Erik Andersson Podcasts
-
”Jag tror att du har lärt dig väldigt mycket om dig själv under den här podden.”
Vad gör kartan på insidan av bokens pärm? Vad gör kartan i skrivprocessen? Tillsammans med gästen Erik Andersson diskuterar tre fjärdedelar av panelen om hur kartan förhåller sig till verkligheten, eller kanske snarare till skrivandet. I ett samtal lika slingrande som en stig behandlas allt från Tolkien och att göra en ritning av lägenheten i den bok man skriver, till nära-döden-upplevelser på Färöarna.
Med Elin Boardy, Martin Engberg, Jessica Schiefauer och Erik Andersson. Musik: Mad Hatter Audio/Patrik Vörén Profilbild: Kajsa Bergström Feiff
-
Erika och André diskuterar vad man borde ta ansvar för och inte, särskilt i en svår situation då det känns svårt att hitta något man kan styra över.
Sammanfattning
Vad kan jag göra? Försök fokusera på det du faktiskt kan göra när du hamnar i en svår situation. Det är mycket du inte kan styra men försök hitta det du kan kontrollera.Vad kan jag göra? Allt är inte upp till dig men försök hitta det just du kan göra. Vad borde jag ta ansvar för?Din del – det du gör och har gjortDet du är formellt ansvarig förDu kan börja och hoppas att andra följer medVad borde jag inte ta ansvar för?Det andra har gjort eller inte har gjort (om de inte är personer du ansvarar för som chef)Orättvis behandlingDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på:
Analysera ditt ledarskap.Hur fördelar vi ansvaret i hemmet?Släpp taget om någonting.Analysera: Hur kommunicerar vi? Osäkerhet/oro, jättebra eller mellanting.Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I säsongens första avsnitt har vi en gäst! Erik Andersson är verksam som både översättare och författare, och har skrivit en lång rad böcker, nu senast utkom novellsamlingen ”Har du försökt stänga av och slå på igen”. Han har också översatt både J R R Tolkien och James Joyce till svenska. Erik berättar om hur allt började med lusten att stencilera och får äntligen chansen att dementera några vitt spridda myter om sitt författarskap.
Med Elin Boardy, Martin Engberg, Mattias Hagberg och Jessica Schiefauer. Musik: Mad Hatter Audio/Patrik Vörén
Profilbild: Kajsa Bergström Feiff
-
Nu kommer dokumentärfilmen om konstnären Nan Goldins kamp mot läkemedelsföretaget bakom USA:s opioidkris som sökte goodwill genom att sponsra konstmuseer. Vi har träffat regissören Laura Poitras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Filmen "All the beauty and the bloodshed", om Nan Goldins strävan efter rättvisa efter sitt eget opioidmissbruk, har biopremiär på fredag. Reportage av kulturredaktionens Cecilia Blomberg.
REPORTAGE: BILDNINGSRESAN – PARISReportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Kulturredaktionens Felicia Frithiof beger sig till Paris, denna ständiga mittpunkt, tillsammans med journalisten och författaren Anna Thulin.
ESSÄ: FRAM MED LINJALEN – HÅLLER TANKSTRECKET PÅ ATT TAPPA SIN LÄNGD?I OBS serie essäer om skiljetecken har vi kommit fram till tankstrecket. Författaren och översättaren Erik Andersson tar fram linjalen och mäter – för är det inte så att tankstrecket har blivit kortare med tiden?
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof -
Håller tankstrecket på att förvandlas till ett ynka bindestreck? Författaren och översättaren Erik Andersson tar fram sin linjal och upptäcker oroande tendenser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 13 maj 2019.
Fjorton dagar efter balen på Borg var där fest på Ekeby.
Det var den härligaste af fester, men fråga ej för hvem, fråga ej för hvad. För det enda, hvilket det af ålder är lönt att göra fester för, var den anordnad: för att ögon skola stråla, hjärtan klappa, fötter dansa, för att glädjen måtte stiga ned bland människorna, för att händer skola mötas, sköna läppar kyssa . . - - – –
Åhnej tyst, tala inte om kyssar!
Jag vet inte om ni hörde vad som hände där efter ”sköna läppar kyssa”. Jag försökte göra en liten paus, så att kyssarna skulle hinna sjunka in, så att säga. Men om man tittar i författarens handskrivna manuskript så händer det en hel del där. Först kommer det två punkter, sedan två korta streck och så två litet längre streck. Någon sorts emotion har kommit över författarens hand och fått den att röra sig spasmodiskt.När Gösta Berlings saga, som citatet är hämtat ur, hamnade hos sättaren så blev berättarens rörelse översatt till två tankstreck. Fyra år senare kom den andra upplagan och då hade hela det här stycket försvunnit.
så är tankstreckets uppgift att ta plats, att ta tid
Än i dag finns det författare som helst skriver för hand. Jag tänker mig att de vill skjuta upp det ögonblick då texten blir offentlig: berättelsen är en sak mellan författaren och pappret, och först när den är klar typograferas den och går ut till läsaren.
Jag är inte en sådan författare. Jag fick i tonåren en skrivmaskin, en grön Halda. Den var väldigt bra, mycket robust. Man blev stark i fingrarna.
Men det fanns vissa brister. Tangentbordet hade punkt, komma, kolon, frågetecken och bindestreck; det var allt. Semikolon kunde man åstadkomma genom att skriva ett kolon, backa och sedan skriva ett komma. På samma sätt kunde man sätta en punkt under en accent för att få ett utropstecken. Det såg inte särskilt bra ut. Accenten kunde också nyttjas som apostrof, men det var bättre att vrida ett hack på valsen och använda ett komma.
Bristen på tankstreck var mer förrädisk. Jag trodde länge att det var samma sak — bindestreck och tankstreck — men medan idén med bindestrecket är att det nästan inte skall finnas, utan bara på ett diskret sätt upplysa om att ordet fortsätter på nästa rad eller markera att två ord hör ihop, så är tankstreckets uppgift att ta plats, att ta tid.
Jag tror att de generationer som växte upp med skrivmaskiner och använde dem i sitt dagliga värv till sist vande sig av med sådant som innebar onödigt krångel. Varför stanna upp och göra ett semikolon, varför inte bara rada upp den ena meningen efter den andra och drämma in ett komma eller en punkt först när man behöver dra efter andan?
När persondatorn slog igenom mot slutet av 1980-talet så kunde man med den underbara alternativtangenten få tillgång till allt som ett välutrustat sätteri rymde. Man tycker att journalister och författare skulle ha börjat festa loss på allehanda diakritiska tecken, men så blev inte fallet. Istället såg många tidningar och bokförlag en chans att göra sig kvitt sin typografiska personal, så att skribenternas tarvliga kost på komma, punkt och bindestreck serverades ouppvärmd till läsarna. Och den som försökte ta vara på de nya möjligheterna blev snart avskräckt: ett långt och vackert tankstreck kunde i tidningsspalterna återges med ett tyskt ü eller vad som helst som den elektroniska överföringen hittade på. Efter några sådana där tyska ü var man tillbaka hos komma, punkt och bindestreck.
Tankstreckets storhetstid — den inträffade nog hos Selma Lagerlöfs kolleger kring förra sekelskiftet. Över huvud taget hade man en välvillig inställning till skiljetecken och lät kommatecken regna ner över alla sorters prosa. Tankstrecken uppträdde gärna i grupp. Uno Engs novell ”Ögonbrynen” från 1921 börjar så här:
Den unge konnässören sökte förgäves. — — —
De där tankstrecken liknar mest en världstrött utandning. Alla hade sina egna idéer om vad de ville med tankstrecken. I ”Lillans första tand” från 1912, ett kåseri av Ossian Elgström, är upplösningen dramatisk:
Darrande löste jag upp knutarna, vecklade upp papperen — — — se där — — ett bref. »Ack hvad jag är lycklig, säg är den inte förfärligt söt, är det ej så man ville kyssa den och tänk lillan som blott är 3 månader, det är storartadt — — — — — — — — — — — — — — —»
Jag släppte brefvet och krafsade vildt bland träullen som fyllde lådan, jo titta, en tändsticksask — jag öppnade den flämtande af ifver — — — — har man sett på fan — — — — — i asken låg på en bädd af bomull — — — lillans första tand.
Elgström närmar sig dramatiken och tycks vilja få tankstrecken att mäta ut tiden. Det eviga problemet med att styra över läshastigheten var här nära en lösning.
Och till sist, kungen av alla tankstreck: 25 mm.
Medan jag bläddrar i mitt urval böcker från ungefär hundra år sedan slår det mig att det råder enighet mellan olika författare, förlag och tryckerier om hur långt ett tankstreck skall vara. Jag kan inte ge ett exakt mått eftersom det varierar beroende på typsnittets kägel, men mellan tre och fyra millimeter rör det sig om, motsvarande bredden på ett stort M.
I takt med de allmänna neddragningarna har ett kortare tankstreck vunnit mark. Det motsvarar bredden på ett stort N och ger naturligtvis inte alls samma läsglädje. Men det är inte slut där. Jag tar fram en bok från förra året och får följande siffror: stora M 3 mm, stora N 2,5 mm, tankstreck 1,5 mm, bindestreck 1 mm.
Ni förstår vart vi är på väg? Snart är skillnaden mellan tankstreck och bindestreck helt utplånad. Jag skulle lika gärna kunna plocka upp min gröna Halda från källaren.
I en sådan här sorglig stund är det bara en sak som hjälper, och det är att leta upp Roddy Doyles debutroman, The Commitments, från 1987. Med ännet lackande av naturvetenskaplighet gör jag mina mätningar: stora M 4 mm, stora N 3,5 mm, tankstreck 4 mm och bindestreck 1,5 mm. Det är precis som det skall vara. Utmärkt.
Nästan på varje sida uppträder det längre tankstreck: 8 mm. Vilken schwung det blir! Eftersom romanen till stor del består av dialog och Doyle har fått för sig att markera replikerna med pratminus, alltså tankstreck det också, så blir det väldigt mycket streck allt som allt.
Jag bläddrar litet och får plötsligt syn på ett ännu längre streck: 12,5 mm. Ja, de är inte helt ovanliga, märker jag.
Jag hittar några stycken som är 17 mm också.
Och till sist, kungen av alla tankstreck: 25 mm.
Jag undrar hur denna rikedom av tankstreck i olika längder kommer sig. En förklaring är säkert att romanen ursprungligen gavs ut på eget förlag. Det fanns ingen som sade åt Roddy Doyle att man inte kunde ha så långa tankstreck.
Nästa roman, The Snapper, kom ut på ett stort förlag. Då dämpades bruket av tankstreck något, men både här och i boken därefter, The Van, kan man sikta en och annan 17-millimetare.
Den nyaste bok av Roddy Doyle jag äger är Bullfighting från 2011. Där laborerar han ännu med två olika sorters tankstreck, men längderna är blygsamma: 2 och 3 mm. Jag tolkar det så att Roddy Doyle kämpade länge, men han kämpade ensam. Till sist föll han.
På senare tid har han kåserat i Independents nätupplaga. Tankstrecken är nu slutgiltigt reducerade till bindestreck.
Erik Andersson, författare och översättare
-
Erika och André går igenom sina mål för 2023 och hur de ska gå till väga för att uppnå dem.
Sammanfattning
Andrés mål för 2023:
Lära sig spela bandyLäsa Bibeln på ett årSpringa ett maratonRinga en kompis i veckanFlyttaLäsa bok en kväll i veckan i stället för att titta på datorn/TV:nBada med barnen en gång i månaden (utanför hemmet)Gå en kurs i jobbetSkriva en projektlista för huset och genomföra denErikas mål för 2023:
Socialt varje veckaFlytta (utan att må dåligt i processen)Grundlig genomgång av mina kläderGrundlig genomgång av mitt kontorSälja urvuxna barnskorÅka bort med man utan barn 24-48 timmarUtflykt till skog eller liknande hela familjen minst tre gånger under åretKort träningspass minst 4 av 7 kvällarTesta något pass i den digitala grejen jag köpt på friskvårdsbidragetÄndra upplägget i Resursbiblioteket så att det är lättare att se allt, filtrera och/eller sökaEn till videokursCafédag varje månad för att t.ex. jobba på Mer strukturDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Gör din egen lista (med mål eller riktning) för 2023.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fotograf: Johanna Amrén
I dagens avsnitt intervjuar vi textproffset Ulrika Gotthardsson om hur hon efter några decenniers sökande hittade sitt drömjobb.
SammanfattningUlrikas företag heter Uttryckeriet och där jobbar hon med text och yrkesskrivande.Ulrika är i grunden civilingenjör väg och vatten, men har successivt under yrkeslivet förvandlats till kommunikatör och så småningom egenföretagande språkkonsult.Ulrika både behöver och gillar struktur för att det ger en överblick.“Jag tyckte allt var kul, tills plötsligt inget var kul – när jag studsade in i väggen.”Började identifiera vad hon var bra på och vad som var viktigt eller passade för henne:Ett jobb där man utvecklasJobba på distans EnsamarbeteStruktureraStrukturera text Kategorisera, se helhetJobba med detaljerFörbättra snarare än att komma med helt nya idéerHjälpa andraTrappade ner stegvis först med distansutbildning på deltid och sedan tjänstledig för att jobba med det egna företaget.IkigaiDet jag mår bra avDet jag är bra påDet världen behöverDet jag kan få betalt för.“Vissa uppdrag uppfyller alla fyra perspektiven, men ett och annat gör jag mycket mer med hjärtat än för plånboken.”Ulrika gillar inte “mål” utan kan hellre tänka “riktning”.Har också själv ansvar för balansen att det inte blir för mycket – och för att få in uppdrag. För att inte bli stressad, måste Ulrika ha marginaler både i tid och i ekonomi. Ibland har hon ett längre, löpande uppdrag på ca 25 %. Tre snabba skrivtipsStruktur före detaljer: Få ordning på de stora svepen i en text innan man börjar pilla med detaljer: ordval, stavning och meningsbyggnad. Det handlar om disposition för en hel rapport, men också inom ett visst stycke.Svenska.seLäs högt – hitta både syftningsfel, krångliga meningar och oönskad ton eller röst i textenMer om UlrikaUttryckeriet.seLinkedInDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Bra – bättre – bästBra: Jag mår jättebra och trivs suveränt som företagare. Kombinationen att jobba ensam, lösa andras problem och hitta smidiga verktyg – men också samarbete och nätverk när jag väljer det. Får utvecklas hela tiden genom att uppdragen varierar. Gillar att språk och skrivande har en koppling till flera samhällsfrågor – demokrati och integration – social hållbarhet om man vill.
Bättre: Jag vill utveckla det här med social hållbarhet mer – ikigai-perspektivet ”det världen behöver”. I sommar har jag läst en kurs om språkutvecklande undervisning – ett område som anknyter till flera av de saker jag jobbar med redan. Jag hoppas få använda det för att coacha företag i vad som underlättar för andraspråkstalare. På så sätt anställa människor med rätt kompetens trots att de ännu inte har 100 % svenska.
Bäst: Att det fokus som nu varit på vikten av språk i politiken – vidgas även till modersmålstalare. Att medvetenheten om språkets betydelse lyfts mycket tidigare i skolan – det är ju verktyget för alla ämnen! Dessutom är vi väldigt beroende av både läsförståelse och förmågan att skriva idag – vårt samhälle är mycket skriftligt! Även de med svenska som modersmål har ofta svaga kunskaper i att skriva begripligt på ett sätt som man gör i jobbet. På högskolan lär man sig akademiskt skrivande – men alla, oavsett inriktning behöver ett allmänt skriftspråk, ett språk för yrkeslivet.
Veckans prova på:Nästa gång du skriver ett lite klurigt mejl:
Testa att skriva stödord först/stolpar – innan du börjar detaljformulera.Flytta runt dem till en ordning som känns bra. Fattas något? Är något onödigt?När du tycker du är klar – läs högt!Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika och André pratar om vad man inte borde säga och vad man kan säga i stället. Håller du med? Borde något läggas till på listan?
Sammanfattning
Grunden till detta avsnitt är ett blogginlägg som Erika skrev för några år sedan som du hittar här.
Vad du borde sluta säga eller åtminstone borde tänka efter innan du säger:
Är du gravid? Ska ni ha barn snart? När kommer barnbarnen?Har du träffat någon? Ska du gifta dig snart? Finns det någon speciell?Du ser trött utHur är det? Är det bra?Vad sociala vi var här dåPåståenden som man inte kan svara ”tack” påOj, …Du ser ung utHar du gått ner i vikt? Oj, vad smal du har blivit. Oj, snart försvinner du. Du måste ha gått ner mycket i vikt.Vad smal du är. Du borde äta mer. Får du ingen mat?Snygg tröjaNästa gång … / Snart är du …Säg till om jag kan hjälpa till med någotDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Stanna upp innan du säger din första tanke (eller be om ursäkt när något dumt har slunkit ut).
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad borde man komma ihåg att göra respektive årstid och hur kan man komma ihåg det? Det pratar vi om i detta avsnitt.
SammanfattningHur kommer man ihåg det som ska göras sällan?Skriv upp det i Strukturkalendern (går att beställa på butik.merstruktur.se)Påminnelse som plingar i mobilen/datorn.Någonting som påminner, inte bara i huvudet.Bra att skriva när så att det blir av.Alla projekt tar längre tid än du tror. Om det inte gör det är det en bonus. Börja med det som är viktigast för du kommer nog inte hinna med allt.Försök göra klart saker istället för att göra lite här och lite där på många olika ställen (så gott det går utifrån årstid/väder osv.)
HöstSista rycket att förbereda trädgården för våren, göra en plan för vad man vill hinna innan snön kommer. Gå runt i trädgården och gör en tidsplanering. Plocka upp leksaker m.m. som kan frysa fast.Ta in ved.Se över lampor m.m. Byt till lågenergilampor/ledlampor.Fixa julklappar och boka biljetter till julen (Lyssna också på vårt avsnitt Julvila)Kolla vinterdäckens kvalitet och vinterutrustning i bilen.Ta fram snöskyffel så att du är redo för den första snön.Sommarstuga – koll på vatten, värme m.m. Ta upp bryggor och båtar och förvara för vintern.Rensa ut det som inte användes under sommaren av saker och kläder. Ev. handla inför nästa sommar nu när sånt reas ut.Boka hantverkare inför nästa sommar.VinterInomhusaktiviteter, t.ex. måla, tapetsera.Träna – mer tid på vinterhalvåret och mindre ute naturligt?Vad vill jag med den här vintern? Träning, projekt m.m.Rensa inomhus – gå igenom garderoben, kökslådor m.m. Gör en lista rum för rum om vad du vill gå igenom och bocka av bit för bit när du har tid.Djupstäda.Rutin för att få solljus den tid solen är framme, t.ex. gå en promenad på lunchen.Stödladda batteripaket, på t.ex. trimmer, båt, gräsklippare.VårKolla sommardäckens kvalitet.Putsa fönster/vårstäda.Planera sommaren/semestern – boka resa, fråga vänner/familj när man kan hälsa på.Planera/förbereda för trädgården, t.ex. så saker inomhus som sedan ska planteras ute.Beställ ved.Vaxa/polera/förbereda båt. Laga om något behöver lagas.Rensa ut det som inte användes under vintern av saker och kläder. Ev. handla inför nästa vinter nu när sånt reas ut.SommarGör (åtminstone något av) det du har planerat.Ta tid för avkoppling.Ta tid för familj.Vad behöver prioriteras i hus/sommarstuga som bara kan göras på sommaren, t.ex. måla, dränera?Hjälp för att planera sommaren lagom mycket finns här.Veckans prova-påLägg in en punkt som du vill hinna med respektive årstid det kommande året i din kalender.
Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika och André intervjuar Linda Widar som är doktorand i arbetshälsovetenskap och forskar om distans- och hybridarbete. Hon ger sina bästa tips för att må bra när man jobbar på distans helt eller delvis.
Sammanfattning
Är du en integrerare eller separerare?Integrerare: Gillar att blanda privata och professionella uppgifter. Risk att tulla på återhämtning. Separerare: Vill skilja på fritid och arbete. Tips: Lämna hemmet och gå en kort promenad innan du börjar. Välj en plats som bara är till för arbete. Undvik att jobba på platser som bör förknippas med återhämtning.Ta regelbundna fysiska och mentala pauser. Riktmärke: Var 45:e minut.Kom överens med kollegor att inte lägga möten kloss i kloss utan ha 15-20 min mellan.Var medveten om att tonfall inte framkommer i mail. På en del arbetsplatser har distansarbetet lett till en mer hostil arbetsmiljö eftersom t.ex. kortfattade mail kan tolkas som aggressiva.Tips för arbetsgivare:Policy för mailkommunikation, när man kan ringa och tillgänglighet. Risk att det blir gränslöst annars.Föregå med gott exempel.Berätta vilka tider du förväntar dig tillgänglighet.Uppmärksamma att olika personer har olika behov. Det går inte att säga att alla människor är sociala varelser och behöver samma mängd social interaktion. Det finns människor med stort behov av enskildhet som kanske skulle må bättre av högre grad distansarbete.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Bra – bättre – bäst:
Bra: Skrivit klart avhandling.
Bättre: Disputera
Bäst: Införliva några idéer från forskningen och köpa en sommarstuga.Veckans prova på: Planera in arbetsveckans återhämtning och pauser.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika och André ger sina bästa tips för att planera veckan, både för privatlivet och arbetslivet, och delar med sig av checklistor du kan använda vid ditt planeringstillfälle.
Sammanfattning
Skriv upp dig på Mer strukturs nyhetsbrev här för att få inloggningsuppgifter till Resursbiblioteket där du kan ladda ner checklistorna.Varför planeringstidSparar tid resten av veckanTryggare och mentalt förbereddMinskad risk att glömma något viktigtVeckoplanering – personligt
Mål och hobbyTräningFamiljetidHobbytidDatenightTid med vännerHem och rutinerBetala räkningarPlanera måltiderGöra handlarlistaHandlaStarta om mobiltelefonenFå mailinkorg till 0 olästaFylla medicindosettDammsugaFörbereda middagarPlaneringSlutföra snabba punkterFlytta/stryka punkter från föregående veckaJämföra med kalenderhändelserPrioritera på veckolistanPlanera in grodanPlanera in högprioriterade punkterPlanera in övriga punkterVeckoplanering arbetsveckan
MötenUppföljning från tidigare mötenPlanera in kommande mötenSkriva dagordningSkicka ut kallelsePlanera in mötesförberedelsePlaneringFortbildning/utvecklingSlutföra snabba punkterFlytta/stryka punkter från föregående veckaJämföra med kalenderhändelserPrioritera på veckolistanPlanera in grodanPlanera in högprioriterade punkterPlanera in övriga punkterEget arbeteE-posthanteringArkivera/strimla/återvinn papperStäda skrivbordetFyll i tidrapporterSignera dokumentPlocka fram materialDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Lägg 15-60 min på att planera den kommande veckan. Använd gärna någon av checklistorna.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
André ger tips om att vara en gäst eller att ha gäster.
Sammanfattning
Hur reagerar du om någon vill hälsa på eller sova över? Hur kan du se det positiva i stället för att stressa över det som behöver göras.Kom överens med gästen om det ska finnas sängkläder och handdukar tillgängligt eller om de hellre tar med eget. Om inget är sagt är det bra om du förbereder, gärna bäddar i förväg om gästen kommer sent eller om du har tid.Kom överens om en tid då frukost serveras eller visa var gästen kan ta sin egen frukost.Gör ditt bästa för att mörklägga sovrummet för gästen eller erbjud en sovmask.Ha ett eluttag eller en förlängningssladd i närheten av sovplatsen så att gästen ska kunna ladda sin mobiltelefon. Bonus: Ha en reservladdare i gästrummet.Fil, flingor, bröd och pålägg är ett bra grundutbud till frukost om man inte vet vad gästen gillar.Ha gärna frukt eller annat mellanmål lättillgängligt för gästen och säg att det är fritt fram att ta.Kom överens om mattider eller berätta när ni brukar äta. Kom ihåg kaffet!Ha några idéer på aktiviteter men planera inte varje sekund av vistelsen om du inte vet att det är vad gästen önskar. Dela med dig av wifilösenordet muntligt eller sätt upp det i gästrummet.Bonus: Gör ett litet välkomsthäfte med relevant information om boendet, mattider, karta över området, turistbroschyrer, matställen i närheten. Bonus: Gästkorg med handdukar, tidningar, böcker, extra laddare, sovmask, näsdukar, hårborste, extra tandborste (i förpackning så att det syns att den är oanvänd).Kom ihåg att du som gäst gärna får be om det du behöver, t.ex. berätta att du behöver äta någonting vid 12 för att inte svälta ihjäl, att du helst inte stiger upp före 10 eller om du vill ha kaffe.Läs mer: 18 tips för att få gäster att känna sig välkomna.
Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika och André ger förvaringstips.
Introduktion
Varför tycker vi att alla saker borde ha ett hem?Lättare att hittaKöper inte nytt av något du redan harSparar tid på att slippa letaLättare att städa om allt inte har en outtalad plats på bänken/golvet/bordetDet är lättare att ha plats att förvara saker om du rensar ut det som inte används. Lyssna på vårt andra avsnitt som handlar om att rensa för att få fler tips. Om skåpet är för stökigt – ta bort skåpet.Förvaringstips
Förvara vikta kläder “stående” så att du ser allt på en gång istället för att ha högar som lätt blir röriga.Tröjor/skjortor som behöver hängas för att torka kan gärna hängas på galgar vid torkningen och sedan förflyttas till en garderob så slipper du ett steg med att hänga, vika, flytta till låda.Ha lådor i lådor för att begränsa ytan något kan vara på så att det är lättare att hitta och lägga tillbaka utan att det blir rörigt.Märk upp allting så att det är lätt för dig själv och andra att följa systemet.En lapp på lådan eller på skåpet eller insidan av skåpet som beskriver vad som finns där.Saker som inte har använts på X år går direkt till avyttring.Bygg/köp/få ett hyllsystem istället för att stapla lådor på varandra om möjligt.Genomskinliga lådor om det hjälper dig.Djupa garderober med hyllor – se om du kan sätta in utdragslådor, trådbackar eller lådor/korgar så att du kan dra ut och se innehållet hela vägen. När du funderar på var någonting ska ha sin plats:Var skulle du först leta efter det? Kan det ha sin plats där eller i närheten av det?Var har du liknande saker?Var kommer du oftast att använda det?Behöver det vara synligt så att jag kommer ihåg det eller kan det vara i en låda?Hur ofta använder jag det? Det som du använder mer sällan kan förvaras högt upp eller långt in.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Ge ett hem till något som brukar ligga framme lite varstans.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika och André svarar på läsar- och lyssnarfrågor om städning, stress, hålla sig till det planerade, realistiska tidsplaner och att orka något efter jobbet.
Sammanfattning av frågorna som tas upp:
Hjälp med städschemaErika tipsar om appen Sweepy.Fler tips i vårt avsnitt om städning.Stressad över att ha mycket ogjort vid läggdags.Hålla sig till en planering och inte klämma in en massa annat.Tidsplanering och planering av delmål och realistiska mål.Det går okej på jobbet men är svårt att följa planeringen hemma på kvällarna då det mest blir slötittande på serier.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Att varva ner inför kvällen, t.ex. skriva en lista inför morgondagen.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erika intervjuar lyssnaren Liv-Marie om hennes resa mot ett mer strukturerat liv med hjälp av stöd från oss i Strukturpodden.
Strukturpodden sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).
Veckans prova på: Fyll i ditt schema i Standardvecka i Excel och se vart din tid går.
Redigering: Erik Andersson
Musik: Simon Lundberg
Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.
Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.
Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Laat meer zien
