Östra Medelhavet Podcasts
-
Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?
I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.
Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.
Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.
Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den djupa konflikten mellan grek- och turkcyprioter tycks inte gå att lösa. Vad innebär det för Nato, där både Turkiet och Grekland är medlemmar? Dessutom: Partibytare, lös näsa och avhoppad diplomat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur påverkar Cypern-konflikten världspolitiken?Spänningen i östra Medelhavet har ökat på senare tid. Det finns flera orsaker till att Turkiet och Grekland inte kommer överens. Det handlar om den turkiska ockupationen av norra Cypern, en allt mer offensiv turkisk utrikespolitik, men också om upptäckten av stora naturgasfyndigheter i området. Anna Jarstad, statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, forskar om fred och demokratisering i multietniska stater och stater som genomlevt inbördeskrig. Vi ber henne om en bakgrund till konflikten, och frågar om det görs några försök att lösa den. Och så frågar vi Alexandra Sandels, frilansjournalist som befinner sig på Cypern, om hur hon märker av den här konflikten i vardagen.
PartibytarnaDet är dags för ett nytt avsnitt i vår serie Partibytarna, där vi pratar med väljare som inför höstens riksdagsval bestämt sig för att byta parti. Partiet de röstat på tidigare har kanske utvecklats på ett sätt som de inte gillar, eller så är det partibytaren själv som förändrats och fått andra prioriteringar. Idag har vi med oss Ola Giermundsson från Trollhättan, en egenföretagare som bytt från Moderaterna till Miljöpartiet, och Bi Hjern, en nybliven pensionär som bytt från Liberalerna till Socialdemokraterna. Vad var avgörande, och vilka känslor har bytena väckt?
Vi funderar också över Zlatans näsa som halssmycke, den ryske diplomatens avhopp, och Boris Johnsons partybilder. Och så får Bruce Springsteen ta ett par toner.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman -
Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har stärkts under sommaren. Turkiet har skickat fartyg in i grekiska och cypriotiska vatten för att utforska gasfyndigheter och utmanar grekisk suveränitet i Egeiska havet. Militär eskalering har följt, med Frankrike i första ledet för att stävja turkisk expansionism. Men konflikten har också kommit att involvera flera regionala aktörer i östra Medelhavet, Mellanöstern och Levanten, vilket sätter EU:s ambitioner om strategisk autonomi på prov. Sieps har bjudit in ett antal experter för att diskutera denna fråga: Niklas Bremberg: Forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Utrikespolitiska institutet och SIPRIKatarina Engberg: Senior rådgivare SiepsPaul T. Levin: Direktör SUITS – Stockholms universitets institut för TurkietstudierJakob Lewander: Moderator
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige vägrar munskydd i Frankrike är det lag. Hur skiljer sig ländernas hantering av den pågående pandemin åt, och vad funkar bäst i längden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Europapodden är tillbaka efter sommaruppehållet och i höstens första avsnitt bjuder vi på en paneuropeisk avsmakningsmeny. Coronapandemin ligger fortsatt som en mörk skugga över kontinenten – samtidigt så pågår en intensiv frihetskamp i Belarus och i östra Medelhavet skramlar Grekland och Turkiet med vapnen över en gasfyndighet.
Medverkande: Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin, Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, korrespondent i London, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Margareta Svensson, avågående korrespondent i Sydeuropa.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Björn Barr
Europapodden
[email protected]
