Angela Merkels Podcasts
-
Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.
Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.
Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.
I reprisen av det nymixade avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.
På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.
Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.
Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.
28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.
Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.
Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Europas stormakt Tyskland gick till vallokalerna den 26e september.
Vad som förväntades bli en framgångssaga för tyska socialdemokraterna och Die Grüne, tyska miljöpartiet kom istället att bli en politisk rysare,
Något som däremot är klart är att Angela Merkels tid som förbundskansler är på väg mot sitt slut. Men vad som är mindre klart är hur en ny regering ska se ut.
Blir det någon traffikljuskoalition eller en Jamaica-koalition som varit den här poddens profetia? Eller ska CDU sitta kvar med SPD?
Vad hände egentligen förresten egentligen med Die Grune, och den gröna rörelsen över Europa – Har den kommit av sig?
HÖR AV DIG TILL OSS
Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren
Facebook: Andra kammaren | Facebook
Youtube :https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g
Webbsida: Andra kammaren (podbean.com)
-
Angela Merkels tilltänkta efterträdare Armin Laschet orsakade sitt parti Kristdemokraterna den största valförlusten i mannaminne. Nu får Tyskland troligen en socialdemokratisk förbundskansler som heter Olaf Scholz och som beskrivs som en slags "Merkel 2.0".
Svenska Yles Tysklandsmedarbetare Johnny Sjöblom förklarar det nya politiska läget i Tyskland, i Nyhetspodden med Carin Göthelid.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producenter Jonna Nupponen och Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
2,8 miljoner tyska väljare får rösta för första gången, och för många av dem är klimatet den absolut viktigaste valfrågan. Men samtidigt finns en oro för vem som klarar att fylla Angela Merkels skor.
-
Eftersom det hålls val i Tyskland på söndag så bjuder vi här på en bonuspodd!
Trots att valet i Tyskland stundar är det något man hör väldigt lite om i nyheterna. Det trots att Tyskland både är Europas mäktigaste land och en av världens största ekonomier. Tyskland är EUs tungviktare och Sveriges största och viktigaste handelspartner. Valet är alltså nu på söndag den 26:Ee september och är inte bara slutet på Angela Merkels tid som förbundskansler, utan kan kan också vara första gången sedan 2002 som CDU inte heller är största parti i Bundestag.
Merkels efterträdare Armin Laschet lyckas inte använda Merkels popularitet till sin fördel och mycket tyder på att CDUs tid som regeringsinnehavare kommer att vara slut till förmån för en rödgrön regering.
Men blir valet som vi förutspått? Vilka verkar bli vinnare och vilka verkar bli förlorare?
HÖR AV DIG TILL OSS
Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren
Facebook: Andra kammaren | Facebook
Youtube :https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g
Webbsida: Andra kammaren (podbean.com)
Mejl: [email protected]
-
Söndagens val i Tyskland är unikt på flera sätt. En ny kansler ska ta över efter Angela Merkels 16 år vid makten, de stora partierna har krympt och vem som tar vem i slutändan är ovisst in i det sista.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Caroline Salzinger, Tysklands-korrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Hansjörg Kissel, Sveriges Radios valgeneral för bevakningen av det tyska valet.
Tekniker: Brady Juvier
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected] -
Spridningen av coronaviruset sker i ett helt nytt informationssamhälle. Vid liknande tidigare kriser har det funnits dominerande kanaler där myndigheter och politiska ledare har framfört sina budskap och dit de flesta människor har vänt sig. Nu finns en hel uppsjö av källor av ytterst varierande kvalitet och alla besked blir ifrågasatta. Nicklas Berild Lundblad, fil dr och global samhällsplaneringschef på Google, pekar på vikten av inkluderande kommunikation i detta nya läge. De ansvariga behöver förklara sina beslut, redovisa sina resonemang och göra människor delaktiga. Annars kommer många inte att lyssna. Han lyfter fram Angela Merkels tal till det tyska folket den 18 mars som ett exempel på den sortens ledarskap. Förbundskanslern uppmanar till ansvarstagande men bjuder också in och lovar transparens och det kan främja trovärdighet och respekt för åtgärderna som vidtas. Nicklas Berild Lundblad samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Journalisten Jan Lewenhagen var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Nu är han aktuell som författare till boken "Kanslern som kom in från kylan"(Weyler förlag, 2017) där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.
-
Häxmästaren i att analysera relationer Liv Strömquist pratar om det nya ”kändisar har parterapi”-programmet Tillsammans med Strömstedts.
Jonatan Unge försöker lösa problemet med Lars Ohlys arbetslöshet.
Ola Söderholm känner på sig att det finns något roligt med hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt beskriver sina debatter men han har lite svårt att förklara exakt vad.
Dessutom blir det en one-liner om Angela Merkels möte med Donald Trump och premiär för en remix på Inger Arenander-jingeln.
