Alice Lööf Podcasts
-
En vän dör plötsligt. En dotter rycks hastigt bort. Sorg är alltid svårt att gå igenom, men om den kommer oväntat kan den bli extra smärtsam. Hur gör man för att ta sig vidare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.
I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.
Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.
Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.
I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg.
Programledare och reporter är Alice Lööf.
Producent Stina Näslund.
Programmet är förinspelat. -
Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal.
– Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle.
– Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon.
Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav.
– Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon.
Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.
Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök.
– Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång.
Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring.
– Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen.
En dans i otakt – så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.
– Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon.
Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus.
Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen.
En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt.
– Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien.
Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus.
Programledare: Ninos Chamoun
Producent: Alice Lööf -
Då och då bevittnar vi saker som får det att knyta sig i magen, när man märker att något inte står rätt till men inte kan vara hundra procent säker. Hur ska man göra för våga dryfta sin oro när insatsen kanske är så hög som en vänskap, sitt arbete eller bara förnedring till allmän beskådan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation.
– Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich.
– Säga att ”jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre” istället för att gå på och säga att ”du borde lämna din partner!”, det kan snarare få personen att bli mer isolerad.
Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett.
– Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon.
Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf
-
10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom.
– Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han.
Han fortsätter.
– Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig.
Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf
-
Trettio sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, lyder ett känt citat från den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern. Vissa experter menar dock att det inte ens behövs så lång tid för att det ska bli obekvämt utan att det kan räcka med så lite som tre sekunder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Oftast är det tre sekunders ögonkontakt, sedan tittar vi bort, tre sekunders ögonkontakt sedan tittar vi bort, i ett vanligt samtal, säger Bo Hejlskov Elvén, psykolog.
Men till personer vi har ett närmre förhållande till kan ögonkontakten givetvis vara längre än så, fortsätter han. Då gäller det ofta kärlekssituationer. När man raggar på krogen till exempel.
– Jag kan nog uppfattas som flirtig mot personer som jag inte menar att vara flirtig mot, just för att jag tittar på folk så mycket generellt, jag kanske råkar titta lite för länge på någon till exempel, säger Malin*, som använder just blicken mycket när hon raggar.
Hur gör du när du ser någon som du gillar?
– Då tittar jag lite mer intensivt på den personen, det blir som ett tyst hej kan man väl säga. Det är inte som att jag vänder bort blicken utan jag håller nog kvar blicken ganska länge, säger hon.
Gäster i programmet: Jens Edlund, samtalsforskare vid KTH, som leder projektet ”Ögonkontakt i samtal”, Kim Astor, doktorand i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och Bo Hejlskov Elvén, psykolog.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf
*Malin heter egentligen något annat.
-
Det kan ta emot att lära sig något helt nytt, att släppa det bekväma lunket och kasta sig ut i det okända. Att vara nybörjare kan komma med en rädsla för att göra bort sig. Men vad kan man vinna om man skulle ha modet att testa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– En nybörjare har massa alternativ, medan en expert bara har två eller tre, säger Per Holmlöv, 81 år gammal och ständig nybörjare – nu senast inom måleri.
– Jag är i slutfasen av mitt liv. Jag kan inte springa längre, jag kan inte klättra längre, jag kan inte vandra i fjällen längre, jag kan inte segla längre. Men då kan jag istället måla hästar, hundar, fjäll och hav och på så sätt återuppleva det, förklarar han.
Ofta jämförs inlärning med stigar som blir till motorvägar i hjärnan, ju mer vi gör någonting.
– Lär du dig nya saker under en längre tid modellerar du om hjärnan på sikt, säger Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare.
Gäster i programmet: Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare, Ulrica Norberg, journalist och författare som skrivit boken Nyfiken – Väck ditt inre geni och Tom Vanderbilt, som skrivit boken Nybörjare: kraften & glädjen i att lära sig nya saker.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf
-
Kan man förutse framtiden genom noggrann planering? Vad kan effekterna bli av att överplanera? Hur spelar vår upplevelse av tid in i vår planering?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Berg kämpade i många år för att få pengar till sin forskning. När han väl fick det var lyckan total. Han planerade i detalj när och hur han skulle arbeta, men verkligheten blev en annan. Nu sitter han hjälplös med tio färgkodade kalendrar och sliter sitt hår – han måste kämpa för att förmå sig att sätta sig vid datorn och faktiskt jobba.
Han tror det är fel på hans hjärna och att han behöver medicinering. Men enligt experterna är svaret på hans prokrastinerande mycket enklare än så.
Veckans Kropp & Själ handlar om att planera, förutse hur sitt framtida jag kommer att känna och den komplexa upplevelsen av tid.
Gäster: Karl Bergström, psykolog, Helena Granström, författare, Alexander Rozental, forskare och psykolog.
Programledare: Ninos Chamoun.
Producent: Alice Lööf.
Programmet är förbandat. -
En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.
– Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ”Kan mikrovanor hjälpa?” Och svaret är: ”Ja!”, säger han.
Anders Rosengren, läkare och författare till boken ”Hela livet” är inne på samma spår.
– Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.
– Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Alice Lööf.
Programmet är en repris från den 14 september 2021.
-
Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?
Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.
- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. ”Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite”. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.
Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.
- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.
Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.
- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.
Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.
- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.
Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.
- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.
Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, ”Per”, polis, ”Lena”, privatperson.
Programledare är Clara Lowden.
Producent Alice Lööf.
Programmet är förinspelat.Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:
· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80
· Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se
· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101
· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60
· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid
· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård
Här hittar du en lista på flera stödlinjer:
https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/
-
Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice Lööf
Producent är Alice Lööf.
Programmet är förinspelat.
-
För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Peter Ottsjö har ett svar på den frågan – 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år.
– Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han.
Och fortsätter:
– Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande.
Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder.
– Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han.
Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent är Alice Lööf.
- Laat meer zien
