EU-kommissionens Podcasts
-
Sveriges första folkhögskoleutbildning i humor syftar till att lära studenterna att försörja sig på humor. Men går att träna sig att vara rolig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Republiken Jämtland grundades i början av 1960-talet som en protest mot avfolkning och bristfällig regionalpolitik. I somras utsågs skådespelaren Eva Röse till Republikens nya president efter att Evert Ljusberg gått bort. Hur ser hon på sitt uppdrag och vad hoppas hon ska bli annorlunda när det gäller livsvillkoren i republiken Jämtlands geografiska område under hennes presidentskap?
Och så handlar det om en folkhögskoleutbildning i humor. Syftet är att studenterna ska kunna försörja sig på humor. Går det att träna upp sin förmåga att vara rolig och hur gör man då? Med oss är utbildningens grundare Janne Westerlund samt Elin Almén från SVT:s Svenska nyheter som lärare.
Är Svenska akademien och Horace Engdahl redo att ingå i den expertkommitté som ska utse verken i vår kulturkanon? Och så A-traktorer, kommer EU-kommissionens tveksamhet att väcka liv i det slumrande svenska EU-motståndet?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.
Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.
Programmet sändes första gången i april i år.
Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.
Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen.
Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU.
– Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.
Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.
Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.
Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.
Medverkande:
Claes Aronsson, programledare
Susanne Palme, Ekots EU-kommentator
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
Ylva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen
-
Under sommaren har EU:s utvidgningsprocess tagit nya steg. Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Christian Danielsson som beskriver läget och vägen framåt.Ukraina och Moldavien har fått kandidatstatus och Albanien och Nordmakedonien har inlett formella medlemskapsförhandlingar med EU. Tidigare har det talats om en utvidgningströtthet inom unionen, men efter Rysslands invasion av Ukraina har det blivit tydligt att unionens utvidgning handlar om medlemsländernas säkerhet, stabilitet och välfärd. Det menar Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Vägen till EU-medlemskap är både lång och komplicerad för Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan. Danielsson beskriver utmaningarna som väntar och de metoder som nu tagits fram för att föra processen i hamn. Förtroende, dynamik och förutsägbarhet är nyckelord i sammanhanget, och bland fallgroparna finns flera bilaterala konflikter.Detta är första avsnittet av Sieps Podcast efter sommarens uppehåll, och det leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Nytt avsnitt kommer varannan vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter.
Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja.
Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som “energivapen” i tidigare konflikter.
Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket — där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 — och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.
-
I veckans avsnitt tar vi tempen på bolag verksamma inom hållbar energi. Med oss har vi Patric Lindkvist från Handelsbanken Hållbar Energi som gästade i april ifjol. Mycket har onekligen hänt sedan dess varpå en uppdatering är på sin plats. Hur har bolagen påverkats av den geopolitiska oron, stigande räntor och energipriser samt behovet av snabbare omställning? Dessutom pratar vi om EU-kommissionens REPowerEU-plan, vilken nisch inom hållbar energi som är mest intressant nu, innehaven i portföljen och mycket mer!
Delikat lyssning på dig,
Nicklas -
Ebba Busch, Elle-galan och SR:s översättare. Beefen med Svegfors och så kampen mot SLAPP-stämningar. Några av ämnena i senaste avsnittet av Publicistpodden.
I det 124:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledaren Jonas Nordling åter the classic line up: Helle Klein, chefredaktör för Dagens Arbete och dessutom ordförande för Sveriges Tidskrifter, samt Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News.
I dagens avsnitt diskuteras:
Senaste nytt från mediefronten för kollegerna i Ukraina Ebba Busch och Ellegalan Ebba Busch och Sveriges radios översättare Sveriges tidskrifters beef med Mats Svegfors Swebb-TV och Öppna kanalen Skyddet av svenska medier i valtider BBC:s iscensättande av sitt eget försvinnande EU-kommissionens stopp för SLAPP-stämningar Effekterna av Kanadas skatteavdrag för köp av digitala nyheterFrågor eller synpunkter?
Kontakta Jonas Nordling på [email protected] -
I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.
Nu börjar dock utvecklingen ta fart.
Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.
Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.
Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?
I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.
Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.
Skriv till oss: [email protected]
Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Thomas Östros, Europeiska investeringsbankens (EIB) vicepresident, gästar senaste avsnittet av Vårt Europa. EIB, världens största multilaterala bank, finansierar mindre och större projekt i och utanför EU. Northvolts batterifabrik är ett exempel. Samtalet tar bland annat upp gröna investeringar, risktagande, EU:s ekonomiska respons på covidpandemin, Sverige och euron, bankunionen och budgetregler. Willy Silberstein modererar och i samtalet deltar även Christian Danielsson, EU-kommissionens chef i Sverige.
-
Carl Bildt gästar Vårt Europa och pratar bland annat om den ryska militära upptrappningen vid den ukrainska gränsen. Detta poddavsnitt handlar också om EU:s relation till Kina och samarbetet med USA. Avsnittet tar också upp vilken roll EU tar och bör ha på den internationella scenen.
Medverkande:
Carl Bildt, Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister.
Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Modererar gör Willy Silberstein, journalist och programledare för podden Vårt Europa -
Vad är viktigt för EU-samarbetet i framtiden och vad vill Sverige? Vilka områden ska utvecklas?
Hur ska Sverige och EU jobba med ekonomi, geopolitik, krishantering och andra dagsaktuella frågor?
Detta diskuterar Jessika Roswall (M), andre vice ordförande i riksdagens EU-nämnd.
I avsnittet deltar även Christian Danielsson, EU-kommissionens chef i Sverige.
Samtalet modereras av Willy Silberstein. -
Hur vill EU tackla de digitala bolagen? Är det dags för reportrar att sluta med bakgrundssamtal? Och vilka får Stora Journalistpriset? Det snackar vi om i senaste avsnittet av Publicistpodden. Jonas Nordling får åter sällskap av Helle Klein och Thomas Mattsson som sätter i tänderna i följande ämnen: Arbetarrumpor släckte ned Dagens Arbetes Facebooksida i en vecka. EU-kommissionens förslag att reglera den digitala världen inom EU The Verges beslut att vägra bakgrundssamtal Godbitarna på årets tidskriftsdag Och vilka får Stora Journalistpriset i kväll?
-
Algoritmer påverkar arbetslivet allt mer. Det kan handla om övervakning, arbetsledning eller gigplattformar. Men också om beslutsstöd. Om vi alls väljs ut till ett nytt jobb kan bero på en rekryteringsalgoritm som ska borra i våra egenskaper och vår personlighet.
Men har facket möjlighet att förhandla och kontrollera algoritmerna i arbetslivet? German Bender, utredningschef på Arena Idé, gästar Arbete och fritid och talar om en pågående forskningsstudie i svenska gruvor. Samuel Engblom, TCO och Britta Lejon, ST diskuterar såväl arbetsmiljö som demokratiaspekter på ny teknik i arbetslivet och EU-kommissionens förslag till harmoniering av regler för artificiell intelligens. Programleder gör Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden. -
Kommer vi att fixa målen i EU:s klimatpaket att nå klimatneutralitet och minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030?
Vilka möjligheter innebär den gröna omställningen?
Klimatpaketet ut ur ett svenskt perspektiv – hur är det med engagemanget?Medverkande:
Johan Kuylenstierna, klimatpolitiska rådets ordförande
Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
Modererar gör Willy Silberstein, journalist och programledare för podden Vårt Europa. - Laat meer zien
