Östersjön Podcasts
-
Den ryska ockupationen av Finland 1713-21 kallas för Stora ofreden. Namnet är passande eftersom civilbefolkningen på olika sätt fick utstå mycket stora umbäranden – särskilt under åren 1713-14.
Stora delar av Österbotten föröddes som en del av en militär strategi att hindra den svenska armén från att kunna hitta förnödenheter och operera mot den ryska ockupationsmakten. I de våldsamheter som de ryska soldaterna utförde ingick våldtäkter, tortyr, kidnappning och mord. Tiotusentals människor lämnade dessutom sina hem på flykt undan ryssarna. Åland tömdes i stort sätt helt på sin befolkning.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer våldsamma perioderna i Finlands och Sveriges historia.
Stora nordiska kriget pågick och den ryska tsaren Peter den store var efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 fast besluten att slutligen knäcka det svenska väldet i Östersjön. Problemet var att ett anfall för att ta Stockholm och tvinga Sverige på knä måste ske via södra Finland.
I Östersjön härskade den svenska örlogsflottan. Efter ett misslyckat försök 1712 satte ryssarna in sin nybyggda och nyutbildade galärflotta längs den finska kusten. 1713-14 erövrades Finland och avgörande strider utkämpades vid Storkyro i februari 1714 och vid Hangö udde på sommaren samma år. En mångårig ockupation inleddes som fick stora konsekvenser för civilbefolkningen fram till freden 1721 i Nystad som avslutade den långa krigsperioden.
Det svenska riket var i detta skede av Stora nordiska kriget oförmöget att försvara Finland med mer trupper än de som redan fanns inom riksdelen. Det föranleder frågan om det svenska riket övergav Finland. Faktum är att det aldrig kom särskilt stort stöd från de styrande i Stockholm som hade ansvaret under kungen Karl XIIs frånvaro i Turkiet.
Kopplade till plundringen och skövlingen var underhållsproblemen och krigföringens villkor i fattiga och glest befolkade områdena i Finland. Vägsystemet var för dåligt för att kunna erbjuda transportleder och tillgången på mat knapp. Ryssarna tvingades att föra in stora mängder förnödenheter till Finland för att kunna hålla sin mer än 20 000 man starka ockupationsarmé vid liv. Stora delar av den spannmål som fördes till Finland kom sjövägen och transporterades längs kusten till den framryckande ryska armén.
Den hittills bästa boken om Stora ofreden är skriven av den finske historikern Christer Kuvaja När Finland stod i brand. Rysshärjningarna 1713-1721 (2020). I den hittar man allt man behöver veta om denna dramatiska period. Även Göran Erikssons bok Slaget vid Rilax 1714 är lättillgänglig.
Bild: En kosack i tjänst av Józef Brandt, wikipedia, public domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster.
Under cirka 10 år har gotlänningen och författaren Jakob Ringbom forskat kring Hansakatastrofen. En dag hittar han en kassett i sin pappas verkstad. På bandet har sjömannen Olle Ålander talet in ett unikt vittnesmål om vad som egentligen hände där i Visby morgonen då Hansa aldrig nådde hamn. Varför skickades det inte ut en räddningsinsats? Och vad hade fartyget Hjälpkeryssare4 för sig under natten då Hansa förliste?
Medverkande: Jakob Ringbom, författare och historiker Göran Ringbom, musiker och krögare Lars Kruthof, författare programansvarig på Gotlands museum
Hörs i programmet: Arne Thuresson och Arne Mohlin, överlevde Hansakatastrofen Roger Bengtsson, journalist Olle Ålander, sjöman Björn Fontander, journalist Sigge Rosén, pilot
Producent: Peter Gropman
Inläsningar: Malin Marcko
Exekutiv producent: Mark Malmström Fast
Producerat av Iris media AB -
Ring P1 från Göteborg om bland annat fisket i Östersjön, Nato och personalläget i vården. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Finland är på många sätt Sveriges närmaste grannland men samtidigt tycks det finnas en kulturell klyfta mellan länderna. Idag handlar P1 Kultur om finsk musik och design.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den nya podden "Vi lyssnar på Finland" tar sikte på musikkulturen i vårt östra grannland. Love Antell från bandet Florence Valentin; Mattias Björkas från gruppen Vasas flora och fauna och radiojournalisten och musikern Thella Johnsson lägger örat mot den finska marken och undersöker en musikkultur som för många svenskar flugit under radarn.
ANNA JÄRVINEN DUBBLAR – GER UT SAMMA SKIVA I SVENSK OCH FINSK VERSIONArtisten Anna Järvinen vägrade välja språk – och ger ut sin senaste skiva i två versioner: en på svenska och en på finska. Hör henne om hur de två olika språken påverkar hennes musik och om att stå med fötterna på var sida om Östersjön.
FINLANDS MEST KÄNDA BLOMMA LEVER VIDARE I NYA GENERATIONERTextildesignern Maija Isola skapade över 500 mönster för Marimekko – mest känt är hennes röda bulliga vallmomönster, Unikko – ett mönster som tycks leva vidare i nya generationer. Nu går dokumentärfilmen om hennes liv upp på svenska biografer: "Maija Isola".
100 DAGAR PÅ POSTEN – VAD HAR KULTURMINISTERN LEVERERAT?
ESSÄ: NATIONALISM OCH PARANOIA SATTE STOPP FÖR ESPERANTO
Idag är det 100 dagar sedan kulturminister Parisa Liljestrand tillträdde. Vad har hon hunnit hittills – och vilka stora frågor ligger på hennes bord just nu? Samtal med Jens Möller, kulturpolitikreporter.Kan man bygga en fredlig global gemenskap med hjälp av språk? Ja, många har försökt och esperanto är väl det mest kända och framgångsrika försöket. Dan Jönsson reflekterar i dagens essä över språket som en gång kom att få spela rollen som USA:s fiende nummer ett.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson / Karin Arbsjö -
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.
Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.
Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.
Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.
Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Nord stream 1 är färdig och bygget av tvåan dras snabbt igång. Men I Ryssland blir Vladimir Putin alltmer maktfullkomlig. Människor fängslas och förgiftas, grannländer invaderas och när hundratusentals ryska soldater i februari 2022 börjar samlas vid gränsen till Ukraina tycker de allra flesta att det är dags att stänga ner gasprojektet i Östersjön det som förser Ryssland med miljarder euro varje år. Men in i det sista tvekar Tyskland. Ska de verkligen stänga av gaskranen?
Som betalande prenumerant får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Bli prenumerant på thirdearstudio.com, du väljer själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
Tretton man i överlevnadsdräkter flyter på de upprörda vågorna. Det är natt och isande kallt. De är omgivna av olja från trycksprängda tankar. Men var är räddningen? Kapten Gösta Bågenholm berättar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kapten Gösta Bågenholm är tillbaka med en berättelse om sjömännen som kämpade för sina liv på Östersjön efter att RoRo-fartyget Finnbirch sjunkit i november 2006. En berättelse om överlevnad och dåligt surrad last.
Vill du skicka en hälsning till Gösta Bågenholm kan du göra det via seriens producent, Ola Hemström.
Maila till [email protected]
Fler berättelser av Gösta hittar du nedan.
Gösta Bågenholm har även kommit ut med boken "Sailors Grave" där han samlat sina berättelser.
Programmet är gjort 2023.
-
Två av världens mäktigaste män är på spralligt humör för idag är en stor dag. Med svart bläck undertecknads det avtal som ska förse Tyskland med rysk gas i decennier framöver. Ute i Östersjön börjar en hallänning spränga minor för att göra plats åt de 120 mil långa stålrören. Men vad är det för personer som leder Nord stream egentligen?
Om du inte vill vänta går det redan nu att låsa upp alla delar genom att bli prenumerant - då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Gå in på thirdearstudio.com och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
Ett år har gått, ett annat har kommit. Och med det har flera fartyg kommit till våra vatten, andra har lämnat. Fartygspodden summerar 2022, året då vi fick massor av nya färjor i våra vatten så som VIKING GLORY, STENA ESTELLE och NILS HOLGERSSON men också DFDS-systrarna med tidernas största skorstenar. Vi tittar också på några av de 20 kryssningsfartyg som levererats, bland annat WONDER OF THE SEAS och MSC WORLD EUROPA, två fartyg som vi dessutom testat. Och så pratar vi om fartygen om nu lämnat Östersjön.
Välkomna ombord!
-
En sammanfattning av viktiga händelser i Sverige under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Först ska det handla om alla unga män som har dött i Sverige.
Det var många nyheter om våldet mellan kriminella gäng i år. Väldigt många unga män och pojkar blev mördade. Över 60 personer har dött när de blivit skjutna med vapen i år. Det är fler än alla andra år som det gjorts mätningar av det dödliga våldet med vapen. Ofta beror morden på bråk mellan kriminella gäng.
Flera av morden var i Södertälje. En person som bor där sa att hon var rädd.
– Alltså jag, jag har bott här i 48 år. Jag aldrig har varit så här rädd som de här senaste åren. Aldrig. Det... jag känner inte igen Sverige. Det är hemskt.
Det var många andra nyheter om våld under året. Under påskhelgen var det våldsamma bråk i flera svenska städer. Det var bråk i Linköping, Norrköping, Örebro, Stockholm och Malmö. Många människor kastade stenar mot poliser och förstörde polisbilar. Det kallas för upplopp. 300 poliser blev skadade. Bråken började för att högerextremisten Rasmus Paludan protesterade mot islam. Han skulle bränna upp koraner.
Mats Öhman är polis i Örebro. Han var rädd för att hans kollegor skulle dö när det var upplopp där. Han sa att upploppen var hemska i alla städer, men att det var värst i Örebro.
– Då var jag djupt oroad att jag skulle få meddelande om att det var döda eller riktigt svårt skadade arbetskamrater. Det var fruktansvärt det som hände i Norrköping. Fruktansvärt det som hände i Linköping. Stockholm, Malmö. Men den här attacken, den attacken som var här är den värsta svensk polis har upplevt.
Ungefär 40 personer har dömts till fängelse för brottet sabotage mot blåljusverksamhet efter upploppen. Det betyder att man attackerar polis, räddningstjänst eller ambulanser. Några har också dömts till utvisning.
Två mord fick särskilt mycket uppmärksamhet i år. Det ena mordet var i Malmö. En 18-årig elev dödade två lärare på sin skola. Han dömdes till livstids fängelse för morden. Det är det hårdaste straffet man kan få i Sverige. Det var första gången en så ung person fick det straffet i Sverige. Förut fick personer mellan 18 och 20 år alltid kortare straff. Det ändrades i början av året.
Det andra mordet var på Gotland under Almedalsveckan i Visby. Där samlas många politiker och andra personer för att prata om viktiga samhällsfrågor. En man som heter Theodor Engström dödade en kvinna som hette Ing-Marie Wieselgren. Hon var känd eftersom hon jobbade med psykisk hälsa på den stora organisationen SKR. Hon brukade vara med på radio och tv.
Theodor Engström åtalades för terroristbrott och mord. Han dömdes för mord. Han dömdes också för brottet förberedelse till terroristbrott, eftersom han planerade att mörda Centerpartiets ledare Annie Lööf. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård, eftersom han var psykiskt sjuk vid mordet. Det betyder att han får vård i stället för fängelse.
Nu ska det handla om kriget i Ukraina, och hur det har påverkat Sverige.
Den 24:e februari invaderade Ryssland Ukraina. Det blev krig. Det har påverkat hela Europa och Sverige på många olika sätt.
Många ukrainare har flytt från kriget och kommit till Sverige. Nu bor ungefär 50 000 ukrainare här. Många ukrainska barn går i svenska skolor. Lev är en av dem. Han har lärt sig lite svenska.
– Jag pratar svenska i skolan.
Sverige har skickat vapen, pengar och utrustning för flera miljoner kronor till Ukraina för att hjälpa folket och soldaterna där. Svenska militärer har även utbildat nya ukrainska soldater.
Kriget gjorde att både politiker och vanliga människor i Sverige ändrade sig om Nato. Nato är en militär organisation som många västländer är med i. Före kriget ville den socialdemokratiska regeringen inte vara med i Nato. Men efter krigets början bestämde regeringen att Sverige skulle ansöka om att gå med. Nu vill nästan 70 procent av folket i Sverige också gå med i Nato. Det är många fler än före kriget.
Lilian Svensson tycker att det verkar bra att vara med i Nato. Sverige blir starkare då, säger hon.
– Vi är ju utanför annars. Och tillsammans med Finland och hela Skandinavien är vi jättestarka tror jag.
Sverige och Finland skickade in sina ansökningar tillsammans i maj. Sverige är inte med i Nato än för Turkiet har inte godkänt ansökan. Turkiet har flera krav för att släppa in Sverige i Nato.
Kriget påverkade även priset på bensin, diesel och el. Det blev mycket dyrare att tanka bilen och värma upp hus. Många personer fick svårt att betala sina elräkningar. Det blev även svårt för många företag.
Många andra saker blev också dyrare i år. Det var många nyheter om den ekonomiska krisen. Nyheterna handlade till exempel om inflation, dyr mat och höjd ränta.
Inflationen steg mycket i Sverige under året. Förra året var inflationen ungefär 2 procent. Det är normalt. I november i år var inflationen 9,5 procent.
Inflationen visar hur mycket priserna har ökat jämfört med för ett år sedan. Den höga inflationen beror bland annat på att el och mat är så dyrt. I början av året kostade ett paket smör ungefär 50 kronor. Nu kostar det nästan 70 kronor.
Vissa hade inte råd att köpa all mat de behövde i år. Fler personer än vanligt behövde hjälp för att klara sig. Antonio i Skövde fick mat av kyrkan.
– Det finns inga pengar kvar för att köpa mat. Tack och lov att det finns hjälp ifrån kyrkan så man kan ha lite mat.
Sveriges centralbank Riksbanken har försökt minska inflationen. Riksbanken har höjt sin ränta, som heter styrräntan. Då blir det dyrare för människor att låna pengar av vanliga banker. Det kan göra att folk handlar mindre, och då minskar inflationen. I år har Riksbanken höjt räntan till 2,50 procent. Det är den högsta räntan på 14 år.
Nu ska det handla om sjukdomar.
Det var inte lika många nyheter om coronapandemin i år som förra året. I februari slutade corona-reglerna att gälla. Då blev många glada. Man kunde till exempel ha fest och gå på fotbollsmatch eller konsert igen. Så här sa en tjej till P4 Halland.
– Jag tycker att det känns helt underbart att man äntligen får lov att vara fri till att göra vad man vill. Det jag menar är att om jag vill gå ut och dansa en lördag så kan jag gå och dansa. Eller om man vill gå på konsert.
I maj upptäcktes det första fallet av sjukdomen apkoppor i Sverige. Tidigare fanns sjukdomen mest i länder i Afrika. Det vanligaste var att djur smittade människor. Men i våras började sjukdomen spridas mellan människor i Europa.
Nu ska det handla om en gasläcka.
I september började det läcka gas från rör på botten av Östersjön. Rören heter Nord stream 1 och 2. De går från Ryssland till Europa. Experter märkte att det var explosioner i vattnet nära Sverige samtidigt som rören började läcka. Flera länder gjorde stora undersökningar i vattnet. Militärer åkte dit med båt och dykare fotograferade rören. Utredningarna visade att någon hade sprängt rören. Det är fortfarande ingen som vet vem som sprängde rören.
Sist ska det handla om sport.
Det har varit ett bra år för många svenska idrottare. Stavhopparen Armand Duplantis och skridskoåkaren Nils van der Poel slog världsrekord.
Armand Duplantis vann världsmästerskapen, VM, både inomhus och utomhus. Han slog nytt världsrekord när han hoppade 6,21 meter. Han hoppar högst stavhopp i hela världen.
Skridskoåkaren Nils van der Poel vann två OS-guld för Sverige. Han vann tävlingen på 5 000 meter och tävlingen på 10 000 meter. Han slog nytt världsrekord när han åkte 10 000 meter på 12 minuter och 30 sekunder. Det är snabbast i hela världen.
-
I det åttonde avsnittet av Miljön och juridiken diskuterar vi rättsliga aspekter av fiske, och mer specifikt yrkesfisket i havet. Till vår hjälp har vi Anna Christiernsson, docent och biträdande lektor i miljörätt vid Stockholms universitet som i sin forskning ägnat sig åt det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i Östersjön och relationen mellan fiskereglering och miljöskydd.
Fiskeripolitiken är ett av få områden där EU av medlemsstaterna givits så kallad exklusiv kompetens. I praktiken har en del beslut emellertid delegerats tillbaka till medlemsstaterna vilket gett upphov till en rätt komplicerad beslutsstruktur. Fiskeripolitiken har under många år varit föremål för omfattande kritik, bland annat för att den inte tillräckligt beaktar fiskets effekter på de marina ekosystemen. Ekologiska hållbarhetsperspektiv har dock gradvis fått en allt mer framskjuten roll i fiskeregleringen. Men vad det innebär mer exakt, och hur det kan genomföras i relation till komplexa ekosystem är långt ifrån givet.
Mot bakgrund av situationen i Östersjön, med kollapsade torskbestånd och en problematisk situation också för sillen, diskuterar vi framväxten av och logiken bakom EU:s gemensamma fiskeripolitik, däribland hur fiskeripolitiken kan stödja den marina miljöpolitiken och om en adaptiv förvaltning är möjlig inom ett starkt harmoniserat område som EU:s fiskeripolitik.
För att komma i kontakt med oss som gör podcasten kan ni skicka ett mail till [email protected] -
På botten av Östersjön från Ryssland till Tyskland ligger flera 120 mil långa stålrör.
Där flödar Rysslands guld, naturgasen, som pumpas in i Tyskland och Västeuropa som blodet i ådrorna. Gasen värmer upp de europeiska hemmen, får industrin att snurra.
Men den gas-allians som väst haft med först Sovjetunionen och sen med Ryssland är som ett tveeggat svärd.
Det som skulle knyta öst och väst närmare varandra förvandlades till ett gasvapen i Vladimir Putins hand.
Tills en dag när allt får ett oväntat och mystiskt slut.
Om du inte vill vänta går det redan nu att låsa upp alla delar genom att bli prenumerant - då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Gå in på thirdearstudio.com och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
Det har dykt upp ett foto från 80-talet på tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S), iförd luciakrona. Betyder det slutet för de svenska luciabråken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I dag leder Louise Epstein programmet med Johar Bendjelloul som bisittare.
AI-författad pjäs
Scenkonstgruppen Revet har låtit en AI skriva pjäsen "Nattygsbordet" åt dem. Hur ser slutsatserna ut - kan en dator ha en uppfattning om människans medvetande och hennes drömmar? Och kommer dramatik skriver av människor konkurreras ut inom kort av det textrobotar producerar? Gäster: Dan Andersson, regissör och Ellinor Jonsson, skådespelare.Ny mittenregering i Danmark!
Efter en rekordlång regeringsbildning har Danmark fått en ny regering bestående av Socialdemokraterna, borgerliga Venstre och nystartade socialliberala Moderaterne. Frågan är bara om samarbetet kommer hålla? Gäst: Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark.Territoriebråk i karibiska havet
Ögruppen San Andrés och Providencia, med kritvita stränder och turkost vatten, tillhör formellt Colombia även om den ligger närmare Nicaraguas kust. De två länderna har länge varit oense om vem som har rätt till ögruppen och det omkringliggande vattnet, och nu har ärendet hamnat i internationella domstolen i Haag. Hur ska det gå? Gäst: Ivan Garcia, Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika.Dessutom: hur ska man se på maktförhållandet mellan människa och schmipans, apropå händelserna omkring Furuviksparken? Och vad kan man dra för lärdomar av den urspårade julfesten på ett kryssningsfartyg där anställda från ett byggföretag slängde ut möbler i Östersjön?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Johar Bendjelloul
Producent: Olle Björkman -
Mare Nostrum - Vårt Hav
Etableringen av ett dominium maris baltici - ("Östersjöherravälde") var ett av de främsta politiska målen för de danska och svenska kungadömena under senmedeltiden och tidigmoderna epoker. Under hela Nordkrigen spelade de danska och svenska flottorna dock en sekundär roll, eftersom dominiet bestriddes genom kontroll av viktiga kuster genom landkrigföring.
Termen, som vanligtvis används i historieskrivning, myntades troligen 1563 av kungen av Polen, Sigismund II Augustus, med hänvisning till de hegemoniala ambitionerna hos hans motståndare i det livländska kriget. Den första skriftliga referensen härrör från det holländsk-svenska fördraget av 5 (O.S.) / 15 (N.S.) april 1614, som slöts i Haag.
Följdriktigt:
Svenska försvaret bör leda Natos insatser i Östersjön. Det säger ÖB Micael Bydén i Ekots lördagsintervju när han utvecklar vilken roll Sverige bör ha i Nato.
– Vi kan Östersjön. Vi kan Östersjön på ytan, vi kan Östersjön under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén till radion.
ÖB säger också att Norden ska ses som ett sammanhängande försvarsområde och att samarbetet ska öka. Han tycker dock att alla länder i Norden ska ha egna kompletta försvar.
– Vi kommer att hitta synergieffekter där vi delar ansvaret på ett annat sätt. Men att vi skulle avsäga oss en hel försvarsgren eller stridskraft, det ser jag som uteslutet i det här läget. Här måste vi bygga vårt eget för att säkerställa att vi kan ta den första smällen själva, säger Micael Bydén.
Det började som en skakning på nedre däck...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se - Laat meer zien
