Afleveringen
-
Det hĂ€r arkivavsnittet kommer frĂ„n julen 2015 nĂ€r vi Ă„kte till Berlin för att förstĂ„ vad en bostad Ă€r och har varit â hur den kan vara bĂ„de en boja och en frihetsmaskin och den ekonomi som skapar förutsĂ€ttningarna för vad det kan vara att bo.
Med oss hade vi filmen, Livet Àr underbart, av Frank Capra, med James Stewart, om hypoteksbanksÀgaren George Bailey och hans kamp för de smÄ bostadsÀgande mÀnniskorna mot den onde hyresrÀttsutsugaren Mr Potter.
I avsnittet pratar vi om arkitekten och Martin Wagners, stadsplanerare i Berlin under mellankrigstiden, och hans idĂ© Det VĂ€xande Huset, ett nytt sĂ€tt att se pĂ„ vad ett hus, en stadsdel, en bostad kan vara. Hans idĂ© kom i mitten av 1920-talet efter en kris dĂ€r ingen byggde och han sa: âDet hĂ€r Ă€r vĂ„r chans att ta en skapande pausâ
Vi gjorde det hÀr avsnittet 2015 nÀr inget skapades och ingen paus kunde anas, nÀr allt rusade framÄt. NÀr backspeglarna var avmonterade och krockkuddarna likasÄ.
Ăr bostaden en frihetsmaskin eller en boja 2024?
Ăr bostaden nĂ„got som man kan vĂ€xa i eller nĂ„got som krymper ens liv?
Vad betyder Ă€gandet â och vad skiljer det frĂ„n att inte Ă€ga?
Vad gör bostaden och idéerna om den och ekonomin kring den med oss?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nu kommer Ànnu ett avsnitt ur vÄrt arkiv.
Den hÀr gÄngen Àr det ett avsnitt om shopping! Som slÀpptes första gÄngen i maj 2016.
Det Àr black week, black Friday! och en julhandel som lossat sina förtöjningar. Shoppingtid Àr det hela Äret men det Àr ÀndÄ som om det tjockarpÄ framÄt Ärets slut, som en damm som lÄngsamt fyllts till sin bredd och nu kan slÀppas loss i full kraft.
I avsnittet frĂ„n 2016 kommer sĂ„ klart nĂ€thandeln upp, som nĂ„got som kommer att slĂ„ igenom mer â och kanske förĂ€ndraallt.
Och pÄ sÀtt och vis har det vÀl gjort det.
Det Àr lÀtt att se att antalet butiker minskar, till förmÄn för restauranger, caféer, gym och skönhetskliniker.
Men kanske Àr det intressantaste som hÀnt ur ett stadsbyggnadsperspektiv, om vi ska lÀgga nÄgot till det vi pratadeom 2016, den nya infrastrukturen som idag omgÀrdar handeln.
PÄ Äkrarna utanför Landskrona till exempel.
LĂ€ngs Ărjaleden vid motorvĂ€gensavfart Landskrona S vĂ€xer den nya staden.
Om man följer Schenkerbilarna dĂ€r deförsvinner ut mellan Ă„krarna bortanför Max-restaurangen och Stefan PĂ„lssonslaxrökeri. Tre flaggstĂ€nger nedstuckna i leran markerar platsen för en grĂ„byggnad â lĂ„ng som tre stadskvarter â dĂ€r de vita lastbilarna taxar in mellan degula markeringarna.
Det Àr en av logistikens lador som mjölkas pÄ e-handelns varor. Runtomkring den ligger den bördiga lerjordenuppkastad i högar, pÄ andra sidan leden gÄr den nyanlagda cykelbanan bort moten nÀstan lika stor byggnad, ocksÄ den i en diffus grÄ fÀrg som smÀlter ihopmed den grÄvita hösthimlen.
PÄ fasaderna kan man lÀsa de kryptiska företagsnamnen: Na-kd, Airshoppen, Hexis, Nagel-Group.
Att Ă„ka motorvĂ€gen mellan Ăngelholm och Malmö Ă€r att hamna bakom lastbilar med texter som Spedition Bode TransportLogistik, Krone-fleet.com, Dachser Intelligent Logistics, DSV, Nordic Chain. Det Ă€r som att rulla vindrutan över ett FM-band pĂ„ en gammal transistorradio med europeiska stĂ€der och namn.
E-handeln har gift sig med den gamla infrastrukturen som Àr motorvÀgen och hittat en perfekt vÀg som ocksÄ kopplas mot Europa. HÀr pÄ de livgivande Äkrarna intill motorvÀgen byggs e-handelns stad.
I avsnittet citerar vi VirginiaWoolfs utsaga om handelsstaden som nÄgot som finns för att försvinna, nÄgot som blossar, slÀcker begÀr, och sedan byter skepnad. Som alltid förÀndras.
Nu söker stadskÀrnorna efter sitt ny aliv, efter pandemi, mitt i e-handeln och höjda hyror.
SĂ„ lĂ€nge, i black-Friday-flödet! HĂ€r Ă€rStaden podcast â arkiv: Shopping! FrĂ„n 2016.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Zijn er afleveringen die ontbreken?
-
Det hÀr Àr ett avsnitt ur vÄrt elvaÄriga arkiv. Det hÀr arkiv-avsnittet handlar om SkellefteÄ. Vi tyckte det var en lÀmplig stad att plocka fram, med tanke pÄ allt som har hÀnt sedan vi var dÀr.
Det var april 2016 som vi kom till SkellefteÄ, i förfallstiden nÀr deltat lÄg halvt fruset. Ett halvÄr tidigare hade kommunen tagit beslutet att bygga ett nytt kulturhus och utlyst en arkitekttÀvling. En mÄnad efter att vi varit dÀr utsÄgs vinnaren. Sara Kulturhus skulle komma att bli symbolen för den stad som vÀxte fram i spÄren av det som har kallats den gröna omstÀllningen.
Hösten 2017 blev det klart att företaget Northvolt valt SkellefteÄ som etableringsort för sin planerade batterifabrik. Staden klev in i löftenas tid.
Det SkellefteÄ som vi pratar om i det hÀr avsnittet Àr en gles plats. Vi hör PO Enquist beskriva staden som en samling byar, plopp plopp plopp, i ett delta. Vi hör ocksÄ hur byarna kanske Àr viktigare Àn staden, för identiteten.
SkellefteÄ har blivit en pilotstudie i skala ett pÄ ett vad som hÀnder nÀr ett samhÀlle plötsligt utsÀtts för ett stort tryck. 2022 var befolkningsökningen drygt 1000 personer. 2023 var den 2140. Arbetarna som skulle bygga och arbeta i den nya batterifabriken bor i tillfÀlliga baracker, i barackbyar som Àr större Àn kommunens flesta andra byar.
SÄ har staden förÀndrats sedan vi var dÀr.
Men i grunden Ă€r det ju samma stad. Samma utdikade trĂ€sk, samma otroliga deltan, samma historia. Kanske kan det faktum att allt avstannar lite nu, att accelerationen, avtar nĂ„got, göra att man Ă„ter minns allt det dĂ€r som var â och Ă€r. LĂ€mnar det dĂ€r flygperspektivet som PO Enquist anade vid hundraĂ„rsjubileet nĂ€r ett flygplan passerade pĂ„ 300 meters höjd. Kliver ner och blir lite blöt om fötterna igen.
Enar Nordvik sÀger idag om vÄrt besök: 2016 var allt exakt som 1987. Varför kom ni ens?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cordobas historia finns inskriven i dess gator. Kanske pÄ ett mer konkret sÀtt Àn i mÄnga andra stÀder. eftersom gatorna och torgen, sjÀlva planerandet och byggandet av dem i sig har varit en sorts verktyg för att förmedla en ny ordning, politisk och kulturell, men samtidigt har man alltid burit med sig den historia som man format det nya ur.
Córdoba Àr en hybrid, och en hybrid av en hybrid. Córdoba Àr en buljongtÀrning av spansk kultur, sÄ som den formades i mötet mellan romarriket, den muslimska tiden och Ätrererövringens katolicism. I Córdoba omger det islamska rituella mörkret, det katolska gotiska ljuset, de europeiska torgen ligger inskrivna i den gamla medinans gator.
Arkitekten Gabriel Ruiz Cabrero som arbetade i trettio Är med att restaurera och bevara katedral-moskén i Córdoba sÀger:
"Skönheten ligger i kontrasten. Det Àr en av de stora lÀrdomarna denna plats och historien ger oss. Vi stÄr inte inför ett monument, vi stÄr inför ett extraordinÀrt dokument."
Han talar om katedral-moskén, Mezquitan, i Córdoba, men han skulle kunna tala om staden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi kommer följa att följa rullvĂ€skorna in i Malaga â en stad som har omformats för att ge dem sĂ„ mycket plats som möjligt â en promenad som kommer ta oss till Francos bostadspolitik, fascister i badbyxor, den bortglömda industristaden Malaga, de nya sagorna om en stad som mer Ă€n gĂ€rna mĂ„lar om sin egen framtid, oavsett pris, men ocksĂ„ det ursinniga men fyndiga motstĂ„ndets stad â och de utkanter som definitiv inte fĂ„r plats i den nya berĂ€ttelsen om Malaga.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dresdens utplĂ„ning natten till den 14 februari 1945 Ă€r katastrofernas urscen â alla kĂ€nner till den. Myten om staden blev den om ruinerna. Men det egentliga Dresden var barockens, maktens stad. NĂ€r den till slut byggdes upp igen under 2000-talet, vĂ€nde den ryggen mot historien om förstörelsen.
Dresdens barock tycks ha format romantiker. HÀr finns Caspar David Friedrich sjÀlsligt ensamma friluftsmÄleri bland bergen och Festspielhaus i Hellerau, trÀdgÄrdsstaden, som lockade till sig alla som ville tÀnka fritt och nytt i början av 1900-talet.
Mycket i Dresden har pĂ„gĂ„tt under jord â som om det förflutna hela tiden gĂ„r intill det nutida, eller ligger strax under det. Vi letar upp platsen dĂ€r sprĂ„kvetaren Viktor Klemperer skrev sina legendariska dagböcker och analyserade det tredje rikets sprĂ„k och berget dĂ€r Uwe Tellekamps Tornet utspelar sig, en berĂ€ttelse om ett annat borgerligt liv i socialismens DDR pĂ„ 1980-talet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Leipzig har nog alltid varit en back-stage drottning. En diamant i aska. En hemlighet, Om Berlin var huvudaktör 1989 och intog hela scenen vid murens fall i vĂ€rldens ögon, just dĂ€rför att muren var en sĂ„dan tydlig symbol för vĂ€rldsförĂ€ndring â sĂ„ var Leipzig sufflören som försĂ„g huvudrollen med alla replikerna. Leipzig hade övat in sig pĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndighetens drama under en mycket lĂ€ngre tid.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
à lderdomens framtid kommer att vara urban. stÀderna blir Àldre, men det betyder inte att de lockar till sig Àldre mÀnniskor, utan snarare att folk blir kvar nÀr de blir gamla.
Det finns allt fÀrre byar och landsbygder att ÄtervÀnda till. Dessa har de flesta redan lÀmnat.
Gamla kommer ta över vÄra samhÀllen, om de inte redan har gjort det!
Och en försvarlig del av dessa nyblivna Äldringar kommer inte som tidigare i historien att vara fattiga, tacksamma, tysta och ta vad som faller frÄn bordet
Det Àr aktie- och bostadsrÀttsgenerationerna som nu trÀder in i livets november.
En spaning Ă€r att vi snart inte kommer att tala om gentrifiering â utan om âbenskörhetifieringâ av attraktiva stadsdelarna.
I detta avsnitt ska tala om Älderdomen som klassamhÀlle.
Om demensstÀder och experimentella Alzheimerkliniker
Om Ă„lderdomens och stadens ensamhet
Om 1980-talets Servicehus som socialdemokratins sista bastion
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje samhĂ€llsbygge har nĂ„gon sorts nollpunkt â det som var sjĂ€lva orsaken till att det blev av. Ett berg dĂ€r slottet kunde ligga, en korsning av vĂ€gar dĂ€r handeln kunde föras, ett vatten dĂ€r man kunde nĂ„ vĂ€rlden. Det hĂ€r avsnittet handlar om en Ă€lv i mitten av ett samhĂ€llsbygge.
Om Pite Ă€lvdal â och det som vĂ€xt upp vid den. Om man vĂ€ljer att följa en landskapsform, som om man följde en vĂ€g, eller en gata, vad kan man fĂ„ syn pĂ„ dĂ„?.
SÄ ska vi följa Pite Àlvdal. Vi kommer resa mellan fragment: FrÄn sirliga punschverandor till vassa vingar pÄ vindkraftsnurror, mellan tempel för vattenkraften och stugor för flottare.
Det Àr december just innan gryningen. Bilen börjar nedstigningen i dalen, ner mot Àlven.
Tack
Florian Steiner, stadsarkitekt PiteÄ
Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum
Musik:
Mikael Svanevik, undertoner.se
Glesbygdn "LĂ„t det ligga ve Storsien"
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ingen mĂ€nniska Ă€r en ö. Ingenstans Ă€r det mer sant Ă€n pĂ„ en ö. En ö tillĂ„ter en att lĂ€mna nĂ„got, att resa över ett vatten, men trots att öar Ă€r enastĂ„ende som platser för ensamhet â det storslagna havet, horisonten, vĂ€drets makter â sĂ„ krĂ€ver de att de som vill vara dĂ€r lutar sig mot varandra.
PÄ en ö mÄste allt finnas. Allt ett samhÀlle behöver. Annars finns de inte, som nÄgot annat Àn natur och som turism.
Det hĂ€r Ă€r ett avsnitt om öar och de bofasta â om mĂ€nniskors beroende av varandra pĂ„ de hĂ€r öarna och om deras kamp för att fĂ„ vara de de valt att vara.
Vi kommer besöka tvĂ„ nordliga öar. En i kvarken utanför UmeĂ„ Holmön och en i Bottenviken utanför LuleĂ„ Hindersön. DĂ€r kommer vi trĂ€ffa Joar Sandström, Maja HallĂ©n och Johnny StĂ„larm â som alla bor pĂ„ eller vill bo pĂ„ öar.
Musik av Jorik à tterbjörk, Dimman Àr som
Och Mikael Svanevik, undertoner.se
â
Tack:
Maja Hallén
Joar Sandström
Johnny StÄlarm
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Följ med till Stockholm pÄ 1990-talet tillsammans med ögonvittnena: Tomas Andersson Wij, Helena Glantz och Nathan Hamelberg. Det blir en vandring genom en stad som upptÀcker sig sjÀlv, blir sjÀlvmedveten och förstÄr sitt eget vÀrde. Men det Àr ocksÄ ett decennium dÀr innerstaden fortfarande Àr full av hÄligheter som kan fyllas av den som vill göra nÄgot. det Àr en stad dÀr skillnaderna ökar, men dÀr nya mÀnniskor ocksÄ, genom subkulturer och musik tar plats pÄ stadens gator och pÄ dess restauranger och klubbar.
Talkshow Live Stockholm spelades in den 25 oktober inför publik i samarbete med Arkitema.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att Ă„ter besöka förra decenniets artiklar kan onekligen ge en bismak av aska. SĂ€rskilt om det handlar om trender och företeelser som Ă€r âinneâ och hur vi ska bli lyckliga och befriade frĂ„n smĂ€rta och besvĂ€r, hur mĂ€nniskor och samhĂ€llen ska resa ljust mot framtiden.
Tio Är en skoningslös tidsintervall, förgÀngligheten och misstagen sticker i ögonen. DÀremot Àr t.ex trettio Är gamla samtidsiakttagelser redan mindre pÄtrÀngande distansen har skapat ett milt överseende och en objektiv blick, kan man fÄ för sig. Och ju lÀngre tillbaka i tiden desto bÀttre blir det.
Det förflutna Àr en fantastisk hoppfull plats. Men hÀr stannar vi i den samtid som den var nyss! Och pillar lite i det variga sÄr som heter: det vi levde i, och trodde oss veta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
LÀngs Moselfloden i vÀstra Tyskland ligger Trier. Bland vingÄrdar i en stilla del av Europa kan den medeltida stadskÀrnan tyckas idyllisk, men hÀr vilar en revolutionÀr Ädra och spÄr av ett av vÀrldshistoriens största imperium.
1818 föddes Karl Marx i Trier, hans födelsehus Àr idag ett pilgrimsmÄl för mÄnga mÀnniskor, framför allt frÄn Kina. Marx vÀxte upp i denna medeltida smÄstad vid den stillsamma floden, lÄngt frÄn de industristÀder han skulle komma att förÀndra med sitt skrivande. Marx bodde i ett hus helt intill stadsporten Porta Nigra, byggd av romarna 180 efter vÄr tiderÀkning nÀr var Trier pÄ vÀg att bli en av romarrikets största stÀder med omkring 90.000 invÄnare.
Under Karl Marx uppvĂ€xtĂ„r blottlĂ€ggs och Ă„terupptĂ€cks de gamla ruinerna â Napoleon ville bygga ett revolutionĂ€rt kejsarrike â som under medeltiden byggts och sjunkit undan frĂ„n stadsbilden. Marx ser frĂ„n sitt fönster de materiella spĂ„ren av ett imperium. Han ser hur allt som Ă€r fast, nĂ„gon gĂ„ng, förflyktigas.
Vi gör en vandring i staden med Karl Marx, och ser hur de förtryckta vinbönderna vÀcker hans politiska skrivande och gör honom till socialist. Vi vandrar i den romerska staden, i dess trÄngbodda sjuvÄningshus, och in pÄ de monumentala baden, dit alla var vÀlkomna.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I samarbete med Arkitema har podden gjort tre talkshows under 2023 i Malmö, Göteborg och Stockholm. I varje stad har vi besökt ett decennium med ögonvittnen. SĂ„ hĂ€r blev det i Göteborg. Med musikern och kompositören Dan Söderqvist â Ălgarnas trĂ€dgĂ„rd, Cosmic overdose, Twice a man â musikern och kompositören Karl Gasleben â Anna SjĂ€lv Tredje, Cosmic Overdose, Twice a man, fotografen Katarina Despotpvic, som pratar om och visar Ingmar Jernbergs bilder frĂ„n 1970-talets Frölunda och Gert WingĂ„rdh, arkitekt som fick sitt första jobb hos Johannes Olivegren, spiritisten och den omedvetna postmodernisten, 1975.
VÀlkommen till en stad vid sidan av den bokstavstrogna proggen och de demoniserade förstÀderna. En stad av experimentgymnasium, patricierhus med olÄsta dörrar, hÄrdrock och kÀrlek hos första generationens frölundabarn och en gryende postmodernism.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
"Europas vackraste balkong", skrev UNESCO vid vÀrldsarvsutnÀmningen 1994 av Luxembourgs platÄ med Marquis de Vaubans försvarsanlÀggning.
En europeisk huvudstad, eller kanske huvudkontor, för Europa i dag skapas och försvaras pÄ helt andra platser. Staden Àr en spindel i vittförgrenat nÀt, dess litenhet Àr dess styrka, det Àr kort vÀg mellan beslutsleden och man Àr stÀndigt beredd att slÄ broar, erbjuda friheter, se till att vara den som inbjuder grannlÀnderna att trycka hÀnder i samförstÄnd.
Luxembourg Àr en vardagsoptimerad stad, dÀr de arbetande pendlarna, controllers, jurister, finanser, rentierer rör sig likt tidvattenflöden frÄn Centralstationen in över stadens gator och tillbaka igen.
Och samtidigt finns dÀr, under den höga staden, en lÄg fuktig och mörkare, mer grönskande och mer obemÀrkt stad, liksom det finns invandrargrupper och arbetsmigranter som lever fattigare liv i rikedomens skugga.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tidskoder för avsnittet:
1: 0-29:07 HSB â skapelsemyten: De tidiga Ă„ren, att hitta en fiende, revolutionĂ€rt sprĂ„k, trendig typografi.
2: 33:20 - 1:00:40 HSB: Tillvarons totalentreprenör: TvÀttmedel, BÄtar och sportstugor.
3: 1:00:45 - 1:29:00 HSB: Kan man tjÀna pengar pÄ bostadsrÀtter? Turning torso och butlersamhÀllet.
Om man cyklar över VĂ€sterbron i Stockholm â eller nĂ€rmar sig Riddarholmen med bĂ„t över RiddarfjĂ€rden â och fĂ€ster blick högt upp pĂ„ skĂ€rgĂ„rdsbergen som omger sjön sĂ„ ska man se att dĂ€r högst upp finns inte nĂ„gra kyrkor eller slott utan dĂ€r tronar tvĂ„ stora bostadsomrĂ„den, pĂ„ Kungsklippan och Skinnarviksberget.
Kvarteret Diamanten pÄ Kungsklippan, byggt 1933, och kvarteret Marmorn, vars första delar stod klara till StockholmsutstÀllningen 1930. Kungsklippan och kv Marmorn. Planerade och uppförda av HSB, HyresgÀsternas sparkasse- och byggnadsförening. Det Àr mÀktiga i sina ansprÄk, pÄ varsin sida om Stockholms stadshus invigt mindre Àn 10 Är tidigare, 1923.
"800 eldstÀder i skyskrapor av betong", skrev DN om Kungsklippan den 11 maj 1933.
Det har sagts att ingenting Ă€r sĂ„ starkt som en idĂ© vars tid har kommit. Det var HSB en gĂ„ng. SĂ„ starkt för att dess idĂ© hade kommit: Varför ska vanliga mĂ€nniskor betala ockerhyror till fastighetsĂ€gare och hyresvĂ€rdar nĂ€r de sjĂ€lva kan bli Ă€gare till sina hem â tillsammans med andra?
Och denna idé materialiserades, förÀndrades och blev nÄgonting annat med tiden. HSB som startade som en marginell spelare, en outsider för smÄfolk, nÀr bostadsrÀtten inte ens hade ett ordentligt lagrum. Idag verkar man i en tid dÄ bostadsrÀtten Àr den helt dominerande marknadsformen för lÀgenheter i Sverige.
Man börjar med att hitta en fiende i de privata fastighetsÀgarna, och med ett sprÄk hÀmtat frÄn den framvÀxande radikala arbetarrörelsen, med ord som profit och ocker, börjar man locka medlemmar som vill vÀnda sig frÄn egoism och in i kooperationes varma gemenskap.
Det Ă€r en hundraĂ„rig resa för en kooperation som i det nĂ€rmaste skulle komma att bli en stat i staten, en livets totalentreprenör.Det fanns tider nĂ€r HSB inte bara byggde kooperativa bostĂ€der utan ocksĂ„ producerade sĂ„vĂ€l tvĂ€ttmedel som bĂ„tar. Och semesterbostĂ€der, 1929 i Ă rsta havsbad â "ett Saltsjöbaden för smĂ„folket" â nio Ă„r före den första semesterlagen.
Man har inte sÀllan i sin pragmatism gÄtt nÄgra steg före staten.HSB började bygga miljonprogrammet innan det fanns ett miljonprogram. I bostadsbristens spÄr, började man i början av 1960-talet skala upp bostÀderna. Grindtorp i TÀby Àr kanske det tydligaste exemplet.
NÀr man sedan inför en concierge i Turning Torso i början av 2000-talet förebÄdar man möjligen det samhÀlle som vÀxte fram i RUT-tjÀnsternas spÄr"?]
â
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje kris ligger till grund för nÀsta ordning.
Det skulle kunna ses som ett slags lagbundenhet i hur kriser fungerar:
Krisen, hur den genomlevs och hur den överlevs kommer att generera en uppsÀttning lösningar och nya formationer som Àr de som nÀsta epok kommer att som markplatta:
T.ex. 1990-talskrisen som tog med sig en avreglerad kreditmarknad, lĂ„ga rĂ€ntor och inflationsmĂ„l in i nĂ€sta fas â en fas som mĂ€rkligt nog inte tog slut 2008, vilket man hade kunna tro! Utan levde vidare som ett slags vĂ„lnad Ă€nda tills nu.
FrĂ„gan som ligger bakom vĂ„rt tema Ă€r ju naturligtvis ocksĂ„ â vilken ny ordning kommer att emanera ur denna lĂ„gkonjunktur som i alla fall Sverige Ă€r i -
Forbes skrev i januari 2023, att kommer lÄgkonjunkturen pÄ allvar under Äret kan det komma att ta över ett Ärtionde för vissa stÀder att ÄterhÀmta sig. De flesta större svenska stÀder ligger definitivt inom denna förutsÀgelse, sÄ enormt sÄrbara de gjort sig för större ekonomiska förÀndringar.
Nu sitter vi hÀr, söker nÄn att skylla pÄ, som man alltid gör nÀr krisen kommer.
Var det vÀrt alla rostande elscotrar, försÄlda kommunala egendomar och obetalbara bostadsrÀtter?
Vad kunde man ha gjort annorlunda? â en stĂ€ndig frĂ„ga trots att historien visar att konjunkturer kommer och gĂ„r, och det finns alltid nĂ„got som alla inte förutsĂ„g.
Det hĂ€r avsnittet ska handla om lĂ„gkonjunkturer, vad som förĂ€ndras i stadssamhĂ€llen med lĂ„gkonjunkturer - , men varje lĂ„gkonjunktur har sina omen, stormsvalor som ofta Ă€r grandiosa och storslagna - nĂ€stintill odödliga platser â som just lyckas uppföras innan avgrunden öppnar sig och alla möjligheter skulle vara stĂ€ngda.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Arkitektoniskt och kulturellt var Malmö en av landets intressantaste platser pÄ 1980-talet. Samtidigt som man industriellt och ekonomiskt pÄbörjade sin rörelse mot botten.
I rivningstomternas öppna himlar hittade sÄvÀl en queer klubbvÀrld som en postpunkig musikrörelse sina urbana uttryck i den grÄ och regniga staden, med drag av europeisk trasighet.
Abelardo Gonzalez förverkligade mondĂ€na och utsvĂ€vande drömmar med egyptiska masker, zebramönster och kromat stĂ„l. Det blev platser för de som ville synas. För de som inte ville synas fanns övergivna kĂ€llare överallt, mitt i staden. Jim Asklund ritade stadens första postmoderna hus pĂ„ Gamla VĂ€ster och öppnade Jims bar i bottenvĂ„ningen. Ăntligen en arkitektur som ville prata med sin omgivning.
VÀlkomna att trÀffa ögonvittnena som var med dÀr och dÄ i en resa tillbaka till musikens, kulturens och arkitekturens Ättiotal i Malmö.
Livepodden Àr ett samarbete mellan Staden podcast och Arkitema och spelades in den 18 april inför publik i Malmö
Medverkande:
Dyveke Zadiq, konstnÀr och verksam inom konst och kultur, samt ute i nöjessvÀngen i Malmö pÄ 1980-talet.
Michael Björn, Tillsammans med Joakim Norling drev Michael Björn Malmös bidrag till fanzinekulturen, ID. Till en del nummer medföljde skivor med lokala band - Malmöbandet Haricots Verts och Underjordiska Lyxorkestern frÄn Lund.
Lars (Jim) Asklund, arkitekt. Legendarisk arkitekt och personlighet i det postmoderna Malmö, slog igenom stort med sitt eget hus pÄ VÀstergatan 16, 1986.
Katarina Rundgren, arkitekt och skribent
Ljud och musik: Edvard Swan
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Podcasten staden samarbetar med Arkitema som vi gör ens serie tematiska poddar tillsammans med, en om sjukhus och en om segregation har vi gjort,
Det hĂ€r avsnittet ska handla om industriarkitektur â industrier, logistik, funktionsbyggnader, i en tid som faktiskt bygger industrier â igen.
Mycket av det finaste arkitekturarven som finns i landet Àr gamla industri- eller produktionsbyggnader, frÄn 1600-talets bruk till 1900-talets telefonfabriker, via verkstÀder i Motala eller textilfabriker i Norrköping. Ett enastÄende arv, byggt kring arbete, men ocksÄ kring varumÀrken.
Men hur ser det ut idag, pĂ„ 2020-talet. Hur formar man en industri- produktions- och funktionsbyggnader â och kommer den ocksĂ„, om hundra Ă„r, eller mer att stĂ„ som ett monument över en tid, som verkligen ville uttrycka nĂ„got?
För att prata om detta har vi med oss Kalle Johannesson, arkitekt och affÀrsomrÄdeschef pÄ det som heter Commersial, arbetsplatsens arkitektur, fabriker, logistik, kontor, pÄ Arkitema.
Men vi vandrar sÄ klart ocksÄ tillbaka in i historiens industrier, varför blev de monumentala arkitektoniska verk? Och hur kom de i sin tur att pÄverka annan arkitektur. Som ciceron har vi arkitekten och författaren Lisa Brunnström.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kameran var en uppfinning som ropade efter att uppfinnas.
Tidens borgerlighet som ville hitta en ny plats i den nya staden, portrÀtteras som kungar hade portrÀtterats.
Tidens realism inom konst och litteratur som skapade en efterfrÄgan pÄ verkligheten.
Det var i staden denna apparat kunde finna sin funktion.
1838 fotograferade Louis Jaque Mande Daguerre, den första mÀnniskan, Boulevarde de Temple i Paris, en man som fÄr skorna putsade stÄr sÄ pass stilla under den lÄnga exponeringstiden att han inte, likt alla andra som sannolikt passerade inom ramen, suddas ut. Daguerre fÄngade ocksÄ ett stycke Paris före Haussmanns regleringar, det medeltida Paris som var pÄ vÀg att försvinna.
Kameran Àr en maskin som samlar in det vi ser.
Kameran lĂ€r oss en ny visuell kod, fotografier förĂ€ndrar och förstorar vĂ„r förestĂ€llning om vad som Ă€r vĂ€rt att se pĂ„ â och vad vi har rĂ€tt att se pĂ„.
Vi behöver inte lĂ€ngre vara konstnĂ€rer eller författare för att beskriva verkligheten. Kanske Ă€r det mest storartade med hela den fotografiska verksamheten att den ger oss kĂ€nslan av att vi kan hĂ„lla hela vĂ€rlden i vĂ„ra huvuden â som en samling bilder.
Att samla bilder Àr att samla vÀrlden, skriver Susan Sontag.
Men frÄgan kvarstÄr, hur ska denna teknik, denna maskin bli konst?
Det Àr ögat som blir svaret, ögat och beskÀrningen, fotografiet har en kant.
Det blir fotografen som fÄr i uppgift att beskÀra vÀrlden Ät oss.
BerÀttelsen om fotografin och staden Àr berÀttelsen om de sökarögon som riktas mot dem.
Den som blixtbelyser orÀttvisor, den som fÄr i uppdrag av staten att skapa en berÀttelse om ett land, de som arkiverar det förflutna, de som söker upp de ansikten som kan representera samhÀllet och de som vÀnder sig inÄt mot sina relationer och öppnar nya dörrar i det inre av grannskapen och kvarteren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
