Bangladesh Podcasts
-
Utrikeskrönikan 17 januari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm tisdag
Jag brukar försöka argumentera för att det är i mina bevakningsländer i Sydasien som framtiden finns, alltså i Pakistan, Indien, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka. Ja ni hörde rätt; min del av världen där katastroferna har en tendens att avlösa varandra - det är här som tillväxt och utveckling kommer att bli ledande medan den stannar av i den så kallat gamla världen, det vill säga där vi är nu. Jag har inte kommit på det här själv. Det finns en rad kloka tänkare som skrivit sida upp och ner om the Asian Century, Asiens århundrade.
Asiens stora tillgång är en ung välutbildad befolkning som bokstavligen hungrar efter att kliva uppför samhällhierarkins statustrappa. De unga är oftast bra på engelska och kan allt om it- och e-lösningar. De är kreativa som sören och har kanske en mindre strikt syn på vikten av att efterleva alla regler jämfört med här hemma så man kan lättare testa sig fram.
Men inte ens en optimist som jag kan bortse från att utmaningarna emellanåt känns Mount Everststora. Som bristen på arbete och boende för nämnda unga befolkning. Frustrationen över att ständigt få nej tar sig ibland våldsamma uttryck till exempel i sammandrabbningar med företrädare för staten.
Just boendefrågan har varit särskilt aktuell i Indien de senaste veckorna. I delstaten Uttarakhand i Indiens del av Himalaya ligger staden Joshimath. För ett drygt år sedan blev sprickor i husen synliga. Strax efter nyår blev situationen akut, över en natt vidgades sprickorna och många människor fick lämna sina hem hals över huvud. Myndigheterna har blivit tvungna att riva några fastigheter för att de utgör en säkerhetsrisk men först fick man utlova kompensation.
Joshimath ligger på en bergssluttning i ett jordskredsområde som skapats efter en jordbävning för länge sedan. Experter har länge varnat för att marken skulle kunna sjunka. Men exploateringen av staden har fortsatt eftersom den är populär bland många pilgrimer som besöker hinduiska och sikhiska helgedomar i trakten. Ortsborna skyller också på vattenkraftsprojekt i området något som tillbakavisas av det statliga bolag som sköter verksamheten.
Det finns också exempel på motsatsen där Indiens myndigheter satsar på så kallade smarta städer som ska vara hållbara för både folk och natur. Då sneglar man gärna på svenska lösningar. Och emellanåt river man byggnader som konstruerats olagligt. Men på det stora hela så har stadsplanering inte hållit jämna steg med de behov som den snabba befolkningsökningen för med sig. Lite senare i år väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land så utmaningarna kommer inte att minska i första taget.
Naila Saleem Sydasienkorrespondent. -
Julaftonsspecial om jultraditioner från väldens alla hörn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla har vi våra egna uppfattningar om vad som hör julen till. Samtidigt har våra egna julfiranden rötter i olika traditioner som skiljer sig åt en del runt om i världen men som också har väldigt mycket gemensamt.
Julaftonens P4 Världen innehåller en samling julkort från När och Fjärran. Vi ska få höra om jultraditionerna i USA och Ryssland, Ukraina, Bangladesh och Danmark.Programledare Kajsa Boglind
Tekniker Stina Fagerberg
-
Utrikeskrönikan 19 december 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På resa genom Sunderbans floddelta
Dhaka måndag
Ryggen och benen är fortfarande stela efter allt bil- och båtåkande. Det har varit ännu en resa där långa avstånd avverkats i jakten på de berättelser som ni lyssnare snart ska få ta del av.
Kroppen är fysiskt i Dhaka men hjärtat är kvar i södra Bangladesh, längs den kust där människors levnadsvillkor helt avgörs av klimatets och havets nycker. Där floder byter riktning och sveper med sig allt i dess väg. Förfädernas hem och barndomsminnena utraderade.
Utmaningarna finns där som ett raster över allt jag ser och hör. Men också något annat. En uthållighet och vilja att testa smarta lösningar för att göra vardagen drägligare. Som projekten med att prova nya saltanpassade frön när man sår.
Jordarna i Bagherhatdistriktet är salta, havsvattnet har trängt in i grundvattnet och när det är varmt och torrt syns de beigefärgade saltkristallerna. Så nu kör en del bönder med nya frön och provtar sin jord innan de sår. Rödbetor klarar sältan bättre än kålrabbi till exempel. I ett land där befolkningen närmar sig 170 miljoner människor är varje centimeter odlingsyta livsviktig.
Resans mäktigaste är turen till mangroveträsken i floddeltat Sundarbans, den stora turistattraktionen här. Det är redan sen eftermiddag när vi kommer iväg. Dieselmotorn har ingen ljuddämpare och puttrar högljutt iväg ut i floddeltat. I mangroveträsken finns den utrotningshotade bengaliska tigern, krokodiler, apor och fåglar. En snitslad bana har skapats åt besökare så att man ska kunna uppleva naturens skönhet i säkerhet. Och framför allt lämna resten av nationalparken i fred. Skräniga tonåringar knäpper selfies i mängder men en stund sänker sig tystnaden och naturens ljud sköljer genom kroppen.
När vi puttrar tillbaka åker vi förbi en oändlig mängd med fraktfartyg. De ligger på rad i floden i väntan på att få lasta av. Mongla hamn är Bangladesh näst största hamn. Det är mer trafik än vanligt för lite längre fram ligger det nyinvigda kolkraftverket Rampal. Miljöexperter har vida kritiserat regeringens beslut att låta bygga ett kraftverk så nära Sundarbans känsliga ekologi.
Bangladesh är ju i allra högsta grad offer för den globala uppvärmning som de fossila bränslena bidragit till. Men landet är samtidigt mitt i steget att lämna gruppen av minst utvecklade länder i världen – och behöver mer energi för att industrin som driver tillväxten ska kunna fortsätta växa. Det är inte en helt enkel ekvation att få ihop.
Naila Saleem Sydasienkorrespondent.
-
Löjtnanten dricker en mysig öl medan Henning dillar om Zulukrigare och Bangladesh... Få bonusmaterial genom att bli Patreon!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Löjtnanten dricker en mysig öl medan Henning dillar om Zulukrigare och Bangladesh... Få bonusmaterial genom att bli Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi firar ettårsdagen av Så vad händer med att… prata om om konsekvenserna av det kapitalistiska monstret som styr över oss. I Kina har arbetare på världens största iPhone-fabrik stängts in på jobbet för att kunna fortsätta producera telefoner under covidlockdown (man kan ju inte missa julruschen). Samtidigt har de hårda covidrestriktionerna lett till sällsynt omfattande protester runt om i landet.
Sen pratar vi om Aftonbladets nya avslöjanden om klädindustrin där H&M återigen går i bräschen genom att förlita sig på fabriker i Bangladesh som släpper ut extrema mängder miljöfarliga avfall och betalar sina anställda minimala löner. Allt för att du ska kunna köpa en t-shirt för under hundringen.
I slutet ger Jon Amat en uppdatering om stormen kring Balenciaga sedan modeföretaget anklagats för barnpornografisk reklam. Yikes.
Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer!Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Linnea Rönnqvist pratar om de politiska turerna i Sölvesborg, där Moderaterna utsatts för hat och hot efter att ha bestämt sig för att inte längre styra kommunen tillsammans med Sverigedemokraterna. Fanny Wijk tar upp Aftonbladets granskning av klädindustrin i Bangladesh, där bland annat H&M har fabriker som släpper ut förorenat vatten rakt ut i naturen. Och så kommer kulturredaktionens reporter Caroline Widenheim och berättar om kritiken mot influencern Pontus Rasmusson efter fredagens uppmärksammade intervju i Lilla Aktuellt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Över 100 miljarder klädesplagg tillverkas i världen varje år. Under flera år har vi sett hur modeindustrin bara växer och växer. Begreppet fast fashion verkar också vara här för att stanna.
I Bangladesh, landet som ligger mellan Indien och Myanmar, finns mängder av fabriker som tillverkar kläder åt klädjättarna. Svenska H&M är en av landets största kunder. I Bangladesh är det förbjudet att förstöra vattnet. Det finns lagar och regler för klädfabrikerna, att de som färgar och tvättar kläderna måste använda sig av reningsverk. Trots det så fortsätter föroreningarna.
Aftonbladets team åkte ner till Bangladesh för att granska H&M:s klädtillverkning. De såg vatten som förklarats som biologiskt döda efter alla föroreningar.
Hur har det blivit så här med klädfabrikerna? Vilket ansvar har H&M och andra klädjättar för miljön?
Gäst: Staffan Lindberg, reporter Aftonbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
Ni frågade, nu svarar vi. I dagens avsnitt av Mundial blir det frågespecial. Hur har vi mage att åka till Qatar? Borde vi bojkotta VM? Hur ska vi bo? Kommer vi klara oss utan öl? Och varför spelade en ung Noa in ett eget radioprogram om Bangladesh, Ingvar Carlsson och Carl Bildt?
-
Omar och Ashkan förnekar inte klimatförändringar. Chang får besök av Säpo. Hanif är kluven. Mustafa har en hemlis.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Omar och Ashkan förnekar inte klimatförändringar. Chang får besök av Säpo. Hanif är kluven. Mustafa har en hemlis.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Omar och Ashkan förnekar inte klimatförändringar. Chang får besök av Säpo. Hanif är kluven. Mustafa har en hemlis.
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bangladesh, Somalia och Bolivia – tre länder där klimatförändringarna nu ställs på sin spets. Vad händer? Kan biståndet göra skillnad? Finns det positiva saker som vi aldrig hör talas om? Hör Sidas landschefer berätta om vad som gör just deras länder speciella.
Den 6:e november inleds nästa klimatmöte i Egypten (COP 27) och frågan är om ännu en FN-konferens kommer att leda till något, eller om allt bara (åter) blir tomma ord.
I Bangladesh och Bolivia har fattigdomen kraftigt minskat de senaste 15-20 åren. I Somalia är situationen däremot akut med en väntade svältkatastrof.
Bangladesh, Somalia och Bolivia är alla stora samarbetsländer för det svenska biståndet. En annan sak som länderna har gemensamt är att de alla påverkas av den globala klimatkrisen.
Så vad händer nu? Kan det svenska biståndet göra skillnad? Finns det också positiva saker att berätta från några av världens fattigaste länder?
Lyssna på:
Maria Stridsman, biståndschef i Bangladesh. Fredrik Uggla, biståndschef i Bolivia. Anna Saleem Högberg, biståndschef i Somalia.Samtalsledare: David Isaksson.
-
I veckans avsnitt så träffar jag Asim som är en av grundarna till keps-varumärket Stiksen.
Vi lärde känna varandra på en fest vi båda befann oss på och jag har då aldrig träffat en mer inbjudande och gladare människa än just Asim och det hörs även under avsnittet,
Stiksen gör alltså premium-kepsar som är stilrena, snygga utan loggor. Deras mål är att normalisera kepsen, ta den från gatan och från subkulturer och sporter och att bli en del av samhället. Att det inte ska vara ofint att bära keps inomhus eller på nattklubbar.
Vi går in på hans uppväxte, basketen, bakgrunden från Bangladesh, att tacka nej till en hög inkomst och bankerlivet för att satsa på sin dröm, att våga ta steget men också uppoffringar som krävs. Vi pratar om varför kepsen inte är accepterad i samhället om motståndsrörelser mot kepsar och att utesluta en hel kultur.
Vi avslutar med att prata om förebilder i livet, vikten av att skriva dagbok och tips och råd kring att våga följa sin dröm.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med en lättillgänglig spelplattform och snabba frågequiz utbildas hundratusentals fabriksarbetare och chefer världen över i mänskliga rättigheter. När ny EU-lagstiftning ställer krav på företags sociala ansvarstagande, växer svenska edTech-undret Quizrr så att det knakar. I det här avsnittet av Digitala Influencer-podden hör ni Quizrrs vd Erika Wennerström förklara hur man får en knappt läskunnig kvinna i Bangladesh att ta föräldraledigt, hur man övertalar fabrikschefer i låglöneländer att utbilda sina arbetare i mänskliga rättigheter och hur man lyckas träna 5000 arbetare i månaden med hjälp av en digital plattform. Dessutom avslöjar Erika varför hon just kommit hem från en 48-timmars resa till Seattle.
- Laat meer zien
