Emanuele Dentoni Podcasts
-
Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.
I den nymixade reprisen av avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.
Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.
Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.
Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.
Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.
Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.
Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Riddarna steg fram på 900-talet utifrån militära behov i ett fragmentiserat Europa. Med sina skinande rustningar, bepansrade hästar, lansar och svärd var de fruktade på slagfältet. Under flera århundraden kom riddarväsendet att prägla Europa militärt, socialt och kulturellt. På hoven och borgarna växte en hövisk kultur fram präglad elegans, ädelhet, artighet och visdom.
Men den militärtekniska utvecklingen av långbågar, armborst och senare musköter kom att göra de kostbara riddarna sårbara och omoderna. Men den höviska kulturen som omgav riddarväsendet kom att leva kvar ända fram till 1900-talet då det exempelvis var självklart att männen på skeppet Titanic stoiskt lät kvinnorna ta plats i de fåtaliga livbåtarna.
I avsnitt 159 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt Charlotte Borgerud som är historiker och arkivarie. Hon är aktuell med boken Riddarna och deras värld.
Medeltiden i Europa kännetecknades av avsaknaden av en stark centralmakt, pandemier samt våld och ständiga småkrig. Människorna delades också upp i olika grupper som präster, krigare och bönder med olika skyldigheter och i vissa fall privilegier. Kungamakten var svag, vilket innebar stort oberoende för krigarna.
Riddarna blev en del av våldsmakten som utvecklades till ett eget socialt skikt med privilegier som skattefrihet. Riddarna kom att bli en fruktad och effektivt bepansrat kavalleri.
Kring riddarna utvecklades en hövisk kultur av elegans, ädelhet, artighet och visdom. Bland annat att man skulle värna kvinnor och barn. Detta utvecklades samtidigt som riddarna ibland dödade alla invånare när man stormat en borg.
Det är en av historiens paradoxer att riddarväsendet, vars kärna var utövandet av våld, fick en ideologi där höviskhet var ett centralt begrepp. Hövisk kultur innebar elegans, ädelhet, artighet och visdom. Också mod och farliga resor till det heliga landet för att befria Jerusalem från hedningarna.
Men med tiden lärdes sig infanteriet sätt att bekämpa de tunga och otympliga riddarna. Det är också den vapentekniska utvecklingen med långbågar, armborst och krutvapen som med tiden gör riddarna obsoleta. Varför skulle furstar satsa på dyra riddare, som kunde bygga sin egen maktbas, när en bonde kunde läras att hantera ett armborst på tre veckor.
Lyssna också på De engelska långbågarna vs franska riddareoch De Kristna korstågen utvecklade korstågen.
Bild: Utsnitt av en bild från Codex Manesse som visar en mêlée mellan riddare av Herzog von Anhalt, Wikipedia.
Musik: Triumphant Opening - Arrival of the King av Emanuele Dentoni, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
