Brå Podcasts
-
Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt en rapport om “afrofobiska hatbrott”. Vi har läst den, och den är föga förvånande inget annat än en aktivistisk inlaga i propagandakriget mot svenskarna. I den här direktsändningen återbesöker vi dessutom Sölvesborg och ser hur det utvecklat sig sedan Kith Mårtenssons svek sina väljare, och så belyser vi medias totala hyckleri när det gäller corona och protester mot covidrestriktioner.
Vi sänder LIVE på tisdagskvällar 20:00. Dessutom publicerar vi en podcast varje vardag för dig som är stödprenumerant.
● Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/support
● Donera: https://www.svegot.se/donate
Missat veckans två första podcasts?
● Marockanska kravaller och kinesiska protester: https://www.svegot.se/2022/11/28/marockanska-kravaller-och-kinesiska-protester/
● Kan(Ye), Milo och Fuentes hos Tim Pool – vilken cirkus!: https://www.svegot.se/2022/11/29/kanye-milo-och-fuentes-hos-tim-pool-vilken-cirkus/
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support. -
Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt en rapport om “afrofobiska hatbrott”. Vi har läst den, och den är föga förvånande inget annat än en aktivistisk inlaga i propagandakriget mot svenskarna. I den här direktsändningen återbesöker vi dessutom Sölvesborg och ser hur det utvecklat sig sedan Kith Mårtenssons svek sina väljare, och så belyser vi medias totala hyckleri när det gäller corona och protester mot covidrestriktioner. Vi sänder LIVE på tisdagskvällar 20:00. Dessutom publicerar vi en podcast varje vardag för dig som är stödprenumerant. ● Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/support● Donera: https://www.svegot.se/donateMissat veckans två första podcasts? ● Marockanska kravaller och kinesiska protester: https://www.svegot.se/2022/11/28/marockanska-kravaller-och-kinesiska-protester/● Kan(Ye), Milo och Fuentes hos Tim Pool – vilken cirkus!: https://www.svegot.se/2022/11/29/kanye-milo-och-fuentes-hos-tim-pool-vilken-cirkus/
-
“Jag vet var du bor!” Så kan det låta när kunder och klienter bråkar med tjänstepersoner. I detta avsnitt berättar medarbetare från Kriminalvården, Försäkringskassan och Statens servicecenter vilka hotfulla situationer de upplever - nästan varje dag. Johanna Skinnari från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Tomas Fröstberg, ombudsman på ST, kartlägger vilka tjänstepersoner som drabbas värst och varför. Och de ger tips hur man som chef och som anställd kan göra arbetsplatsen tryggare.
-
Under 2023 kan kommuner enligt lag få ansvar att förebygga brott. Syftet är att ge förutsättningar för effektivt brottsförebyggande arbete, genom att ställa krav på att detta ska ske på ett kunskapsbaserat sätt och i samverkan. Vad innebär lagförslaget för kommuner och deras samverkansparter? Vad kan lokala brottsförebyggare göra för att möta lagkraven? Hur påverkas polisen och kommuner av föreslagen kommunlagstiftning? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022.
Medverkande: Greta Berg, handläggare, Sveriges Kommuner och Regioner; Charlotta Gustafsson, utredare, Brå; Malin Wiktoreng, nationell samordnare för brottsförebyggande arbete, vid Länsstyrelsen Västerbotten samt Annica Odelind, polisinspektör vid utvecklingscentrum Nord, Nationella operativa avdelningen.
Moderator: Karin Svanberg,enhetschef, Brå.
Relaterad information: Kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete
-
Fossilfria flygplan börjar redan bli en verklighet. Den stora utmaningen för flygbranschens gröna omställning finns på marken. Det menar Ulf Rudebark på Business Sweden och Maria Fiskerud, hållbarhetschef på flygbolaget BRA som intervjuas i detta podd-avsnitt.
Charting the route to carbon-free flying
It may come as a surprise, but getting airplanes to fly carbon-free is a secondary challenge for the aviation industry. Get the inside story from Ulf Ruderbark at Business Sweden and Maria Fiskerud, Sustainability Manager at BRA – both interviewed in this podcast episode.
Listen in now (Swedish only)
Host: Kristoffer Schjött-Quist -
Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fallet i LinköpingFlera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet.
Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.
– De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriterasInom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.
– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.
"Tror på en bred kunskapshöjning"Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.
– Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.
Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.
– I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.
Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.
I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:– Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.
"Innan något händer"Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.
– Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.
Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.
– Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.
Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.– När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.
"Kan vara integritetskänsligt"Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:
– Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.
Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:
– Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.
Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.
Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.
– Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.
Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?
– Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.
Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent: Johan Sundström
Tekniker och slutmix: Henrik Henriksson
Programledare: Annika H Eriksson -
Den här veckan är podden på Flygbolaget BRAs huvudkontor på Bromma flygplats. Veckans gäster är Urika Matsgård som är vd på BRA och Maria Fiskerud, hållbarhetschef på samma bolag.
Pandemin slog hårt mot Bra som tvingades säga upp i stort sett all personal, genomföra en rekonstruktion och se sina plan stå stilla på marken i mer än ett år.
Men nu flyger planen igen och förhoppningarna är stora på att inrikesflyget ska lyfta till nivåerna före pandemin under kommande år.
Ulrika och Maria är nya på sina poster och i det här avsnittet berättar de varför de är övertygade om att Bromma flygplats fortsätter att vara i drift in på 2030-talet trots ett politiskt inriktningsbeslut att avveckla Bromma så snart som möjligt.
Vi får reda på varför man inte ska känna flygskam och varför det finns goda utsikter för ett miljövänligt flygande under 2020-talet.
Vi pratar om satsningen på propellerplan med bioflygbränsle, om investeringar i elflyg från den svenska tillverkaren Heart Aerospace och öppningen av nya linjer till norra Sverige.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den här veckan är podden på Flygbolaget BRAs huvudkontor på Bromma flygplats. Veckans gäster är Urika Matsgård som är vd på BRA och Maria Fiskerud, hållbarhetschef på samma bolag.
Pandemin slog hårt mot Bra som tvingades säga upp i stort sett all personal, genomföra en rekonstruktion och se sina plan stå stilla på marken i mer än ett år.
Men nu flyger planen igen och förhoppningarna är stora på att inrikesflyget ska lyfta till nivåerna före pandemin under kommande år.
Ulrika och Maria är nya på sina poster och i det här avsnittet berättar de varför de är övertygade om att Bromma flygplats fortsätter att vara i drift in på 2030-talet trots ett politiskt inriktningsbeslut att avveckla Bromma så snart som möjligt.
Vi får reda på varför man inte ska känna flygskam och varför det finns goda utsikter för ett miljövänligt flygande under 2020-talet.
Vi pratar om satsningen på propellerplan med bioflygbränsle, om investeringar i elflyg från den svenska tillverkaren Heart Aerospace och öppningen av nya linjer till norra Sverige.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
"Filip" har blivit rånad och utsatt för två rånförsök. De senaste åren har antalet ungdomsrån fördubblats. Kaliber om varför rånen sker - och hur samhället misslyckats med att minska brotten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungdomsrånen har ökatUnder senare delen av 90-talet ökar ungdomsrånen i framför allt storstäderna. Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar år 2000 efter att ha granskat utvecklingen i Stockholm och Malmö att det nästan bara är pojkar som begår rån och är ”i många fall, men långt ifrån alltid, bosatta i socioekonomiskt mindre välbeställda bostadsområden.” Brå varnade också för att ett ökat antal ungdomsrån kan leda till ökad främlingsfientlighet. I dag har antalet anmälda ungdomsrån ökat, och även på orter utanför storstäderna.
Filip utsattes för rånförsökI Kalibers granskning möter vi Filip i Linköping. Han har vid flera tillfällen utsatts för rånförsök där flera ungdomar försökt råna honom. Vid ett tillfälle blev han rånad vid en busstation mitt i centrala Linköping. Han berättar i avsnittet hur dessa rån och rånförsök har påverkat hans vardag.
Reporter: Christian Ströberg
Producent: Johan Sundström
Slutmix: Jan-Olof Leandersson
Programledare: Annika H Eriksson
-
"Alva" har varit förföljd av en man i över tio år men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse. För tio år sedan fick Sverige en lag som gjorde stalking brottsligt. Hur väl fungerar lagen? Del 1/4
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tio år efter att Sverige fick lagen om olaga förföljelse, det som kallas stalkning, är det fortfarande få anmälningar och fällande domar. Kritiker talar om ett stort mörkertal som lagen inte förmår fånga in.
P1-programmet Kaliber har träffat Alva, som egentligen heter något annat. Hon har varit förföljd av en man i över tio år, men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse.
– Han liksom jaga och jaga och jaga. Och jag sa det till honom att jag vill inte ha någon kontakt med dig. Men han respekterade inte det utan han fortsatte och fortsatte och fortsatte.
”Alva” har varit förföljd av samma man sedan hon var 14 år, i över tio års tid. Mannen har haft kontaktförbud men det hjälper inte. Han överträder det gång på gång. Alva har polisanmält många gånger men mannen döms ändå inte för stalkningsbrottet olaga förföljelse.
602 anmälningar om olaga förföljelseFörra året gjordes 602 anmälningar om olaga förföljelse, enligt Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, statistik. De senaste åren har runt 100 personer dömts för brottet varje år. I jämförelse med hur vanligt stalkning beräknas vara är det mycket få säger Susanne Strand, som är docent i kriminologi vid Örebro Universitet. Hon är en av kritikerna till att det inte är fler anmälningar, åtal och domar.
– Det är inte bara polis och åklagare som behöver lära sig mer om det här brottet eller det här beteendet utan det är till och med våra lagstiftare som i högre utsträckning behöver förstå att det här är ett jättestort problem i vårat samhälle och då måste vi ta det på allvar.
Olaga förföljelse är ett samlingsbrott för upprepade trakasserier. Åklagare som P1 programmet Kaliber talat med menar att en förklaring till att det inte är fler anmälningar och domar kan vara att den som stalkar döms för andra brott med lägre straffvärde. Det kan också vara så att gärningarna som ingår i att upprepat förfölja en annan person, tex att ringa eller söka upp någon, tas upp ett och ett i taget och man inte ser sammanhanget.
-
I detta avsnitt granskar Nagelfararna debatten om klanbaserade kriminella nätverk, och fördjupar och nyanserar vilken funktion klanstrukturen fyller i en kriminell kontext. Kriminalitet, klan och kultur är ett högaktuellt ämne inte minst med tanke på nyligen publicerade rapporten om kriminalitet bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som skakat liv i debatten igen.
Medverkande: Maria Jansson Gunnman, Jimmy Emanuelsson och David Westerberg.Läs mer:
Per Brinkemo, "Mellan klan och stat"
Lundberg & Brinkemo (red.), "Klanen"
Johanna Bäckström Lerneby, "Familjen"
Bilan Osman i Feministisk Perspektiv: "Det tänjbara begreppet klan"
America Vera-Zavala i Göteborgs-Posten: "Prisvinnande 'Familjen' är vit förorts-fantasy"
Peter Esaiasson och Bo Rothstein i Dagens Nyheter: ”Forskningen har missat de kriminella nätverken”
Lyssna mer:Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli i En varg söker sin pod - "Fantasi och verklighet"
-
Vad är ett islamofobiskt hatbrott? Vilka är de som drabbas och vilka är gärningspersonerna? Vad kan utsattheten få för konsekvenser för de som drabbas och hur arbetar polisen mot den här typen av brott? Och hur kan vi förebygga islamofobiska hatbrott?
Medverkande: Lisa Wallin, utredare, BråAnne Asp, regionalt införandeansvarig för demokrati och hatbrottfrågor vid PolismyndighetenProgramledare: Monica Landergård
-
En färsk rapport från BRÅ jämför dödsskjutningar mellan Sverige och 22 andra europeiska länder. Sverige sticker ut – och detta på flera, negativa, sätt. Det sker exempelvis mer än dubbelt så många dödsskjutningar per miljon invånare i Sverige jämfört med snittet för alla undersökta länder i rapporten. Det har dessutom skett tre uppmärksammade dödsskjutningar: i Hjällbo (Göteborg), Husby och Hjulsta (Stockholm). Skjutningarna, som präglades av en sällsynt hänsynslöshet, och den nya rapporten från BRÅ har gett nytt liv åt debatten om hur den organiserade brottsligheten ska bekämpas.
Swisha gärna ett bidrag: 123 504 71 05
