pust och stön. Svetten rinner. Starka ben. Råg i ryggen. Det är ju så att svenskarna verkligen gillar att motionera. Även jag. Jag har alltid varit lite besatt av att träna. Idrotten för mig var roligare än skolan och nyckeln till all min framgång och mina äventyr i livet. Med idrotten höll jag mig borta från trubbel och glömde mina problem och stress.
Först ut är löpning. Löpning är omåttligt populärt i Sverige och har varit det länge. Medan amerikaner ofta springer på löpband i gymmet, springer svenskar i skogen och i staden. Året runt ses löpare överallt. Jag skulle våga säga att många svenskar är i bra kondition. De är i löpform som jag inte sett i andra länder.
Själv brinner jag för ett löppass. Det finns knappast något bättre än att springa snabbt och långt på mjuka skogsstigar i de svenska barrskogarna eller 10x200 m-intervaller på löparbanorna när man är i form. Känslan av att springa snabbt i 200 meters intervaller eller orka för evigt på ett snabbdistanspass går inte att beskriva. Det är som att kroppen är övernaturlig. Nuförtiden springer jag mestadels på tropiska stranden, men jag saknar den svenska skogen ibland.
Löpning är som en del av samhället i Sverige. Tex, det svenska friidrottslandslaget är folkkärt, med tävlingar som Finnkampen mot Finland varje år. När min pappa tog mig till Finnkampen som 12-åring blev jag enormt inspirerad. Jag ville bli som dem. Tre svenskar mot tre finnar i varje gren, man mot man, kvinna mot kvinna med nationens ära på spel. En dag fick jag själv springa Finnkampen med mamma på plats, pappa framför TVn och morfar med radion på.
Många svenskar, men inte jag, kan också navigera i skogen medan de springer, genom att läsa kartan och använda kompass. Tänka klart och och springa snabbt samtidigt är något som jag avundas. Orientering heter den sporten där löparen tar sig snabbast genom skogen bortom stigarna förbi myrar och över berg.
Badminton var min första sport. Jag gillade den sporten direkt. Enklare att lära sig än tennis och med mer löpning och hopp, snabba ryck, enorm smidighet, och kortare pauser än i tennis, även om jag tycker mycket om tennis också. I badminton hoppar man mjukt som en katt och smashar ofta; allt man har. Det är högt tempo och finess hela tiden.
Sverige har en hel del badmintonhallar i konkurrens med padelbanor. Skolornas idrottshallar kan ofta göras om till badmintonplaner på kvällen, med linjer markerade och nät redo att sättas upp. Svenskarna spelar också badminton på landstället under vindstilla dagar. Chansen är att om du spelar en badmintonmatch mot en svensk så får du bra motstånd.
Men annars är det Danmark som lyckats bäst i badminton, med ett par OS-guld i de senaste två olympiaden i herrsingel.
Nu fortsätter vi från en racketsport till en annan: pingis. Det är nostalgiskt att prata om pingis. Många svenskar, precis som jag, växte upp med pingis.
Från nästan alla fina skolraster i mellanstadiet till pingis på fritidsgården efter skolan. Timme efter timme vid bordet. Jag fick aldrig nog, tröttnade aldrig. Skruvar och snabba reflexer, kreativitet och skicklighet – pingis var så roligt, som att vara idrottsman och artist på samma gång. Alla som kan pingis bra vet hur härligt det är när spelet stämmer. Som konst, som att skapa ett konstverk med ständigt nya idéer.
Och på TV fanns Mozart, Jan-Ove Waldner, svensken som vann OS-guld, en hjälte från Botkyrka, samma förortskommun som mig. Och i senaste OS i Paris fick Sverige silver i herrsingel trots den hårda konkurrensen från Kina. Pingisen är på sätt och vis en del av att vara svensk, kanske mer än någon annan sport. Du kan läsa en intressant artikel om den svenska pingiskulturen på Aftonbladet. Johanna Fränden, som är kolumnist, skrev en krönika om den som heter “Sverige är ett land byggt på bordtennisminnen”.
En annan aktivitet som jag höll på med som tonåring var minigolf. Med en specialklubba och bollar med olika tyngd och studs gick jag runt och spelade ett par varv på de 18 hålen på sommarkvällarna i en klubb, och deltog också i ett par ganska misslyckade tävlingar. Jag hade ingen talang alls för minigolf men det var roligt ändå. Det hjälpte också koncentrationen och gav mig något att göra på sommaren. En härlig känsla när man får en spik – klarar en bana på ett slag. Minigolf finns numera lite överallt i Sverige, så det är värt att testa.
Ett annat underbart tidsfördriv på sommaren var att kasta pil vid den röda trästugan med vita knutar på landet. Piltavlan hängde på den faluröda vedboden. Sex pilar, max 60 poäng på tavlan. 50 poäng var en lyckad omgång, men oftast blev det runt höga 30 eller 40. Pilarna flög fram mot tavlan lite svajande och försiktig i den lätta vinden. Det gällde att sikta noggrant och ha perfekt teknik. Annars kanske pilarna missade tavlan helt och hållet. Ett par tior i varje omgång var målet. Ibland blev det fel. Och det var lite genant när man fick dra ur pilarna från träväggen bredvid piltavlan efter en dålig omgång.
Det är nog lite speciellt med Sverige att pilkastning oftast sker utomhus i sommarvärmen, inte så mycket i barer bland alkoholdoftar och alkoholpåverkade vänner. Jag kunde stå där och kasta pil ute i friska luften i timmar tills mörkret sakta la sig sent på sommarkvällen. Motvilligt siktade jag mot tavlan en sista gång innan mörkret tog över.
Nästa sport kan jag inte spela själv men jag gillar att se den. Det är ishockey. Svenska hockeyn håller hög nivå och många svenskar kan åka skridskor bra eller ganska bra. Sverige har just nu faktiskt lite över 100 spelare i NHL, den största proffsligan i världen. Där finns bland annat William Nylander i Toronto, Erik Karlsson i Pittsburgh, Filip Forsberg i Nashville och en rad duktiga målvakter. Svenskarna älskar sina sportstjärnor och följer ofta hela deras karriär. Den svenska hockeyligan heter SHL och har folkkära lag som Leksand, Brynäs, Modo och Frölunda. Stockholmslagen spelar förvånansvärt nog i lägre divisioner.
Fotboll är jag inte heller bra på och jag har helt enkelt ingen talang alls för fotboll, men fotbollen är stor i Sverige. Den inhemska serien på herrsidan är inte alls lika bra som många andra europeiska ligor men Sverige producerar bra spelare och publiken är stor på en del matcher i den inhemska serien som heter Allsvenskan. Speciellt lag som AIK, Hammarby, Djurgården och Malmö lockar storpublik till nästan varje match. Malmö vann serien 2024 före Hammarby. Andra kända lag är IFK Göteborg och Norrköping. Både Stockholm och Göteborg har många lag i högsta serien. Herrfotbollen har 8 divisioner och fler än 2500 lag.
Nationalarenan i Solna norr om Stockholm heter Strawberry Arena, känt för sitt dåliga gräs och Zlatans sensationella cykelspark när Sverige utklassade England. Sveriges bäste fotbollsspelare just nu kanske är Viktor Gyökeres, som spelar för Sporting Lissabon. Damlandslaget är riktigt bra och har vunnit ett OS-silver och ett VM-silver. Herrlandslaget tog OS-brons 1994 och gick till kvartsfinal i VM 2018.
Såklart vill jag också nämna skidåkning. Här finns mycket nostalgi och nästan lite tårar. Den mest populäre svenska idrottaren genom tiderna är väl slalomåkaren Ingemar Stenmark född 1956, det gyllene året många idrottsstjärnor föddes. Tystlåten, ödmjuk, elegant, teknisk och atletisk vann han tävling efter tävling, år efter år. Vilken härlig idrottsman, Ingemar Stenmark.
När Stenmark tävlade i världscupen eller OS, så pausade skolorna sina lektioner och eleverna samlades framför teven. Vi var tysta som möss och väldigt nervösa. Ett litet misstag och skidåkarna halkade eller tappade hopplöst med tid. Marginalerna var små i slalom och våra hjärtan bultade. Men Stenmark gjorde sällan ett misstag. Han vann och vann, alltid lika ödmjuk och spred en glädje över alla arbetsplatser och skolor i landet. Totalt vann han 86 världscuptävlingar.
I längdskidåkning finns det nästan samma nostalgi för gamla hjältar. Ofta besökte jag vackra Lake Placid i New York. Här mitt i ingenstans gick vinter-OS två gånger. När jag kom till den lilla skidanläggningen mitt i den djupa skogen blev jag omtumlad av känslor. Här hade buttre och skäggige jätten Thomas Wassberg vunnit OS-guld med 15 hundradels marginal i 15 km loppet mot den ännu större och lika skäggiga skogshuggaren Juha Mieto från Finland. En av de mest spännande duellerna någonsin i svensk idrottshistoria.
Längdskidåkning var en sport som jag själv höll på med och jag åkte ut i skogen direkt efter skolan från mitt röda lilla hus, ut i skogen, och gled fram på spåren tills tårna frös i de dåligt insulerade pjäxorna och bara ett varmt fotbad kunde slutligen ta bort smärtan när jag kom hem.
Sist kommer jag ihåg när jag paddlade kajak. Det är det finaste sättet att se och njuta av Sverige på sommaren-från vattnet med huvudet lågt och så nära vattenytan. Jag hade tur att min kanotklubb låg mitt inne i stan på Reimersholme i Stockholm. Vilken utsikt över vattnet runt Stockholm och bra träning för rygg och armar. Inspirerande också att farsan till en kompis från löparklubben hade vunnit OS-guld i kanot. Nu blev det inget av kajakkarriären men bra att tillbringa de värsta tonåren med något vettigt att göra under det långa sommarlovet som minigolf, kajak och andra sporter och spel.
-
En dag i mitt liv
En snabb version - B1, och en lättare och långsammare version - A2.
Hej, hur är läget
Välkommen till podden för dig som vill prata flytande svenska.
Become fluent in Swedish!
Idag ska jag prata om en dag i mitt liv.
Först en snabb version och sedan en långsammare, på lätt svenska.
Lätt svenska för nybörjare och B nivå.
Text:
Nu är det onsdag.
Alarmet på telefonen sjunger kvart i fem.
Jag vaknar och stiger upp direkt.
Jag klär på mig hastigt och tar ut hunden för att gå en sväng.
Vi är båda ganska trötta och tröga.
Vi tar med oss bollen och går ner till stranden.
Vi går längs vattnet och lyssnar på vågorna.
Den friska luften gör att vi känner oss piggare.
Jag plockar några stenar i olika färger och leker med hunden.
Hon springer och springer efter bollen.
Efter en stund går vi till torget och sätter oss ner för att vila en stund.
Det börjar bli ljusare ute.
Ett par stora, lösa hundar kommer förbi och nosar.
Sedan går vi hemåt en annan väg.
Vi ser ett par hästar och hälsar på några hundar på vägen hem.
Väl hemma äter jag frukost och städar upp lite.
Jag byter kläder till långbyxor och skjorta.
Sedan börjar jag jobba vid den lilla, gamla datorn.
Många lektioner med studenter runtom i världen.
Jag går in på Zoom och pratar lite och lyssnar och undervisar.
Mitt på dagen går jag ut med hunden och vi sitter ett tag vid poolen och njuter av blåsten.
Sedan cyklar jag till affären och köper ett par kassar med mat. Jag cyklar vidare till postkontoret och innan jag cyklar hem äter jag ute på en lunchrestaurang – enkel mat med ris, bönor och kyckling.
Sedan är det dags för fler lektioner. Jag pratar med intressanta och trevliga människor. De har mycket spännande att säga. Hunden ligger där borta på soffan och halvsover.
Sent på eftermiddagen knyter jag på mig löparskorna och springer längs havet - först långsamt i motvinden och sedan så snabbt jag kan tillbaka i medvind.
Klockan fem går jag på stranden med hunden precis innan mörkret. Jag tar en tupplur efter träningen, vaknar trött och går till gymmet, tvärs över gatan, och styrketränar en timme med bänkpress med mera.
Efter träningen tar jag en dusch, borstar håret, klär mig fint och går ut på stan med en kompis och äter pizza och açaí. Hunden följer med.
På vägen tillbaka hem tittar jag upp på stjärnhimlen. Månen lyser upp den annars mörka vägen. Det är så lugnt och stilla.
Vid elvatiden borstar jag tänderna, flossar tänderna och somnar i stort sett direkt. Hunden har redan somnat.
Här kommer den lättare och långsammare versionen.
En dag i mitt liv
Nu är det onsdag.
Alarmet ringer kvart i fem.
Jag vaknar och går upp direkt.
Jag klär på mig och tar ut hunden för att gå.
Vi är båda lite trötta.
Vi tar med oss bollen och går till stranden.
Vi går och lyssnar på vattnet.
Luften gör att vi känner oss bra.
Jag plockar några stenar och leker med hunden.
Hon springer och springer efter en boll.
Efter en stund sätter vi oss och vilar en stund.
Det blir ljusare ute.
Ett par hundar kommer förbi.
Sedan går vi hem en annan väg.
Vi ser ett par hästar och hälsar på några hundar när vi går.
Hemma äter jag frukost och städar lite.
Jag byter kläder.
Sedan börjar jag jobba på datorn.
Många lektioner med studenter från många länder.
Jag pratar lite och lyssnar och undervisar.
Mitt på dagen går jag ut med hunden och vi sitter vid poolen och det blåser.
Sedan cyklar jag till affären och köper mat. Jag cyklar vidare till posten och innan jag cyklar hem äter jag på en lunchrestaurang – ris, bönor och kyckling.
Sedan har jag fler lektioner. Jag pratar med intressanta och trevliga människor. De har mycket spännande att säga. Hunden ligger på soffan och sover.
Sent på eftermiddagen springer jag vid havet - först långsamt och sedan så snabbt jag kan tillbaka.
Klockan fem går jag på stranden med hunden, precis innan det blir mörkt. Jag tar en tupplur efter träningen, vaknar trött och går till gymmet och tränar en timme med bänkpress med mera.
Efter träningen tar jag en dusch, bors. tar håret, klär mig bra och går ut på stan med en kompis och äter pizza och açaí. Hunden kommer också.
På vägen hem ser jag stjärnorna och månen lyser upp vägen. Det är lugnt och fint.
Vid elvatiden borstar jag tänderna, flossar, och somnar nästan direkt. Hunden sover redan.
-
Welcome to my podcast "Become Fluent in Swedish"!
Let’s take a language journey towards fluency in Swedish.
This episode is about greetings and introductions.
Swedes often say ‘good morning’ or ‘hello’ but learning longer greetings is an opportunity to get to know people and meet new friends. And as a guest in a new country, it's a great step into the new culture.
Estimated Learning Level: A1-Hur mår du? -Jag mår bra. Du då?
-Hur är läget? -Allt är bra, tack. Hur är det själv?
-Hur står det till? -Allt är bara bra, tack. Och du?
-Hur är det? -Det är bra.
-Hur går det? -Det går bra.
Hej!
Hejsan!
Hallå!
God morgon!
God kväll!
God natt!
Jag heter..
Vad heter du?
Mitt namn är...
Trevligt att träffas.
Detsamma.
Hej då
Vi ses
Vi hörs
Hoppas vi ses snart
På återseende
-
Ask Questions in Swedish
-Frågor På Svenska/Resa/Kompisar/Handla/
Hejsan! Välkommen!!
Lär dig svenska med mig.
Become fluent in Swedish.
Här är 100 frågor på svenska som du kan använda när du reser eller pratar med kompisarna eller när du går ut en sväng på stan.
Repetera så mycket du kan. Repeat as much as possible for best practice.
Estimated Learning Level: A1 to A2
Text:
Till Kompisarna
To Friends
Vilken är din favoritbok?
What is your favorite book?
Vilken musik gillar du mest?
What music do you like the most?
Har du någon hobby du tycker om?
Do you have any hobbies you enjoy?
Vilken sport gillar du att spela?
Which sport do you like to play?
Vad är ditt favoritämne i skolan?
What is your favorite subject in school?
Vilken film eller TV-serie tycker du om?
Which movie or TV series do you like?
Tycker du om att resa?
Do you like to travel?
Vad är din favoritmat?
What is your favorite food?
Vilken konst gillar du mest?
What art do you like the most?
Vilken mobil tycker du bäst om?
Which cell phone do you like the best?
To Someone You Just Met
Till Någon Du Precis Mötte
Vad heter du?
What's your name?
Talar du svenska?
Do you speak Swedish?
Varifrån kommer du?
Where are you from?
Hur länge har du varit i Sverige?
How long have you been in Sweden?
Hur länge stannar du i Sverige?
How long are you staying in Sweden?
Vad jobbar du med?
What do you do for work?
Studerar du?
Do you study?
Vad tycker du om Sverige?
What do you think about Sweden?
Vilka språk talar du?
What languages do you speak?
På Restaurangen
At the Restaurant
Kan jag boka ett bord för middag ikväll klockan sju?
Can I reserve a table for dinner at seven tonight?
Kan jag få se menyn, tack?
Can I see the menu, please?
Har ni någon vegetarisk mat?
Do you have any vegetarian food?
Har ni dagens rätt?
Do you have the daily specials?
Kan jag beställa en pizza?
Can I order a pizza?
Är det möjligt att betala med kontanter eller kreditkort?
Is it possible to pay with cash or credit card?
Hur mycket kostar dagens lunch?
How much does the daily lunch special cost?
Kan jag få notan, tack?
Can I have the check, please?
Tar ni emot dricks?
Do you accept tips?
I Matvaruaffären
In the Grocery Store
Var finns frukt och grönsaker?
Where can I find fruit and vegetables?
Har ni ekologiska produkter?
Do you have organic products?
Var ligger kassan?
Where is the checkout?
Hur mycket kostar den här?
How much does this one cost?
Kan jag få en påse?
Can I have a bag?
Har ni glutenfri mat?
Do you have gluten-free food?
Var är utgången?
Where is the exit?
Kan du hjälpa mig att hitta godissektionen?
Can you help me find the candy section?
Var ligger mejeriprodukterna?
Where are the dairy products?
Tar ni emot det här kreditkortet?
Do you accept this credit card?
I Andra Affärer
In Other Stores
Har ni medicin för huvudvärk?
Do you have medicine for headache?
Vilken solkräm är bra?
Which sunscreen is good?
Var finns det allergimedicin?
Where is allergy medicine?
Kan jag hämta ut mitt recept här?
Can I get my prescription filled here?
Var kan jag betala?
Where can I pay?
Har ni den här skon i min storlek?
Do you have this shoe in my size?
Har ni en storlek större?
Do you have a size larger?
Är det några skor på rea just nu?
Are any shoes on sale right now?
Kan jag byta de här skorna om de inte passar?
Can I exchange these shoes if they don't fit?
Kan du hjälpa mig?
Can you help me?
Har ni den här tröjan i en annan färg?
Do you have this shirt in another color?
Finns det en storlek mindre?
Is there a smaller size?
Var ligger provrummet?
Where is the fitting room?
Kan jag prova den här?
Can I try this on?
Prata om Vädret
Talking About the Weather
Hur är vädret idag där du bor?
How is the weather today where you live?
Är det kallt ute?
Is it cold outside?
Ska det regna idag?
Is it going to rain today?
Hur många grader är det?
What temperature is it?
Blåser det mycket idag?
Is it windy today?
Kommer det att bli soligt imorgon?
Is it going to be sunny tomorrow?
Hur ser vädret ut i helgen?
What's the weather like this weekend?
Kommer det snöa snart?
Is it going to snow soon?
Har det varit mycket regn den här veckan?
Has it been rainy this week?
Är det vanligt med så här varmt väder här?
Is this kind of hot weather typical here?
På Flygplatsen
At the Airport
Var är incheckningsdiskarna?
Where are the check-in counters?
Hur lång tid tar säkerhetskontrollen?
How long does the security check take?
Vilken gate går mitt flyg från?
Which gate does my flight depart from?
Var är toaletterna?
Where are the restrooms?
Kan jag köpa en biljett till staden här?
Can I buy a ticket to the city here?
Finns det ett växlingskontor här?
Is there a currency exchange office here?
I vilken terminal är SAS inrikesflyg?
In what terminal is SAS domestic flights?
Var är ankomsthallen?
Where is the arrival terminal?
Var är avgångshallen?
Where is the departure terminal?
Finns det någon restaurang eller café här?
Is there any restaurant or café here?
På Tågstationen
At the Train Station
Var är biljettkontoret?
Where is the ticket office?
När går tåget till Sundsvall?
When does the train to Sundsvall depart?
Hur lång tid tar resan till Uppsala?
How long does it take to get to Uppsala?
Var är plattformen för tåget till Eskilstuna?
Where is the platform for the train to Eskilstuna?
Finns det en karta över stationen?
Is there a map of the station?
Kan jag köpa biljett här eller måste jag göra det på nätet?
Can I buy a ticket here or do I need to do it online?
Från vilket spår går tåget till Östersund?
From what track is the train to Östersund?
Var är närmaste café eller restaurang?
Where is the nearest café or restaurant?
Har tåget några förseningar idag?
Are there any delays for the train today?
Kan du hjälpa mig med att hitta min plats på tåget?
Can you help me find my seat on the train?
Talking About Exercise and Sports
Prata om att Träna och Sport
Springer du?
Do you run?
Tränar du på gymmet?
Do you workout in the gym?
Gillar du att simma?
Do you like to swim?
Hur ofta tränar du?
How often do you train?
Vilka sporter gillar du?
What sports do you like?
Har du en cykel?
Do you have a bike?
Var någonstans tränar du?
Where do you train?
Vilket lag hejar du på?
What team do you cheer for?
Är du med i en klubb?
Are you a member of a sports club?
Tävlar du?
Do you compete?
Fråga om Vägen
Ask About Directions
Ursäkta, var ligger Skansen?
Excuse me, where is Skansen?
Hur tar jag mig till Kungsgatan?
How do I get to Kungsgatan?
Finns det en busshållplats i närheten?
Is there a bus stop nearby?
Kan du visa mig på kartan?
Can you show me on the map?
Är det långt härifrån till Centralstation?
Is it far from here to the Centralstation?
Går det att gå dit eller måste jag ta bussen?
Can I walk there or do I need to take the bus?
Var är närmaste tunnelbanestation?
Where is the nearest subway station?
Kan du beskriva vägen för mig?
Can you describe the way for me?
Är det svårt att hitta dit?
Is it difficult to find?
Kan du förklara en gång till?
Can you explain one more time?
-
The First Words in Swedish/A1 Svenskan
Hej igen och välkommen till språkresan mot flytande svenska.
Lär dig svenska med mig. Become fluent in Swedish.
Estimated Learning Level A1
De Första Orden på Svenska
-The First Words in Swedish
Numbers:
One - Ett
Two - Två
Three - Tre
Four - Fyra
Five - Fem
Six - Sex
Seven - Sju
Eight - Åtta
Nine - Nio
Ten - Tio
Eleven - Elva
Twelve - Tolv
Thirteen - Tretton
Fourteen - Fjorton
Fifteen - Femton
Sixteen - Sexton
Seventeen - Sjutton
Eighteen - Arton
Nineteen - Nitton
Twenty - Tjugo
Twenty-one - Tjugoen, tjugoett
Twenty-two - Tjugotvå
Twenty-three - Tjugotre
Twenty-four - Tjugofyra
Twenty-five - Tjugofem
Twenty-six - Tjugosex
Twenty-seven - Tjugosju
Twenty-eight - Tjugoåtta
Twenty-nine - Tjugonio
Thirty - Trettio
Colors:
Red - Röd
Blue - Blå
Green - Grön
Yellow - Gul
Orange - Orange
Purple - Lila
Pink - Rosa
Brown - Brun
White - Vit
Black - Svart
Gray - Grå
Silver - Silver
Gold - Guld
Beige - Beige
Turquoise - Turkos
Phrases:
I like - Jag gillar/tycker om
I want - Jag vill ha
I feel - Jag känner mig
I am - Jag är
I do - Jag gör
I write - Jag skriver
I speak - Jag talar
I read - Jag läser
I listen - Jag lyssnar
I think - Jag tänker
I can-Jag kan
I believe/I think - Jag tycker
I watch - Jag tittar
I need - Jag behöver
I have - Jag har
Adverbs of Frequency:
Sometimes - Ibland
Usually - Vanligtvis
Never - Aldrig
Always - Alltid
Often - Ofta
Seldom - Sällan
Common Nouns:
Person - Person
Time - Tid
Year - År
Way - Sätt
Day - Dag
Thing - Sak
Man - Man
World - Värld
Life - Liv
Hand - Hand
Part - Del
Child - Barn
Eye - Öga
Woman - Kvinna
Place - Plats
Work - Arbete
Week - Vecka
School-Skola
Family Members:
Father - Far, pappa
Mother - Mor, mamma
Brother - Bror
Sister - Syster
Son - Son
Daughter - Dotter
Grandfather - Farfar, Morfar
Grandmother - Farmor, Farfar
Uncle - Morbror
Aunt - Moster
Cousin - Kusin
Nephew - Brorson
Niece - Systerdotter
Husband - Man
Wife - Fru
Boyfriend - Pojkvän
Girlfriend - Flickvän
Sibling - Syskon
Household Chores:
Clean the dishes - Diska
Do the laundry - Tvätta kläder
Vacuum - Dammsuga
Dust the furniture - Damma möblerna
Sweep the floor - Sopa golvet
Mop - Moppa
Make the bed - Bädda sängen
Take out the trash - Ta ut soporna
Water the plants - Vattna växterna
Clean - Städa
Daily Routine Words:
Wake up - Vakna upp
Brush teeth - Borsta tänderna
Take a shower - Ta en dusch
Eat breakfast - Äta frukost
Go to work - Gå till jobbet
Have lunch - Äta lunch
Return home - Komma hem
Cook dinner - Laga middag
Watch TV - Titta på TV
Go to bed - Gå och lägga sig
Hobbies:
Read - Läsa
Exercise - Träna
Listen to music - Lyssna på musik
Watch movies - Titta på filmer
Cook - Laga mat
Play sports - Spela sport
Paint - Måla
Relax-Ta det lugnt/koppla av
Dance - Dansa
Travel - Resa
Months:
January - Januari
February - Februari
March - Mars
April - April
May - Maj
June - Juni
July - Juli
August - Augusti
September - September
October - Oktober
November - November
December - December
Seasons:
Spring - Vår
Summer - Sommar
Autumn/Fall - Höst
Winter - Vinter
-
Hej och välkommen till min podd, “Become Fluent in Swedish”! Vi gör en språkresa mot flytande svenska.
I det här avsnittet ska vi läsa en dialog. Jag har också lite frågor med flervalsalternativ.
Estimated Learning Level: B1
Resan till Gotland
Annika och Lena, bästa kompisar, sitter vid ett charmigt café i Long Island City, New York. Den nästan röda solen går ner på andra sidan av Manhattans silhuett, mot horisonten i fjärran.
Båttrafiken på East River är livlig, med små färjor som snabbt glider förbi och skapar plaskande vågor mot kajen. Ljuset från midtown Manhattans neonskyltar börjar sakta lysa upp.
Det är en perfekt plats för att sitta ner och planera sina äventyr på den soliga ön Gotland i Sverige, här i Long Island City, som är en populär plats för filminspelningar och musikvideor.
Annika: Hej Lena, har du någonsin funderat på att resa till Gotland? Jag har hört att det är fantastiskt!
Lena: Verkligen? Är du seriös? Jag vet inte. Det liksom känns som mycket planering och jag har inte hört så mycket om det. Jag har faktiskt lite pengar från alla mina Nvidia aktier som gått upp men jag tänkte åka på en kryssning till Medelhavet istället.
Annika: Alltså men tänk på det här: Gotland har bättre stränder än Medelhavet och är superkänt för sin medeltida arkitektur och charmiga städer som Visby och alla kaféer.
Lena: Vad är speciellt med Visby?
Annika: Visby har en stenmur runt om stan. Stan känns mysig. Vi kan utforska gamla ruiner, besöka och promenera längs stadsmurarna. Det skulle vara som att gå tillbaka i tiden!
Lena: Det låter intressant, men jag är inte säker på om det är min grej.
Annika: Okej, men vad sägs om det här då? Gotland har vackra stränder. Vi kan typ hyra cyklar och cykla runt ön. En av de bästa utflykterna är att cykla norrut till lilla Fårö, där Ingmar Bergman filmade många av sina filmer. Och Sveriges tidigare statsminister Olof Palme hade sitt sommarhus där.
Lena: Cykla runt ön låter trevligt, men jag vet liksom inte om det är värt resan.
Annika: Vänta, det finns mer! På Fårö kan vi besöka Bergmancentret, och vi kan njuta av de vackra raukarna längs kusten. Och när vi kommer tillbaka till Visby kan vi cykla till huset där de filmade Pippi Långstrump. Skulle det inte vara kul att se?
Lena: Okej, det börjar låta lite mer lockande, men vad är egentligen raukar?
Annika: Raukar är strandpelare, nästan som naturliga stenskulpturer.
Lena: Okej, kanske kul att se, men vad mer finns det? Något annat intressant?
Annika: Vi måste ju också besöka Tofta Strand för att koppla av vid havet, guldsand som i Spanien, och under sommaren kan vi delta i Almedalsveckan i Visby. Det är en stor festival med en massa politiska tal och evenemang. Almedalsveckan 2025 är från den 29 juni till den 6 juli. Det vore en unik upplevelse!
Lena: Hmm, Almedalsveckan skulle nog vara lite tråkigt. Men vad händer med maten då? Finns det några speciella rätter vi kan prova?
Annika: Definitivt! Vi kan prova en massa mat, till exempel saffranspannkaka, gotländskt lamm, och de är också halvkända för sina mejeriprodukter som får-ost. Och det finns lokala bagerier för några utsökta bakverk. Det kommer bli en kulinarisk resa också!
Lena: Jag gillar inte lamm. Jag är vegetarian som du vet vid det här laget. Men okej, du har övertalat mig. Sommaren under Almedalsveckan låter faktiskt inte som en bra idé men allt annat är okej. Men hur tar vi oss dit från Stockholm? Är det komplicerat? Vi kommer ju med flyget från JFK till Arlanda.
Annika: Vi har två smidiga alternativ: Vi kan ta båten från Nynäshamn som ligger en timme från Stockholm eller från Oskarshamn till Visby. Båten tar cirka tre timmar. Eller så flyger vi direkt från Stockholm till Visby på ungefär 40 minuter.
Lena: Finns det en flygplats där?
Annika: Javisst. Och flyget är snabbare, men båtturen kan vara riktigt avkopplande och ge oss en chans att njuta av utsikten.
Lena: Båda alternativen låter bra, men jag tror att båtturen skulle vara en trevligare start på vår resa.
Annika: Perfekt! Och en sak till – visste du att Gotland är hem till den sällsynta fågeln silvertärna, som häckar på klipporna längs kusten? Det skulle vara fantastiskt att få se dem också.
Lena: Silvertärna, hmmm? Fint namn men jag bryr mig inte så mycket om fåglar.
Annika: Men Lena, resan kommer att bli skoj. Jag lovar.
Lena: Nja, men okej, det låter lite spännande ändå med Gotland! Däremot är jag lite nervös över att cykla runt hela ön. Hur lång tid tror du att det kommer ta? Blir man trött? Jag vill ha semester, inte något träningsläger.
Annika: Att cykla runt hela Gotland skulle ta ungefär tio dagar om vi tar det lugnt och gör många stopp. Gotland är cirka 170 kilometer lång från norr till söder och inte så bred, så om vi cyklar 50 kilometer per dag och stannar för att se alla sevärdheter, borde det gå att cykla runt halva ön i alla fall.
Lena: Det låter som en bra plan. Jag känner mig lite taggad. En sak till – hur låter den gotländska dialekten? Jag har hört att den är ganska konstig. Man förstår noll.
Annika: Ja, gotländska är ganska unik. Den har liksom en sånglik kvalitet. Ett annorlunda uttal jämfört med den där rikssvenskan i Stockholm. Den låter nästan lite melodisk och kan vara svår att förstå. Det är typ en del av charmen med Gotland tror jag!
Lena: Det blir spännande att höra och kanske försöka förstå. Okej, nu är jag verkligen redo att åka. Men vad ska vi packa på våra cyklar? Jag vill inte bli trött och seg.
Annika: Bra fråga! Vi packar lätt. Vi behöver definitivt bekväma kläder och skor för cykling, solskydd, vattenflaskor, picknickmat, en första hjälpen-kit, och varför inte en kikare för att spana in silvertärnan i klipporna längs kusten?
Lena: Okej, låter bra.
Annika: Vi kan också ta med tält och sovsäckar så att vi kan campa under våran resa.
Lena: Låter som en bra packlista! Jag ska se till att ordna det. Åh, och du, förresten, jag kollade precis om dialekter på google, "Vi ska njuut å hela ön, me sol'n i ögånen å vinn'n i håre!" som de säger på Gotland, vilken dialekt!
Annika: Precis så! Det kommer bli en oförglömlig resa. Gotland, här kommer vi! Nu kör vi på det här. Sälj lite grann av dina Nvidia aktier så bokar vi resan typ nu eller snart i alla fall.
Lena: Nja, kanske inte så snart. Om 2 eller 3 år.
Annika: Hmmm.
-
Estimated Learning Level B1 to C1
Tala Svenska med Många.
Hejsan!! Välkommen till min podd. Become Fluent in Swedish. Bli bättre på att prata svenska i en gruppsituation.
Många vill bli bättre på att prata svenska i gruppsituationer.
Jag hade flera studenter som frågade mig hur de kan göra det. Det kan vara på festen, på fikarasten, vid middagsbordet, hos den nya svenska familjen och släkten eller mötena på jobbet. Jag hör ofta elever som säger att de kan
0:30
prata med en person, en och en, ganska hyfsat. Men i en grupp så blir det fel eller går trögt och de får inte riktigt flyt. Lyssnarna tappar intresset. Ibland kan det bli att man känner sig utesluten, är nästan lite mobbad av gruppen, och man inte hänger med i diskussionen. Man känner att de i gruppen nästan är lite elaka eller otrevliga. Man känner att de saknar tålamod.
0:58
Så jag har lite tips och idéer här, hur du kan förbättra de situationerna, uttrycka det bättre och känna sig inkluderad i gruppdiskussionen. Träna i förväg. Du kan även spela in din röst eller kolla att det du säger är korrekt, med olika AI-appar och sajter. Till exempel, välj tre fritidsintressen som du har och träna på med att prata flytande om dem. Det kanske kan vara en sport, film eller böcker eller musik såklart, eller prata om resor eller konst och hantverk.
1:39
Jag lär mig själv portugisiska nu i Brasilien och kan prata lite halvflytande om löpning, pingis, musik och resor och även fotboll. Jag hade hellre pratat om hockey än fotboll, men det gäller ju också att tänka på vilken publik man har. Här vid det tropiska havet finns inte många som förstår sig på ishockey. Om det går, ta reda på vad de som du ska prata med har för intressen så att du kan bli förberedd.
2:16
Träna också på specifika ord, bli expert på de orden och se till att du uttalar de ord som du använder ofta korrekt. I mitt första bra jobb i USA så fick jag uppdraget att träna lärare och rektorer i Brooklyn och på Staten Island hur man använder ett test som heter Performance Series. Jag sa istället Performance Series och ganska snart fick jag rådet att jag inte kan gå runt i över hundra skolor och säga namnet fel på produkten som jag skulle sälja. Jag säger ofta till mina studenter att när ni har muntlig presentation i klassen, försök träna uttalet på de orden som upprepas ofta. Då får man mer respekt och det leder till att det egna självförtroendet blir starkare.
3:07
Träna på ord du snubblar på. Ord som du har svårt att uttala. Att prata är ju att använda muskler. Till exempel muskler runt käken, musklerna i läpparna och tungan måste bli starkare. Olika språk, olika muskler. Träna också på att ställa frågor. Frågor hjälper dig att komma in i diskussionen.
3:32
När jag jobbade med invandrare i New York så hade de ofta problem med att ställa frågor. De var inte vana vid det. Som nykomling till ett nytt land är det bra att bli expert på att fråga mycket. Hur kommer man hit och dit? Var finns bästa restaurangen? Hur tar man körkort och andra viktiga frågor för att få grepp om sin omgivning och samhällssystemet? Lära känna andra genom frågor.
3:51
Dessutom kanske viktigast av allt är att berätta historier. Bli bra på att berätta historier, till exempel om du reser mycket. Berätta om dina resor. Den som får ut mest av ett gruppsamtal är ofta den som berättar mest och bäst om sina egna erfarenheter. Jag har haft många jobb i USA. Flera gånger fick jag frågan om jag springer.
4:18
Jag var inte så lyckad med att berätta om min spännande och fina löparkarriär, men andra som hade sprungit mycket långsammare än mig hade konsten att berätta en bra historia om sig själva. Så personalen trodde att jag bara var en hyfsad löpare och de andra löparna var riktiga proffs. Det hände mig på flera jobb. Till slut slutade jag helt att prata om att jag sprang. Den som säljer sig själv får mest respekt och mest uppmärksamhet. Jag tänkte också att när du är i gruppsituationer, slappna av.
4:57
Tro på dig själv och våga göra misstag. Ta riskerna och blir det fel är det bara att acceptera. Man kan inte vara för tuff mot sig själv när man lär sig ett nytt språk. Det är helt okej att göra misstag. Jag tycker att i början kan du ta som mål att försöka få flyt i två minuter. Prata på och häng med bra i en stund.
5:20
Nästa gång fem minuter och sen tio minuter och så vidare. Det är jobbigt att prata på ett nytt språk. Så det är helt okej att inte klara att hålla koncentrationen länge. Två, tre bra minuter där du säger det du vill och häng med bra i diskussionen är en fin, fin start, även om du känner dig helt borta i resten av samtalet. Mitt bästa råd är att ‘vara med’ så att säga. Häng med. Bli aktiv i gruppen. I ett av mina första jobb fick jag ett bra råd. Var beredd som assistent.
5:53
Jag jobbade i USA på ett bygge och jag visste inte namnet på alla verktyg på engelska och kunde ingenting om det vi skulle göra, eftersom uppgiften var att lägga ner stora vattenrör i diken och jag var oteknisk och kunde knappt spika i en planka. Chefen sa det den första dagen, om du är redo att assistera och ge oss de verktyg som jag frågade efter, så kommer vi att gilla dig här. Och var alltid den som frivilligt åker till bensinstationen och köper fikan till morgonrasten. Var beredd att hjälpa till i alla olika gruppsituationer. Du kan ge råd om resor till ditt land.
6:34
Du kan vara den som frivilligt tar anteckningar för gruppen på ett möte. Hjälp till i alla situationer. Till exempel duka bordet när du besöker dina nya makers föräldrar. Eller något enkelt som att hjälpa till att bära något, så kommer det in smidigare i gruppen. Jag nämnde det lite snabbt förut. Ha ett äkta, genuint intresse för dem i gruppen. Om de känner ditt intresset så är det större chans att de inkluderar dig i samtalen.
7:05
Och säg gärna till dem att du inte vill prata engelska, för att du vill så gärna träna upp din svenska. Även om du inte förstår vad personen i gruppen säger, fortsätt med ögonkontakt. Fortsätt visa intresse. Chansen är att den du pratar med snabbt ignorerar ögonkontakt med dig när de ser att du inte förstår. Håller du ögonkontakten så visar du att du vill förstå och att det inte är acceptabelt att totalt ignorera dig bara för att du inte förstår direkt vad de säger. Så nästa gång du pratar med folk så tror jag att det blir bättre och du får mer flyt,
7:48
även om du bara följer ett eller två av råden här. Svenskarna är ofta vänliga, speciellt om man känner någon väl, men svenskarna är inte alltid så bra på att öppna upp gruppen för att alla ska trivas och prata, så bäst om du tar initiativet.
Med de här råden kan du komma in bättre i gruppen. Lycka till!
-
8 Tips för Bättre Svenska
Become Fluent in Swedish with Birger
Estimated learning level: B1 to B2
Glömmer du grammatiken och uttalsreglerna du har lärt dig när du ska prata?
Hur kan du komma ihåg uttalsregler och grammatik när det krävs snabba beslut mitt i samtalet?
Hur kan du komma ihåg alla verbformer? Vilka ord ska du betona? När i meningen ska du säga ordet INTE? Hur ska du minnas alla kluriga former och grupper av substantiv?
Du kanske säger: “Jag har egentligen ingen koll på alla regler när jag pratar.”
I den här podden tänkte jag dela med mig lite lärstrategier och minnestekniker du kan använda i all hast när du pratar eller skriver.
Jag hoppas att du kan välja rätta orden och meningarna oftare när det är bråttom i olika situationer med mina sätt att komma ihåg.
Följ med nu på språkresan mot flytande svenska, så får du 8 tips.
För det första, kanske du undrar när du ska använda ordet ‘inte’, och även om du vet var ordet placeras, hur ska du komma ihåg det?
Till att börja med, låt oss ta en vanlig, självständig mening med en punkt på slutet och inga komma eller extra finesser. Om vi använder oss av stora ord, kan vi säga en huvudsats eller en oberoende och självständig mening utan en bisats.
I den här meningen så är ordet INTE efter första verbet och efter subjektet. Efter verb, efter subjekt. “Han gillar inte att springa.” HAN är subjektet, GILLAR är verbet och sedan kommer ju ‘inte’. “Han gillar inte att springa.” Så, när du måste tänka snabbt och tydligt, tänk att negationen INTE ligger placerad efter verbet och subjektet. Det gäller också om subjektet ligger senare i meningen. “Klockan nio tittar jag normalt inte på teve.” INTE kommer efter verbet och subjektet.
Men om meningen är lite mer komplicerad med en bisats som är beroende av huvudsatsen, då kommer INTE före verbet. “Jonas missade bussen eftersom han inte sprang.” INTE ligger här mellan subjektet och verbet. ‘Han’ är subjektet, sedan kommer INTE och efter det kommer verbet.
Enkelt talat, INTE kommer efter verbet i en vanlig mening med huvudsats, men INTE kommer ofta före verbet i en bisats!
För det andra, kanske du funderar, hur kan jag lära mig alla verbformer utantill? Jag kan inte ens förstå alla konstiga och trista namn. Preteritum, supinum och allt det där. Det är som ord från en annan planet. Finns det någon bra strategi för att böja verben när jag är mitt i en konversation och bara har en sekund på mig att tänka?
Ja, vi vet hur viktigt det är att ständigt kunna navigera från dåtid till nutid till framtid och huller om buller fram och tillbaka när vi pratar. Det kan vara förvirrande och förbryllande.
Men vi kan göra det lättare för oss.
Först och främst, det är viktigt att veta åtminstone lite om vad verbformerna egentligen betyder. Enkelt talat, preteritum kan vi kalla dåtid. Något som hände under en specifik tidpunkt förut.
Supinum och present perfekt kan vi kalla dåtid utan en specifik tidpunkt och det kan också vara dåtid som fortfarande händer.
Presens är nutid och infinitiv är nutid med ordet ATT före infinitivet, och vi behöver ju infinitiv för att prata om framtiden.
Imperativ är att vara lite bossig och ge en order om att göra något. Många gånger, men inte alltid, tar man bort sista bokstaven -A från infinitivet.
Men här kommer det viktigaste. När mina studenter pratar ger jag de här tipsen i förhand:
Tänk att presens är nutid och slutar med -R (ibland -s).
Tänk också på att supinum slutar med -T och ordet ‘har’ kommer framför.
Sedan, glöm inte att infinitiv ofta slutar med -A (ibland -s) och har ett hjälpverb som tex SKA eller MÅSTE eller KAN före sig i framtidsform.
Sist men inte minst, regelbundna verb i dåtid slutar med-DE (eller -TE).
Så, fyra viktiga saker att hålla reda på när man pratar: -A for infinitiv, -R for presens, -T for supinum och -DE for många verb i DÅTID-preteritum.
För det tredje, nu kan vi sakta men säkert flytta uppmärksamheten från verb till substantiven.
Kom ihåg att efter orden DEN eller DET kommer substantivet att ha en bestämd form - du måste lägga till THE - vilket på svenska läggs till på slutet av substantivet, så det blir ett -N (-EN) eller ett -T (-ET)på slutet. ‘Den dyra bilen’. ‘Det gamla tåget’. ‘The expensive the car’ - ‘the expensive the car?’ kan man inte säga på engelska, men så skulle det bli om det var direkt översatt.
Till exempel, “Den gamla filmen var tråkig.” Många gör misstaget och säger “DEN GAMLA FILM,” vilket är fel. Korrekt blir istället “DEN GAMLA FILMEN”; och ett annat exempel är “DET LÅNGA TÅGET HADE MÅNGA VAGNAR.“
För det fjärde, självklart ska vi prata mer om substantiv. Reglerna här är ganska tydliga och få men hur kan vi komma ihåg dem?
Vi tar det steg för steg. Först, det där kluriga ordet singular bestämd form har THE på engelska men oftast bokstaven N eller -EN i slutet av ordet på svenska. Det kanske blir lätt att minnas det. T om det är ett ‘ett’ ord.
Sedan kan vi notera att plural bestämd form har THE i engelskan men oftast -NA på slutet på svenska.
Så med bestämda formerna är det egentligen mest bara -N i singular och -NA i plural i slutet av orden.
Men vad kan man säga om att gå från singular till plural? Det är lite jobbigare.
Där finns det fem olika grupper att studera och det kan vara svårt att memorera alla fem.
Enklast är väl att ha en eller två grupper som man är lite av expert på.
Först, du kan säkert komma ihåg att orden i grupp ett har -A på slutet i singular men -OR på slutet i plural.
Sedan kan man väl ha i minnet att grupp fyra har en annan vokal än -A på slutet i singular och har bokstaven N på slutet i plural.
Har du ett superminne kanske du också vet att grupp två och tre slutar med en konsonant i singular och -AR eller -ER i plural.
Så, min strategi är att först uppmärksamma grupp ett, sedan grupp fyra, och kanske också grupp två och tre om man orkar.
Slutar på -A i singular till att sluta med -OR i plural. Det är grupp ett.
Slutar med en annan vokal än A i singular till att sluta pa N i plural. Det är grupp fyra.
Slutar med konsonant i singular till -AR eller -ER i plural, i grupperna 2 och tre.
Grupp fem har samma i singular och plural
För det femte, när det gäller uttal, har jag tre tips, inte riktigt som regler - mer som råd. Sedan finns det en massa undantag och avvikelser.
Men man måste börja någonstans. Någonting lätt att komma ihåg när man tappar flytet i en konversation eller när man läser.
Nummer ett, spana in dubbelkonsonanterna. Finns det någon? Om du ser en dubbelkonsonant någonstans i mitten av ordet, betona den, och dela upp den i två bitar samtidigt som du drar ut på ordet. VATTEN eller PAPPER. ‘VAT-TEN’ och ‘PAP-PER’. Konsonanterna behöver inte vara samma. HÄLSA, STÄNGA. ‘HÄL-SA’ och ‘STÄN-GA’.
Nummer två, ser du ingen dubbelkonsonant, då kan du betona en vokal istället. Vilken vokal?? Jo, ofta, men inte alls alltid, är det första vokalen. Säg vokalen länge; dra ut på vokalen. Du kan se på vokalen som två eller tre vokaler i rad även om det skrivs med bara en. Ta en stund att dra ut vokalen innan du säger nästa bokstav eller stavelse. JAG ‘jaaag’. LÄRARE ‘lääärare’.
Nummer tre. Här kommer kanske det svåraste med uttal. Ibland betonas inte första vokalen, kanske är det vokalen i sista stavelsen, tex, som ska betonas. Ofta med internationella ord, speciellt från franska eller latin, är det den sista stavelsen som betonas. Här är några exempel: BETYG, EKONOMI, FRISÖR, TEKNIK, UNIVERSITET, BIOLOGI, ELEGANT, ADVOKAT. Man vet väl inte när det är ett ord från franska men tex många ord inom ekonomi, medicin och utbildning och eleganta ord kommer från franskan eller latin.
Det finns givetvis många undantag till de här tipsen. När ordet bara har tre bokstäver, händer det att vokalen inte är lång och när orden börjar med en dubbelkonsonant betonas inte dubbelkonsonanterna, med mera.
Men när du säger eller läser nya ord, tänk först på om det är dubbelkonsonant eller inte. Om det inte finns någon dubbelkonsonant, vilken vokal ska betonas? Ofta är det den första, men det kan vara en annan. Många vet faktiskt inte att det kan vara sista vokalen, men nu vet du det.
För det sjätte ska vi prata om minnestekniker för att komma ihåg frågeord och nummer. Det är lätt att blanda ihop dem. Låt oss först säga att de flesta engelska frågeorden börjar på W och W:et blir V på svenska. WHERE på engelska har ett R och VAR på svenska har ett R. Varken WHAT på engelska eller VAD på svenska har något R. WHY på engelska är kort och VARFÖR på svenska är ett långt ord. WHEN på engelska har bokstaven N och NÄR på svenska har bokstaven N i ordet. HOW på engelska har ett H och HUR på svenska har ett H.
Minnestekniker kan man använda ofta så att man snabbt kan välja rätt ord när man pratar och när man behöver tänka i rasande fart för att välja rätt ord. Hur memorerar man nummer 30 och 40, till exempel? Jo, trettio är som tre tior. 3 gånger 10 ar 30. Fyrtio är som fyra tior och så vidare.
För det sjunde, låt oss prata lite mer om verb, Var i meningen säger man verbet? Svenskan är annorlunda än både engelskan och latinska språket. På svenska är ordningen inte alltid subjekt, verb och objekt (S, V, O) som i engelskan. När jag lärde mig engelska var ordföljden en stor utmaning.
På svenska har vi verbet på andra plats i påståenden. I en situation där du pratar, är mitt i en konversation och tappar tråden, tänk V2. I en vanlig huvudsats, en vanlig mening är verbet tvåa. Tvåa betyder inte alltid att verbet är det andra ordet, för den första platsen kan ha fler än ett ord som trivs tillsammans, till exempel “Klockan tre ser jag på teve.” Klockan tre hänger samman som en plats, och sedan verbet och subjektet. Jag kunde väl också sagt: “Jag ser på TV klockan tre.” Här är subjektet först och verbet på andra plats igen. V2.
Verbet är också tvåa i frågor om frågan startar med ett frågeord. Varför är du försenad? ‘Är’ är verbet och ligger tvåa i meningen.
Däremot, om frågan inte börjar med ett frågeord, kommer verbet först. “Gillade Anna att se på teve?” Verbet GILLAR kommer först, före subjektet. I det här fallet gäller inte V2 regeln.
I sammanfattning om ordföljd, när du är mitt uppe i ett samtal, ha i åtanke att svenska är ett V2 språk och när du pratar måste du kanske hela tiden tänka på det innan det blir automatiskt - vilket kan ta många, många år.
Det är nog naturligt att det tar tid att bli bra på att hitta den rätta ordföljden och inget att bekymra sig för. Ofta blir du förstådd.
För det sista, betona det viktigaste när du läser och pratar. I engelska har jag märkt att
röstläget höjs ofta och/eller ändrar ton i slutet av en fråga. Intonationen går upp på slutet av frågan. Svenska kan vara lite annorlunda.
På engelska, när det är vanliga meningar utan frågor börjar man meningen med energi och styrka i rösten och uttalet, men slutar meningen med mindre kraft. Meningarna blir lite platta, nästan uttryckslösa.
Men på svenska betonar vi många ord och de kan vara lite här och där i meningen.
Som regel, betona de viktigaste orden och betona inte det första ordet i meningen så kraftigt. Börja lugnt i meningen.
Betoningen är mestadels inte på små ord utan istället ofta på verben eller substantiven. Partikelverb är ett undantag. Där betonar man partikeln - det lilla ordet.
Försök härma vad andra betonar och imitera lite grann innan det blir automatiskt.
Okej, jag hoppas att mina tips kan hjälpa dig i den där situationen när du pratar och bara har ett par sekunder att komma på vad du ska säga.
De här tipsen kan också vara nyttiga när du läser eller skriver.
Vi ĥörs snart igen hoppas jag och fortsätter språkresan mot flytande svenska.
Tills dess, ha det så bra. På återseende!
-
Hi and welcome to my podcast "Become Fluent in Swedish".
This episode is about the Swedish alphabet.What do the Swedish letters sound like? What about the three extra vowels?
Hej och välkommen!
I den här episoden lär vi oss alfabetet på lätt och långsam svenska.
Learning Level: A1
A Anka (Duck)
B Björn (Bear)
C Citron (Lemon)
D Delfin (Dolphin)
E Ekorre (Squirrel)
F Flamingo (Flamingo)
G Grävling (Badger)
H Häst (Horse)
I Igelkott (Hedgehog)
J Järv (Wolverine)
K Katt (Cat)
L Lax (Salmon)
M Mus (Mouse)
N Noshörning (Rhinoceros)
O Orangutang (Orangutan)
P Pingvin (Penguin)
Q:
R Räv (Fox)
S Säl (Seal)
T Tiger (Tiger)
U Uggla (Owl)
V Val (Whale)
W
X Xylofon (Xylophone)
Y Yxa (Axe)
Z Zebra (Zebra)
Å Åsna (Donkey)
Ä Älg (Elk)
Ö Ödla (Lizard)
-
Hej och välkommen till min podd! Det här är språkresan mot flytande svenska.Nu ska vi prata om något läckert och fantastiskt gott. Godisavsnittet!Svenska på B2 till C2 nivå.
TEXT:
Hej och välkommen till min podd! Det här är språkresan mot flytande svenska.Nu ska vi prata om något läckert och fantastiskt gott. Godisavsnittet!Svensk mat är väl inte något att skryta om. Visst finns det undantag, men den är ibland tung, fet och tråkig utan starka och exotiska kryddor.
Men Sverige är däremot enormt bra på sötsaker. Semlor, tårtor, kakor, pajer, glass och bullar. Sverige kan sina sötsaker. Sverige är bäst på det, enligt min åsikt. Inget annat land som jag varit it har samma kvalitet och fokus på sötsaker. Det är högkvalitet rakt igenom!
Speciellt när det gäller godis. Ja, det känns riktigt kul och lite känslosamt att prata om godis. Hjärtat börjar bulta lite snabbare.
Framförallt när jag tänker på lösviktsgodis. Fråga vilken utlandssvensk som helst vad de saknar mest av Sverige och svaret blir säkert familjen och sedan godiset. Det kommer till och med före saknaden av naturen och lugnet.
Det finns inget ätbart som jag älskar mer än svenskt godis.
Den här podden är speciellt för dig som inte vet så mycket ännu om svenskt godis och alla andra som tycker om mjukgodis.
Jag är uppfostrad med godis. Det var faktiskt hål i tänderna redan vid tolvårsåldern innan jag förstod vikten av fluorid och tandtråd.
Jag började tugga godis tidigt. Fem år gammal tiggde jag med tålamod pengar från mina föräldrar för att kunna gå till kiosken på bron och köpa mjuka godisar. För fem kronor kunde jag köpa mycket godis. Det fyllde upp påsen. 2 kronor var också okej. Man fick peka på det godis man ville ha. Tanten i kiosken rullade ibland ögonen och tog ett djupt andetag för att inte tappa tålamodet.
Det fanns hundratals sorter. Många roliga, klassiska namn. Det fanns gott saltlakrits, hallonbåtar, colanappar, sura vattenmeloner, sega råttor, salta fiskar, skumkantareller, röda båtar, krokodiler, daggmaskar, skumbananer, sura skallar, salt sill, salmiakbitar, lakrits och hallonsnören, halsband, geléhallon, sura nappar, coola gubbar, persiko ringar, geléhallon, vaniljfudge, fruktnappar, sura bläckfiskar, fruktverktyg, Brio frukt, skogsbärsgodis, djungelvrål, kolasnören, skumtomtar, vattenmelonskivor, salta katten, salta rullar, center, jordgubbar, mjuka sockerbitar och bäst av allt - salmiakgrodor.
Jag köpte också smågodis i påsar som Gott och Blandat och en påse Bilar.
Det var som ett slags miniberoende. Godisbitarna var goda, slafsiga, sura, söta, fyllande, kexiga, läckra, lyriska, häftiga, vackra, och nästan alltid en riktig njutning.
Inte bara smakade de bra. De såg bra ut och hade häftiga namn.
Och en och annan annonsslogan också som klistrade sig fast i minnet för evigt som "Ta't Lugnt - Ta en Toy".
Jag fortsatte att älska godis trots alla hål i tänderna. Men sättet att köpa godis ändrades en del efterhand. Gradvis försvann kioskerna och lösgodiset gjorde premiär i mataffärer som ICA och på gamla Pressbyrån där man valde och plockade själv och sedan vägde godiset själv.
Det kändes bra också - även om man ju märkte att det blev dyrare när försäljningen av lösgodiset nu drevs av pengagiriga intelligenta ägare av stora matkedjor, och det där med att köpa saker på Pressbyrån hade alltid varit svindyrt redan från början.
Trots inflationen, svindlet, och prissveket fortsatte nostalgin. Godiset behöll sin enorma popularitet i Sverige. Och ökade till och med massivt i popularitet. Enligt Jordbruksverket konsumerade svenskarna 9 kilo godis på 1970-talet. I dag är det desto mer.
I inget annat land äts det mer godis per invånare än i Sverige. Svenskarna äter nu strax över 20 kg godis per år, enligt myndigheten Jordbruksverket.
När jag flyttade till USA som 21-åring trodde jag att det skulle finnas bra godis precis som i Sverige och många nya intressanta godissmaker. Men även om maten i USA som helhet var okej, så avskydde jag godisen. Här fanns typ ingenting gott. Det mesta var tråkig hårdgodis eller godis med jordnötter. Godis med jordnötter? Att kombinera jordnötter med godis är ett misslyckande. Och mjukt sockergodis i USA hade ingen finess eller naturlig smak. Det bästa jag hittade var ‘Swedish Fish’.
Det var samma problem när jag flyttade till Karibien och när jag bodde i Brasilien. Värdelös godis och andra sötsaker var heller inte någon succé. Jag reste ofta runt i Europa och till andra världsdelar och besökte 35 länder. Bara Sverige hade bra godis, tyckte jag. Jag saknade ofta den svenska godisen.
Även om jag hittade god mat i varje land jag besökte, och väldigt vacker natur och såklart mestadels trevliga människor, så blev godiset alltid en besvikelse. Jag gav aldrig upp och köpte hela tiden nytt godis i tron att förr eller senare hittar jag bra smaker men det hände sällan. Svensk godis var i en klass för sig. Det gick inte ens att jämföra. Som elit mot amatörer. Jag hittade aldrig hem utomlands när det gäller godis.
Så vilken godis rekommenderar jag mest? De stora mjuka sockerbitarna och salmiakgrodorna är i topp. De tar mig tillbaka till min barndom och fina stunder och minnen.
Alla hallongodisen är också kanon.
Jag älskar saltlakrits men den smaken kanske man måste växa upp med. Mitt tips till dig är att blanda mycket. Lägg till surbitar också.
Det enda som inte riktigt passar in med socker, salt och lakrits är chokladgodiset. Den förstör andra smaker. Jag äter hellre choklad separat.
Experimentera och ta risken med nya smaker. Det finns mer än 400 olika lösgodisvarianter. Det är bara att välja och vraka.
Så varför är svensk godis så bra? Jag kan sammanfatta på det här sättet: Smakerna smälter tillsammans på ett härligt sätt. Det är tunga, kluriga smaker som surt och lakrits och sedan läckra, törstiga smaker som sött och. Smakerna känns naturligt tillsammans.
Jag njuter av dem, en godisbit i taget, aldrig två efter varandra.
Godis är ju inte så nyttigt men det är en del av livsglädjen och längtan för många svenskar. Godisgillandet är en tradition mer än en trend. Godiset är för många en del av det vi kallar Sverige. En påse godis är liksom inget man säger nej till.
Just nu är jag utomlands och även om åren gått, så saknar jag ändå svenskt godis i stort sett varje dag.
När jag åker jag hem kommer jag att köpa en påse godis direkt på Arlanda!!
-
Idag ska vi träna på 100 svenska verb i infinitiv, presens och preteritum.
Varje ord i preteritum kommer med en mening.
Lyssna och repetera gärna!
Listen to the pronunciation of 100 Swedish verbs in past, present, and infinitive tense. There is also a sentence with each word in past tense.
Repeat and imitate as much as possible.
Then you can create your sentences with these verbs in the three tenses.
Estimated Learning Level: A1+ and A2
-
Hur lär man sig svenska bäst? Här kommer 12 tips för att lära sig svenska. Häng med oss på språkresan mot flytande svenska.
12 Tips for learning Swedish.
Estimated Learning Level: B1+ to C1.
TEXT:
Hur lär man sig svenska bäst? Här får du 12 tips.
Från första dagen, skriv ner nya substantiv med artiklarna en eller ett. Studera varje enskilt ord från början tillsammans med artikeln. Då blir det lättare senare när grammatiken blir mer avancerad. Tex, om du ska säga DEN eller DET beror ju på om det är en eller ett framför substantivet. Och hur man böjer adjektiv är också beroende av en eller ett, en gammal bil, ett gammalt papper, en gammal tidning, och tex, ett litet glas vatten, en liten kopp.
För det andra, imitera och repetera. Härma och repetera det du hör folk säga och det du hör i dialogerna i filmer. Kanske det låter som man pratar med sig själv, men det är värt det. Tex om du studerar på nätet och du sitter i en klass på Zoom - stäng av mikrofonen och repetera allt läraren säger. Det är såklart naturligt att lära sig genom att imitera. Ju mer och oftare du säger orden på svenska, desto snabbare kommer du ihåg dom automatiskt.
För det tredje, glöm bort ditt eget modersmål tillfälligt när du studerar ett nytt språk. Se det som två språk i två skilda världar. Bokstäverna kanske ser lika ut, men ljuden är andra. Det är så det är. Det är bara att acceptera. Ibland fungerar det inte att översätta direkt mellan språken, tex om ordningen på orden är annorlunda eller om frasen är ett uttryck, eller om orden inte kan tas bokstavligt. Ofta kan man försôka förstå grundmeningen eller huvudtanken istället för att översätta varje detalj ord för ord. Om du ska läsa en bok, läs på. Försök få lite flyt. Det finns ingen anledning att överanalysera. Om du översätter allt - ord for ord - kommer du fram till sidan fem och sedan är risken stor att du ger upp.
I fjärde hand, träna på att lyssna tillsammans med en lärare. Jag har faktiskt aldrig haft en elev som velat träna på att lyssna i klassen. Alla vill träna hörförståelse själva genom TV eller Netflix, musik eller poddar. Men för att bli riktigt bra på att lyssna behövs aktiviteter före, under och efter att man lyssnar och många bra lärare har gått igenom specialträning för hur man undervisar hörförståelse. Med en lärare kan du bli mycket bra på att förstå vad folk säger i alla möjliga situationer.
Förra året hade jag en klass med invandrare i New York. De förberedde sig för ett engelskatest med ganska svåra frågor från förvirrande ljudfiler. Den 10 veckor långa klassen började med att nästan alla bara fick upp till 30 % av svaren rätt på provtesten. Det gick snabbt på ljudfilerna och det sas mycket extra, onödig information, så det var svårt att finna ut vad som gällde mest. För de elever som hängde med aktivt och verkligen ville lära sig att bli bättre lyssnare, gick det utmärkt pâ proven under de sista veckorna av klassen. De fick 80 % rätt eller mer även om texterna blev gradvis mer avancerade.
Med lite strategier och finess och med hjälp av en lärare kan man bli bra på att lyssna på både detaljer och huvudtanken. Men att bara göra det själv rekommenderar jag inte. Ta hjälp av en lärare här på tex Italki som kan lära ut hörförståelse.
Nummer fem. Ordföljden är komplicerad på svenska med verbet på andra plats, speciellt om man kommer från ett språk som engelskan eller spanskan där ordningen är subjekt, verb, objekt. Försök tidigt att få till rätt ordföljd. På till exempel B2 nivån kan det vara frustrerande att ändra på det som är fel inlärt från början. Nu är det inte hela världen om ordföljden blir i oordning här och där. Du kan fortfarande bli förstådd. Men det ser ju inte helt bra ut.
Igen, för att få till rätta ordföljden gäller det att nästan glömma bort sitt eget språk för stunden och tänka på svenska, istället för att ständigt översätta.
Kanske viktigare än ordföljden är bygga upp ett starkt ordförråd. Skriv ner nya ord hela dagen lång. Och därefter, på kvällen, kolla in historien på google translate och överför de nya orden till en anteckningsbok. Var ständigt nyfiken på nya ord. Fråga läraren mycket om ord och uttryck. Den som är alert, pigg, nyfiken och jobbar hårt bygger snabbt upp ordförråd.
Läs också mycket!!! Underskatta inte betydelsen av att läsa. Min engelska var knackig på gymnasiet. Jag gillade inte alls lektionerna på det svenska gymnasiet.
Däremot fick jag ett bra ordförråd på engelska när jag stack till USA och gick på college i USA. Ämne för ämne jobbade jag upp nya ord genom att läsa och prata, klass för klass. 40 klasser, 40 olika ämnen. Det gjorde susen för ordförrådet. Tyvärr i Sverige är mycket av undervisningen på universitetet på engelska. Det tycker jag är synd.
En annan fråga när det gäller ordförråd är huruvida duolingo fungerar eller inte förr att bygga upp ordförråd och lära sig svenska? Till en viss del såklart, tycker jag, men man lär sig alldeles för få synonymer och man pratar och lyssnar för lite. Komplettera absolut med annat, till exempel lektioner en-och-en och med att läsa böcker.
Dessutom, varför inte ta artificiell intelligens som hjälp när du lär dig nya svenska ord. Nu är tex Chat GTP inte sådär jättebra på svenska och gör oändliga misstag men möjligheterna är lika oändliga som misstagen. Du kan snabbt få ett recept på svenska, en ordlista med verb i imperativ och supinum, en resplan, en massa råd, en trevlig konversation, en berättelse skriven om något som du gillar, en analys av ett träningspass, ett test på svenska prepositioner och sedan senare fråga om svaren till frågorna, du kan ha ChatGTP kolla igenom eller hjälpa till att skriva uppsatser och din resumé. Jag frågade också om AI kunde göra en svensk version av Scrabble och Wordle och spela med mig och visst gick det! DeepL är också bra där du kan öva uttal med din egen röst och se om det blir rätt skrivet. Med ett annat program som heter Diffit kan du få texter på din nivå i olika format som Google doc eller Google form tillsammans med frågor, prov och ordlistor. Du väljer ämnet och nivån och Diffit skriver ut allt för dig. Diffit är en suverän resurs att ha.
Chat GTP gav mig ingenting när jag frågade om svenska nyheter, om vad som hänt på senaste tiden.
Här är det fortfarande bäst att läsa svenska tidningar på nätet. Du kommer in i kulturen, samhället, språket och systemet effektivt och smidigt om du vet vad som händer i Sverige idag. Vad är de stora nyheterna? Vilket ordförråd används? Hur tänker svenskarna? Vad bryr de sig om? Vad oroar dom sig för? Vad har Sverige för perspektiv på världen? Vilka ämnen debatteras och granskas? Läs en eller två av de fyra stora tidningarna på internet: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Du får en fantastisk inblick i Sverige.
Du kan läsa sport, nöje, kolumnister, ledare, inrikes och utrikes nyheter. Om du vill läsa på en lättare nivå finns det både nyheter och radio på lätt svenska.
Fråga, fråga, och fråga mer. Var aktiv och energisk. Om du tar klasser online och om klassrumsreglerna säger att man inte behöver ha kameran påslagen, ha gärna kameran på ändå. I mina klasser har jag sett att den som inte stänger av kameran får nästan alltid toppbetyg, ja, faktiskt alltid högsta betyg. Du kan koncentrera dig på ett helt annat sätt. Och det hjälper läraren mycket. Vem vill undervisa till en mörk och tom skärm? Klassen blir 100 % effektivare när eleverna har kameran påslagen och det visar en helt annan respekt för läraren.
Om du tar lektioner i ett traditionellt klassrum, ställ en massa frågor och svara på lärarens frågor. De två värsta svagheterna jag ser i mina klasser är problem med hörförståelse och svårigheter med att själv fråga saker. Om man ställer frågor rullar diskussionen eller samtalet fram i ett snabbare tempo och blir mer naturligt. Bli en expert på att ställa frågor.
Hitta ditt eget sätt att lära dig. Vad har du för stil? Vad gillar du för metoder? Det finns trendiga metoder som funkar. Sanningen är att modet svänger fram och tillbaka . Tex: i friidrott, i löpning. Det finns säkert 100 olika träningsmetoder för att bli snabbast oavsett distans. En del kör stenhårda mjölksyra-intervaller, andra tempo löpning på tröskeln till mjölksyra, det finns dom som mest tränar snabbhet, och andra tränar mest distans. Men alla kan bli bra.
En annan sak att tänka på är att alla är inte så duktiga på att bemästra uttal genom att endast lyssna och imitera. Jag själv behöver fler metoder. Man kan lära sig uttal genom att bli medveten om hur munnen, tungan, läpparna rör sig vid olika ljud. Vilka muskler används egentligen? Tex, bokstaven ä eller i. När man säger ‘ä’ så används till och med skrattmusklerna. Hela ansiktet lyser upp. Vid 'i' så flyttas käken nedåt. Med såna små tips och genom att observera munnens rörelsemönster kan man uttala enskilda bokstäver och stavelser korrekt utan att ha en brytning. Det är speciellt viktigt med dom tipsen för alla svenska vokalerna, som kanske ofta är uttalade fel av personer som har svenska som andraspråk.
Sist men inte minst, sätt realistiska och konkreta mål som samtidigt definitivt är utmanande. Målen och drömmarna är drivkraften till framgång. Och ge inte upp. Ha tålamod. Nästan alla ger upp alldeles för tidigt. Många har storslagna planer och lovar mycket men får inte ut nånting. Var engagerad.
Håll det du lovat dig själv, oavsett vad som kommer i vägen.
En gång bestämde jag mig för att göra 300 armhävningar varje dag i en månad. Jag sa till mig själv att det finns inga ursäkter. Om jag missar en armhävning en gång så får jag börja om igen. Och alla armhävningar måste göras innan klockan 23:59.59 varje kväll. Annars måste jag börja från noll och dag ett. Visst fanns det svackor att ta mig igenom. Jag kom ihåg den enorma träningsvärken tredje dagen. Förkylningen dag 12. Flickvännen som var på dåligt humör en dag. Småskador i armbågen runt den tjugonde dagen. Stressigt på jobbet de sista dagarna. Men med nöd och näppe klarade jag 300 om dagen. 9000 totalt. Och jag gjorde det igen i en månad varje år. Och efteråt kände jag mig så stark. Jag utmanade många kompisar till samma rutin men ingen tog sig förbi dag 9 även om de var bra idrottare.
Så vägen till framgång är full av hinder. Ge inte upp. Om du kämpar på kan du ta dig till B1 och B2 och ännu längre. En gång sprang jag snabbt. Min dröm var alltid att få springa i landslaget. Inte förrän jag var 31 år lyckades jag nå mitt mål. En del blommar sent. Så är det bara.
Ta chansen och ge inte upp dina språkdrömmar även om resan är lång. Jag trodde att 10 lektioner skulle duga på Italki när jag försökte lära mig spanska. Sedan träffade jag dem som tog 100 lektioner eller många fler. Då fick jag ett annat perspektiv.
Det gäller att ge allt och verkligen satsa på att uppfylla sina drömmar och mål.
Lycka till på din språkresa. Hoppas att du kan lyssna på flera av mina poddsändningar.
-
Lär dig att säga din dagliga rutin på svenska.
Lyssna, imitera och ha roligt med att lära dig svenska!!
Basic words to tell the basic routine.
Listen, repeat, and enjoy learning Swedish!!
Words are also translated into English.
Estimated learning level: A1
-
Hur länge tar det att lära sig svenska? Häng med på språkresan mot flytande svenska!! Estimated learning level: B2 - C1
TEXT:
Många frågar om hur länge det tar att lära sig svenska; hur länge för att kunna prata, läsa, skriva och lyssna mer eller mindre flytande.
Innan jag berättar det, vill jag först säga att det inte finns något perfekt svar på den frågan. Jag vet inte, vore nog ett bra svar. Lärare, språkexperter, forskare, psykologer, bokförläggare, försäljare, och kulturvetare kan alla ha en synpunkt.
Motivation, passion, uthållighet, tålamod, förmåga, utbildning, möjligheter och kanske ålder är några av de faktorer som spelar in.
Kommer ditt modersmål från en annan språkgrupp än svenskan så blir det väl också mer komplicerat att bli flytande i svenska.
Men det finns de som har försökt lista ut och räkna ut hur lång tid det tar att nå upp till B2 eller C1-nivån. C1 kan ses som avancerad kunskap. Det finns gemensamma riktlinjer att gå efter för att få klarhet i den här frågan.
En del säger att det magiska numret är någonstans runt 750 timmar upp till C1 eller B2 nivå. Det verkar lite optimistiskt och kräver att man studerar aktivt, smart och intensivt, helst i ett klassrum. Faktiskt finns det de som tror att 600 timmar räcker. 750 eller 600 timmar.
Kan det vara sant? Mer troligt är att man kan klara B2 eller C1 nivå inom ett eller två områden av de fyra möjliga: lyssna, skriva, prata och läsförståelse.
Det är vanligt att skrivandet, tex, inte får samma fokus som den muntliga färdigheten. Hörförståelsen är en utmaning för många och mognar ofta sent. En del gillar inte att läsa och avancerar inte alls med läsförståelse, men kan prata flytande med ett rikt ordförråd och ingen markant brytning.
Det beror på vilket sätt man studerar på, vad man prioriterar, talangen man har och metodiken man använder.
C1 i alla 4 områdena är säkert ovanligt efter bara 750 timmar. Jag skulle tippa att det tar runt 900 till 1000 timmar eller mer att lära sig svenska flytande i tre av de fyra områdena. Det är min egen gissning.
Lite mer konkret så tror jag att med en timma svenska om dagen kan du vara runt A2-nivån på ett år. Jag har sett att med 2 timmar om dagen, måndag till fredag, skulle du kunna vara på B1 efter ett år.
Om du noga jobbar igenom tio till tolv kapitel i en lärobok som Rivstart och gör övningarna, kan du klara en nivå efter det. Varför inte ett kapitel i veckan? Då kan du gå från A1 till A2 med mera.
Kom ihåg att varje student är unik. Jag jobbade som speciallärare hela min karriär, mestadels på låg- och mellanstadiet och där såg jag tydligt att alla lär sig i olika hastighet och ofta på olika sätt. Men talang har vi alla.
Varje situation är också unik. Varje ålder är unik. Du kanske lärde dig ett språk snabbt när du var yngre, men nu känns det trögare.
Och varje nivå av kunskap är unik. Vissa lyckas att ta sig från A2 till B1 utan problem, men sedan tar det den tredubbla tiden från B1 till B2.
Lyssna och hörförståelse är ett bra exempel på hur inlärningen kan variera markant. Lär du dig bäst genom att lyssna på poddar, samtal, musik och genom att se på TV eller Netflix kanske du snabbt avancerar med hörförståelse; medan andra, många andra, som till exempel mig själv, har svårt med hörförståelse.
Jag har en visuell inlärningsstil. Det jag ser kommer jag ihåg bäst. Jag har inte så mycket auditiv förmåga när det gäller att lära sig ett språk.
Sedan finns det flera andra inlärningssätt, som till exempel taktila och verbala, och oändliga kombinationer.
Den glada nyheten i allt det här är att det tar ännu längre tid att lära sig kinesiska, japanska eller arabiska - oftast lite över 2200 timmar. Dessutom är svenska faktiskt rankat som ett av de lättaste språken att lära sig för engelskspråkiga. Även om alla engelskspråkiga svenska elever kan berätta om hur svårt ordföljden är på svenska med verbet på andra plats, utmaningen med uttal och den konstiga melodin svenskan har, de oregelbundna verben, och kaoset med artikeln en eller ett.
Till slut vill jag säga att jag tror att du kommer att lyckas på din språkresa vare sig det tar 600 eller 750 eller 3000 timmar till C1.
Om du inte ger upp och kämpar igenom hårda perioder, så klarar du nivå efter nivå förr eller senare. Motivation, passion, uthållighet och tålamod är ju nästan garantier för succe. Bäst av allt, varje nivå du passerar är en stor succé i sig. Få har kommit så långt som dig i språkresan. Det är inte så vanligt att kunna ett främmande språk.
Och glöm inte att resan är lika spännande som destinationen.
-
En dialog mellan Emma och Lukas
Emma och Lukas pratar om sina intressen. Har de några gemensamma hobbies?
There is a slow version first followed by a fast version plus vocabulary and questions at the end.
Estimated level: A1+ to A2.
TEXT:
Lukas: Hej Emma! Hur mår du?
Emma: Hej Lukas! Jag mår bra, tack. Hur mår du själv?
Lukas: Jag mår bara bra! Jag tänkte att vi kunde prata lite om våra intressen. Vad tycker du om att göra på fritiden?
Emma: Toppen, det låter kul! Jag älskar att resa. Det är något magiskt med att upptäcka nya platser och kulturer. Vad gillar du att göra?
Lukas: Jag håller med, att resa är fantastiskt! Jag är också väldigt intresserad av musik. Jag spelar gitarr och gillar att gå på konserter. Vad för slags musik gillar du?
Emma: Wow, det låter härligt! Jag lyssnar på mycket olika musik, men mest pop och indie. Har du några favoritband eller artister?
Lukas: Ja, jag älskar Beatles och Fleetwood Mac. De är klassiska, men jag gillar också modernare band som Arctic Monkeys. Och nyligen har jag börjat lyssna mycket på Karol G. Hon har så mycket energi och är så trevlig!
Emma: Ja, jag har hört några av hennes låtar, men jag är inte så förtjust i reggaeton. Det är liksom inte min stil.
Lukas: Jag förstår, vi har alla olika musiksmak! Vad tycker du om att göra när du inte lyssnar på musik?
Emma: Jag gillar att titta på sport på TV. Fotboll och ishockey är mina favoriter. Det är alltid spännande att följa matcher och heja på sitt lag. Hur är det med dig, tittar du på sport?
Lukas: Jo, jag tittar också mycket på sport. Jag är en stor fotbollsfan, särskilt av Premier League. Det är alltid roligt att vara med vänner och titta på matcherna tillsammans. Har du ett favoritlag?
Emma: Jag tycker om att följa det svenska landslaget, speciellt under VM. Men när det gäller klubblag så gillar jag AIK i Allsvenskan, såklart. Vilket lag hejar du på?
Lukas: I Premier League håller jag på Chelsea och här i Sverige gillar jag Hammarby. Det är alltid roligt att se Hammarby spela.
Emma: Nja, Hammarby är inte precis mitt lag. Men vad tycker du om att resa? Jag älskar att resa, till exempel till Spanien och Karibien. Spanien har så mycket kultur och god mat, och Karibien är perfekt för avkoppling på stranden. Har du några favoritresmål?
Lukas: Självklart! Jag har alltid velat resa till Karibien, speciellt Aruba. Jag vill också åka till Australien och Italien. Men nu är det ju OS i Frankrike så jag vill vara hemma.
Emma: Ja, jag är verkligen glad över det! Det kommer att bli kul. Jag ser fram emot att titta på friidrott och simning. Vad vill du se?
Lukas: Ja, samma här, och gymnastik och bordtennis! Friidrott är alltid så spännande, och simning också. Det är något speciellt med att se OS. Har du någon favoritgren inom friidrott?
Emma: Jag tycker om att titta på medeldistanslöpning och längdhopp. Och inom simning gillar jag medley, där de simmar alla fyra stilar i en tävling. Jag gillar fjärilsstilen mest.
Lukas: Underbart! Vi borde planera att titta på några tävlingar tillsammans på TV. Det skulle vara kul att heja på de svenska idrottarna och bara njuta av stämningen.
Emma: Det låter som en jättebra idé! Vi kan göra en liten fest av det, kanske laga lite god mat och ta in atmosfären.
Lukas: Det låter perfekt. Jag ser fram emot att titta på OS med dig.
Emma: Ja, det skulle vara kanon! Det kommer att bli en oförglömlig upplevelse.
Lukas: Utmärkt, jag ser fram emot det! Det blir skoj.
- Laat meer zien
