Afleveringen
-
Palestina-aktivisten och tidigare ordföranden för Vänsterpartiet i Angered Kristofer Lundberg intervjuas av Magnus Thorén. I höstas blev Lundberg utesluten ur V på grund av vad partiet beskrev som en alltför radikal hållning i synen på Israel och kriget i Gaza. Kort därefter meddelade han att han startat en ny politisk rörelse kallad Vänsterfronten. Behövs det ett nytt parti till vänster om Vänsterpartiet? Hur ser Lundberg på anklagelserna om antisemitism som riktats både mot honom och Palestinarörelsen? Och varför är det numera bara han som misstänks för misshandel i det uppmärksammade bråket med Joakim Lamotte?
-
Johan Molinder, chef för kriminalvårdsanstalten Hall, intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Svensk kriminalvård står inför en sällan skådad utmaning. På bara ett decennium ska antalet intagna i anstalter och häkten trefaldigas. Men vad händer då med ett av Kriminalvårdens viktigaste uppdrag: Att förebygga att de dömda återfaller? Som chef för en av de anstalter som tar emot de allra grövsta brottslingarna står Johan Molinder mitt i fartvinden. Hur tror han att svensk kriminalvård kommer att utvecklas under denna historiskt unika utbyggnad?
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Ateisten och brittisk-pakistanske X-profilen Imtiaz Mahmood intervjuas av Magnus Thorén. Hans islamkritiska konto på plattformen X blev känt i Sverige över en natt när justitieutskottets ordförande Richard Jomshof i höstas delgavs misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat vidare Mahmoods bilder. Hur ser han själv på den turbulens han bidrog till i svensk politik? Varför är han som före detta troende muslim så kritisk mot islam idag? Och vad är det han vill uppnå med alla grova skämt och religionskritiska satirbilder som han sprider till sina hundratusentals följare?
-
Den tidigare moderate finansministern Anders Borg intervjuas av Henrik Höjer. Vart är vi på väg? Det är frågan som Anders Borg ställer i sin senaste bok. Och bilden som han tecknar av den nära framtiden är faktiskt rätt ljus. Men hur ser Anders Borg på sin tid som finansminister åren 2006-2014? Är det något han ångrar eller skulle ha gjort annorlunda?
-
Författaren och journalisten Brendan O’Neill intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Efter Hamas brutala terrorattack den 7 oktober gick många i Europa och USA ut på gatorna och firade, innan Israel ens hade svarat. I boken “Efter pogromen” försöker Brendan O’Neill förstå vilka krafter som sattes i rörelse direkt efter terrordådet. Och nyligen hemkommen från USA delar han med sig av sina intryck från den febriga valrörelsen där kulturkrigsfrågorna dominerar, precis som här.
-
Professorn, författaren och feministen Kathleen Stock intervjuas av Magnus Thorén. Efter år av mobbning och utfrysning från vissa studenter och till och med kollegor kände Kathleen Stock, professor i filosofi, att hon inte orkade längre. Hon sa upp sig från ansedda Sussex University. Orsaken till hoten och protesterna var att hon hävdat att det existerar två biologiska kön, och att detta måste beaktas i frågor om genus, trans och i så kallad könsbekräftande vård. Hur blev ett så självklart konstaterande som att det existerar två kön så laddat, och kan begrepp som genus, trans och queer i förlängningen hota de landvinningar som gjorts när det gäller homosexuellas rättigheter?
-
Journalisten och författaren Jenny Strindlöv intervjuas av Jörgen Huitfeldt. I minst 500 år har romer levt i Sverige. Samtidigt beskrivs gruppen fortfarande som delvis isolerad, med egna sedvänjor och en särpräglad kultur. Efter att Jenny Strindlöv tog del av en romsk rättegång live på Facebook blev hon alltmer intresserad: Hur kan det komma sig att det existerar en parallell rättsordning inom en grupp som bott i Sverige så länge? Och vad tänker romerna själva om varför gruppen fortfarande på många sätt snarare lever vid sidan av än inom den svenska samhällsgemenskapen?
-
Den tidigare livstidsdömde Solvallamördaren Janne Raninen intervjuas av Magnus Thorén. På 90-talet ingick han i Sveriges yrkeskriminella kretsar och dömdes som 21-åring till fängelse för det uppmärksammade mordet på Stockholms dåvarande gangsterkung. Idag ser Janne Raninen med oro på utvecklingen när det gäller gängkriminaliteten i Sverige och unga som väljer att bli mördare. Är han överraskad över våldsvågen? Hur stor roll spelar känslan av att inte vara en del av den svenska majoritetskulturen? Och hur kan samhället förmå en yngling som bestämt sig för att klättra i den gängkriminella hierarkin att välja en annan väg?
-
Israels ambassadör i Sverige Ziv Nevo Kulman och terrorforskaren Magnus Ranstorp intervjuas av Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén. Det är i dagarna ett år sedan Hamas överrumplade Israel den 7 oktober 2023. Attacken var inte bara mer omfattande än tidigare, utan också utstuderat brutal och skoningslös. Vad var det för dynamik som ledde fram till massakern, hur fungerar terrororganisationen som genomförde den och hur har händelsen påverkat Israel och landets ställning i världen?
-
Frivillige soldaten i Ukraina ”Helge” intervjuas av Magnus Thorén. För ett år sen var han gäst i Fredagsintervjun och på väg ner till Ukraina för att delta i kriget mot Ryssland. Under den uppmärksammade intervjun vittnade Helge om modet och kamratskapet inom den ukrainska armén. Men också om korruptionen, bristen på soldater och en ukrainsk offensiv som kört fast. Nu är Helge hemma i Sverige igen. Är det för gott den här gången? Hur var det att strida i 48:e anfallsbataljonen i trakterna kring Cherson, och hur svårt är det att hitta tillbaka till ett normalt liv här hemma?
-
Historieprofessorn Fredrik Charpentier Ljungqvist intervjuas av Henrik Höjer. Hur står det till i dagens Europa och åt vilket håll har världsdelen förändrats sedan millennieskiftet? Fredrik Charpentier Ljungqvist är också klimathistoriker och anser att klimatdebatten är alltför katastrofinriktad. Han noterar också att det ännu finns stora skillnader mellan olika länder – och de följer den forna järnridån.
-
Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott intervjuas av Staffan Dopping. Han vill inte ”ha en cirkus en gång till” och stiger därför ned från posten som utskottsordförande eftersom han kommer att delges misstanke om hets mot folkgrupp. Richard Jomshof säger att han vill ha fokus på sakfrågan, och den är enligt honom yttrandefrihet och rätten att kritisera islamism. Om karikatyrer av den art som han själv har delat på X inte är lagliga i Sverige är demokratin i fara, anser Jomshof.
-
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuas av Staffan Dopping. Lågkonjunkturen är lång och utdragen, och det dröjer innan det blir ”ekonomisk sommar”. Men segern över den höga inflationen har redan utropats, och nu kan regeringen bedriva mer tydlig konjunkturpolitik för att få igång hjulen. Hör också vilka politiska talepunkter som Elisabeth Svantesson gillar och vilken slogan hon själv har myntat och varför hon känner lite avundsjuka på Socialdemokraterna. Och varför hon tycker att Magdalena Andersson är polariserande och inte talar som en person som håller ihop Sverige.
-
Journalisten och författaren Elinor Torp intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Skolan brukar beskrivas som Sveriges största arbetsplats och utgör vardagsmiljön för omkring 1,5 miljoner människor. Under de senaste 35 åren har den genomgått ständiga och drastiska förändringar och alltfler elever uppges må dåligt i skolan. I boken ”Flickan i korridoren” följer Elinor Torp spåren efter 12-åriga Karolina som tog sitt liv 2021. Och av det hon lämnade efter sig framgår att hennes svårigheter att stå ut med skolan var en starkt bidragande orsak till tragedin.
-
Författarna Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Sverige har blivit allt mjukare och orsaken är att kvinnor och värderingar som generellt är typiska för dem vinner alltmer mark – framför allt inom den offentliga sektorn. Den tesen förs fram i nya boken ”Den mjuka staten”. Men vad menar författarna med ”mjuk”? Och är en överdos av kvinnliga värderingar en sannolik förklaring till att Sverige fått allt större svårigheter att tackla fenomen som gängkriminalitet och svaga skolresultat?
-
Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell intervjuas av Magnus Thorén. Regeringen har beslutat att förändra den svenska biståndspolitiken i grunden. Borta är många formuleringar om global fattigdomsbekämpning och rättvisa. I stället handlar mycket om näringslivssamarbete, att biståndet ska leda till minskad migration och att det vi skänker fattiga länder också ska gynna oss själva. Varför behövs den här förändringen? Och hur svårt är det att i praktiken leva upp till de fina orden om tuffare kontroller och ökad effektivitet?
-
Brittiska The Spectators chefredaktör Fraser Nelson intervjuas av Magnus Thorén. Upploppen som skakat Storbritannien har inte bara inneburit våld, förstörelse och en regering under tryck. De har också utlöst en debatt om hur oroligheterna skildras av politiker och i medier. Handlar kaoset enbart om främlingsfientlighet, eller finns det fler viktiga aspekter att lyfta kring den senaste tidens våldsamheter?
-
Journalisten Anders Bolling intervjuas av Henrik Höjer. Han är DN-journalisten som vägrade dras med av dysterheten och domedagsprofetiorna. På senare år har han ägnat sig åt en rad stora samhälls- och livsåskådningsfrågor, men intresset för klimatfrågan har funnits där hela tiden. Nu är Anders Bolling aktuell med boken Professionell klimatbevakning. Varför är klimatfrågan så infekterad? Och hur kan medierna bli mer professionella?
-
Klimataktivisten Pontus Bergendahl intervjuas av Magnus Thorén. Med vägblockader, kupper i TV och civil olydnad har Återställ våtmarker fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, och deras aktioner har bidragit till att frågan om utdikade torvmossar hamnat i fokus. En av dem som varit med längst i rörelsen är Pontus Bergendahl. Varför valde han aktivism framför traditionell politik? Vad menar han med talet om revolution, och vilka ska få sitta med i det ”folkråd” som Återställ våtmarker anser ska styra i stället för våra demokratiskt valda politiker?
-
Professor Martin Kulldorff intervjuas av Magnus Thorén. I våras fick Martin Kulldorff sparken från ansedda Harvard Medical School. Orsaken var att han under coronapandemin hade motsatt sig den amerikanska strategin gällande nedstängningar, stängda skolor och vaccination av unga. I Fredagsintervjun berättar Kulldorff om hur han som professor censurerades och om varför han anser att yttrandefriheten på allvar nu är hotad i väst.
- Laat meer zien
