Östersunds kommun Podcasts
-
Regeringen vill att det ska bli olagligt att delta i en terroristorganisation. Centerpartiet har valt Muharrem Demirok till ny partiledare. Det är brist på gode män på många platser i landet. Basketlaget Happy hoops har fått ett pris av Östersunds kommun.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Vi följer upp tidigare granskningar: om en femårig pojke som rymde från ett HVB-hem och drunknade, om bolag som kräver tillbaka lån som aldrig betalats ut och om glömda sprängkistor runtom i landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HVB-hemmetKalibers tidigare granskning har genom intervjuer, journaler och HVB-hemmets egen Lex Sarah-utredning gått igenom vad som hände under natten och morgonen då femåriga John Walter avvek från HVB-hemmet han bodde på och hur han senare hittades drunknad i en å.
Här tar vi avstamp i domen mot de två anställda på boendet som i början av december i år dömdes för vållande till annans död. Vi går igenom bevisfrågan men också reaktioner på domen.
KreditkrigetI granskningen ”Kreditkriget” som publicerades 2019 undersökte vi en person som genomförde en affärsidé under flera år, som gick ut på att personer bland annat krävs på betalning för snabblån som de ansökt om, men aldrig fått. Och där räntan på lånet som inte betalades ut, ändå kunde förvandla summan som krävts tillbaka till miljonbelopp.
Nu har mannen med kopplingar till bolagen som krävt folk på pengar dömts för bland annat grovt bedrägeri.
Vi berättar mer om vad som hänt efter granskningen 2019 – om rättegången, domen och hur den nu dömda mannen ser på saken.
SprängkistornaI granskningen ”De bortglömda sprängförråden” berättade Kaliber bland annat om Emil, som dog 2020 när han på uppdrag av Östersunds kommun skulle montera ned ett metallskåp som stod i skogen. Vad ingen visste var att skåpet innehöll sprängmedel. Gnistorna från skärbrännaren som Emil använde gjorde att skåpet exploderade. Emil omkom omedelbart.
Kalibers granskning visade att sådana här bortglömda sprängkistor stod kvar på flera ställen i landet. Och efter dödsolyckan i Östersund larmade också Arbetsmiljöverket och Östersunds kommun till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR om riskerna med sprängkistor som blivit kvar. Både MSB och SKR ansåg att det var viktigt att sprida den här informationen till alla landets kommuner för att också de skulle leta efter gamla och bortglömda sprängförråd.
Men den här planerade informationssatsningen sjabblades bort. Över hundra kommuner som svarat på frågor från Kaliber om de hade gjort de här inventeringarna, hade inte gjort det eftersom de inte fått vetskap om riskerna. Men när vi började ställa frågor om det här till MSB och SKR i våras, så hände något. Då började de arbeta med en informationskampanj, som gick ut till kommunerna nu under hösten.
-
Om de bortglömda sprängförråden och hur svenska myndigheter sjabblade bort den viktiga frågan som skulle göra att olyckan, som den där Emil dog, inte kan hända igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Linas exsambo, Elviras bror, hette Emil. Fram till för ett och ett halvt år sedan var han verkstadsarbetare i Östersunds kommun.
Men en dag i november 2020 blir Emil tillkallad för att öppna låsen på två plåtskåp i ett stenförråd som ska rensas upp. Alla tror att skåpen är tomma. De ska bara öppnas, separeras från sitt betongfundament och köras till en återvinningsstation. Emil använder en skärbrännare för att kapa låsen. Det ena skåpet är tomt. Det andra exploderar och Emil omkommer omedelbart.
Sprängförråden användes fram till 90-taletSkåpet som Emil försökt öppna var en så kallat sprängkista eller sprängförråd, full med svartkrut och tändhattar, bortglömt från den tid när det var vanligt att kommunerna själva utförde egna sprängningar vid byggen, från 1950-talet och framåt. På 90-talet gick många över till att köpa de här tjänsterna från auktoriserade sprängföretag som specialiserat sig.
Metallskåpet som var fullt med sprängmedel, märkt ”förråd”, hade alltså stått på kommunens mark och inte använts på över 20 år.
Ytterligare 20-tal sprängförråd hittasÖstersunds kommun erkände arbetsmiljöbrott i samband med olyckan och dömdes i december 2021 till två miljoner kronor i böter.
I och med olyckan i Östersund får man upp ögonen för säkerhetsrisken med bortglömda sprängkistor. Kommunerna och polisen i Jämtlands län efterlyst tips från allmänheten och ännu fler okända sprängkistor som inte tillhör kommunerna dyker upp. Totalt minst ett 20-tal sprängförråd som använts av bland annat kommuner, företag och statliga verk. Och i ett av dem, som upptäckts nära Åre, finns hela 625 kilo sprängmedel.
Kampanjen som aldrig blev av"Det här är en inventering som behöver göras i hela landet", tänker säkerhetschefen vid Östersunds kommun. Likadant resonerar Arbetsmiljöverket och de slår larm till Sveriges kommuner och regioner, SKR och Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, om behovet av en riktad informationskampanj alla till landets kommuner.
Men i en enkät som Kaliber skickat säger 125 av de 142 kommuner som svarat att de inte har tagit reda på hur det ligger till med sprängförråd, efter explosionen i Östersund. Hälften uppger att orsaken är att de inte känt till att det kan finnas bortglömda sprängkistor.
Trots larmen om allvarliga risker och diskussioner mellan myndigheter och SKR om att det var viktigt med en riksomfattande informationskampanj blev den inte av. Varför?
-
Avsnitt 41 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse” handlar om vikten av att våga satsa på förebyggande och rehabiliterande insatser. Ordförande Cecilia Winberg samtalar med Lars Liljedahl, kommundirektör i Härnösand. Tidigare arbetade Lars Liljedahl i Östersunds kommun där han drev frågan om att våga prioritera långsiktiga satsningar inom hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Denna strategi var en nyckel till att kommunen kunde vända den negativa kostnadsutvecklingen.
