Dag Avango Podcasts
-
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.
I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.
I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.
I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.
Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.
Programledare är Karin Gyllenklev.
