Akademiska sjukhuset Podcasts
-
Mars är den internationella endometriosmånaden och det vill vi uppmärksamma med ett nytt avsnitt om denna kroniska kvinnosjukdom. I detta avsnitt fokuserar vi på vården av endometrios, mer än själva sjukdomen. Hur vården borde vara uppbyggd kring dessa patienter, vad du som patient ska kunna kräva och vilka framsteg som görs just nu. (Tips, lyssna även på avsnitt 5 där vi pratade mycket mer om diagnosen!)
Finns grundkompetensen som de nationella riktlinjerna konkretiserade 2018?Vad finns det för behandlingar?Hur påverkas livet i stort för en kvinna med måttliga till svåra besvär?Vad önskar endometriospatienter av vården?Vad händer runt forskningen av endometrios?Veckans gäst är Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi samt överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är en av Sveriges främsta endometriosspecialister och har både forskat på diagnosen samt träffat endometriospatienter i sin kliniska vardag. Otroligt kunnig gäst för veckans avsnitt!
Följ oss gärna på Instagram @gynpodden
I samarbete med www.estercare.com
Producerat av Silverdrake Förlag i samarbete med Acast
www.silverdrakeforlag.se
Redaktör: Marcus Tigerdraake ([email protected])
Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
”Vi kan inte bygga sjukhus överallt - det var då som vi började fundera på vad tycker patienter och personalen egentligen om att få vård på annan plats.”
Margareta Haag, Nätverket mot cancer, Ann Atlas, Bristol Myers Squibb och Maria Andersson Ödman, Akademiska sjukhuset berättar hur de tillsammans har samskapat ett projekt för närmare cancervård där patienter och närstående får behandling i en vårdbuss. Bra för patienter, personal och ekonomi.
-
Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.
Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.
Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.
Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn.
Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.
Programledare och producent Annika Östman
[email protected] -
Emma Frans och Karin Adelsköld tar sig an en packe vanliga påståenden om kontoret. Emma och Karin undersöker sanningshalten i påståenden som ”aktivitetsbaserade kontor gör oss stressade”, ”att sitta ner och jobba hela dagen är farligt” och ”mötena blir bara fler och fler”. I programmet hör vi Åsa Stöllman, psykolog och doktorand inom Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset samt Patrik Hall, professor i Statsvetenskap vid Malmö Universitet.
-
Att-göra-listan, inköpslistan, topplistan, listan kan göras lång över listor vi skriver. De kan underlätta vardagen, få stora mål att kännas överkomliga men också skapa ångest, onödig stress eller väcka ilska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kropp & Själ denna vecka handlar om listorna som vi omger oss med, och vilken funktion de fyller i livet. Oskar har slutat skriva listor på fritiden för att särskilja ledig tid från arbetstid då allt noga spaltas upp. Åsa tycker vi kan slänga borde-listorna och fokusera på det som är viktigast och roligast.
Fredrik och Kristofer älskar listor och lever på att skriva dem. För Sebastian blev listorna vägen ut ur missbruk och kriminalitet. Han kunde se sitt eget beteende och ta ansvar för det när han spaltade upp det som han tidigare varit irriterad på och rädd för.
Medverkande: Oskar Henrikson, organisationspsykolog, Psykologifabriken, Åsa Alberius Munkhammar, neuropsykolog, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Strage, musikjournalist, Kristofer Andersson, kulturjournalist och Sebastian, som driver stödboende samt är behandlingsansvarig på behandlingshem.
Programledare är Stina Näslund
Producent Ulrika Hjalmarson Neideman
-
Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.
I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.
Programmet sändes första gången 18 februari i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Jonna Westin
[email protected] -
Morten Kildal jobbar på Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala och jobbar också för Läkare utan gränser. Han är nyss hemkommen från Ukraina där han arbetat med bland annat brännskadevård. Hur var det är korsa gränsen från Polen till fots och hur var känslan väl på plats på sjukhuset i Lviv?
Foto på Morten: Läkare Utan Gränser
-
Detta avsnitt av Parkinsonpodden ägnar vi helt åt dopamin. Vad är dopamin egentligen? Hur fungerar mina L-dopa tabletter? Hur många L-dopa tabletter kan jag ta om dagen? Varför fungerar de inte alltid? Hur viktigt är det att ta tabletterna på exakt rätt tid? Det där med före eller efter mat, är det så viktigt?
”Hade vi inte haft L-dopa och andra dopamin behandlingar, hade vi förmodligen dött av Parkinsons sjukdom, efter 10 - 15 år” säger Dag Nyholm, Docent i neurologi som du hör i Parkinsonpodden tillsammans med Agneta Gustafsson, Parkinsonsköterska, båda på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Detta avsnitt har möjliggjorts med stöd från AbbVie. AbbVie har ingen påverkan på programval eller innehåll.
Programledare: Anders Stålhammar
http://www.parkinsonpodden.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det sjätte avsnittet av Medicinrättspodden har vi bjudit in Karl-Henrik Grinnemo; thoraxkirurg vid Akademiska sjukhuset, professor vid Uppsala universitet och ordinarie ledamot i Medicinrättsliga rådet. Tillsammans med Oscar Simonson, Matthias Corbascio och Thomas Fux slog han 2014 larm om forskningsfusk i den omtalade Macchiariniskandalen på Karolinska Universitetssjukhuset. Något som ledde till repressalier i form av hot om avsked, polisanmälan och indragna forskningsmedel. Vi samtalar om tiden före och efter visselblåsningen samt diskuterar det nya utökade skyddet för visselblåsare. Välkomna!
En podd av Institutet för Medicinsk Rätt
Producerad av Alva Jofred och Linnéa Axén
Design Linnéa Axén
Foto Lovisa Axén
www.imrab.se -
I det här avsnittet får vi veta mer om parenteral nutrition ur en apotekares perspektiv.
Mattias Paulsson är biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är dessutom forskare anknuten till Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Han berättar om hur nutritionsområdet har utvecklats genom åren. Forskning, innovationer och samverkan har bidragit till säkrare vård och ökad livskvalitet hos patienter som av olika anledningar inte kan få i sig näring och energi via tarmen utan istället behöver få det direkt i blodbanan.
Vi får även höra mer om näringstillförsel till för tidigt födda barn – ett komplext område där apotekaren ingår i teamet, tillsammans med dietist, läkare, sjuksköterska och andra professioner.
Podden ges ut av Fresenius Kabi AB.
www.fresenius-kabi.com -
Näring, energi och protein är viktigt för att kroppen ska klara av en tuff cancerbehandling. En individuell anpassning av matens innehåll och egenskaper har stor potential för behandlingsresultat, återhämtning, läkning och välmående. Samtidigt finns det ibland stora utmaningar att få i sig den näring som behövs – och otroligt många myter och missförstånd om vad som är bra att äta när man har cancer och i behandlingens olika faser.
Gäst i det här avsnittet är Maria Berglund, legitimerad dietist inom Onkologisk och medicinsk Rehabilitering vid Medicin och Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Podden ges ut av Fresenius Kabi AB
https://www.fresenius-kabi.com/se/ -
Visselblåsaren Oscar Simonson är läkare och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tillsammans med tre kollegor på dåvarande arbetsplatsen Karolinska Institutet slog han 2013 larm om att stjärnkirurgen och gästprofessorn Paolo Macchiarini ägnat sig åt forskningsfusk. Macchiarini, som specialiserat sig på konstgjorda luftstrupar, står idag åtalad för grov misshandel. Det sedan samtliga av de patienter han opererat på Karolinska Sjukhuset avlidit efter stort lidande. Enligt Simonson har visselblåsarna efter sitt larm utsatts för en lång rad repressalier. Hör honom berätta om kampen för rättvisa och varför han inte tror att den nya lagstiftningen är tillräcklig för att skydda framtida visselblåsare.
Mer om Vissla
dagsattvissla.com
Instagram/viss.la
Mer om SRS
srsgroup.se
________
Producent & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag
www.silverdrakeforlag.se
________
Decisions by Kevin MacLeod
Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3629-decisions
License: https://filmmusic.io/standard-license
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idag kan man bota svåra cancerformer med genteknik, men det kostar flera miljoner kronor per patient, så alla får inte chansen. Samma sak gäller flera medfödda sjukdomar som börjar bli aktuella för behandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en fantastisk utveckling för många drabbade, men hur många har vi råd att bota? När världens dyraste läkemedel kostar 20 miljoner kronor per patient kan det gå ut över all annan sjukvård.
- De patienter som man har börjat använda den här behandlingen för, de har uttömt alla andra möjligheter som finns, och väldigt många har svarat bra på behandlingen. Så det är enormt för dem att få den här möjligheten, säger Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet.
Sällsynta sjukdomar är en lukrativ nisch för läkemedelsbolagen, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm. Men, säger Dag Larsson vid Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelsbolagen måste ta i när de sätter priset på behandlingarna i så de får igen pengarna för sina riskabla investeringar i forskningen.
Hur ska vi avgöra vad som är för dyrt, och vem som ska få de nya kostsamma behandlingarna när sjukvården samtidigt måste hålla sina budgetar? Vad händer med patienterna, och hur ska vi hänga med i den gentekniska utvecklingen?
Medverkande: Gunilla Enblad, professor onkologi Akademiska sjukhuset Uppsala; Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet; Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm; Dag Larsson, policyansvarig Läkemedelsindustriföreningen; Sara Almroth, patient med spinal muskelatrofi.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Avsnitt nr 3 av Gynpodden är här och det handlar om PMS och PMDS! Vi går bland annat igenom frågor som:
Vad är PMS? Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS? Blir PMS värre efter att du fått ditt första barn? När ska du söka hjälp för att du har PMS och vilken hjälp kan du få? Och varför ogillar Inger begreppet ”hormonell obalans”?
Dagens gäst är Inger Sundström Poromaa. Inger är professor och överläkare på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Hon är gynekolog och förlossningsläkare och har forskat på dagens ämne ända sedan 90-talet.Become a member at https://plus.acast.com/s/gynpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
“Alla som träffar oss ska tycka att det är ett bra möte. Vi ska vara vänliga och respektfulla men visa mod och stolthet. Om det ändå inte blivit bra för andra måste vi ödmjukt lyssna in och försöka göra bättre nästa gång.”Marianne van Rooijen är högsta chef för Akademiska sjukhuset sedan årsskiftet. I sista avsnittet av Sommar på Akademiska berättar hon om sina erfarenheter och beskriver sin vision för vilken sorts sjukhus som Akademiska ska vara.
- Laat meer zien
