Handelskammaren Podcasts
-
Utrikeskrönikan fredag 30 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok, fredag.
Nära årsskiftet är det vanligt att man ska summerar vad vi tycker om året som gått och vad vi har varit med om. Det blir ofta en kavalkad av stora och små händelser, som ärligt talat, inte alltid är så intressanta. Men så finns det undantag som får det att snurra till i skallen.
Och apropå snurrigt. Något som jag inte trodde skulle hända var det beslut som togs av det thailändska parlamentet i juni. Thailand som för många är känt som ett land som delar ut stenhårda straff för narkotikasmuggling, innehav och användning av olagliga droger klubbade en lag som godkänner användning av cannabis. Det såg man inte komma.
Att genomförandet av lagen drevs på hårt av landets hälsominister var också lite av en överraskning tills det blev klart att han har stora ekonomiska intressen i cannabisodling runt om i landet.
Då lättade dimman för många.
Hälsoministern delade dessutom ut över en miljon cannabisplantor till dem som vill börja odla.
Enligt den thailändska handelskammaren kommer handeln med cannabis omsätta hisnande 12 miljarder kronor om tre år.
Den nya lagen godkänner alltså odling, användning och försäljning av cannabis som innehåller mindre än 0,2 viktprocent THC, som är den aktiva substansen som snurrar till det. Man kallar det medicinsk cannabis.
Sedan juni har det poppat upp hundratals cannabisbutiker runt om i Thailand. Jag har sett allt från små kyffen byggda av några plankor till supertrendiga shoppar där inredningen mer påminner om exklusiva märkesbutiker till ombyggda food-trucks som nu är cannabis-trucks.
En annan trend är att barer som är kända för att spela reggaemusik nu bygger speciella rökrum för cannabisanvändare.
Musik med lokala reggaeband har fått ett uppsving och plötsligt har flera gamla thailändska reggaehjältar, till fansens stora lycka, återförenats för att spela. Flera av musikerna har tidigare suttit i fängelse dömda för innehav av just cannabis, men blev fria vid den amnesti som infördes för cannabisrelaterade brott i samband med den nya lagen.
Nu ska du inte tro att det är fritt att tända på hur som helst och var som helst i Thailand. Det är fortfarande förbjudet att röka sin cannabis på allmän plats och att sälja till personer under 20 år och gravida kvinnor. Det finns också en paragraf om att man inte får röka i sitt hem om det stör någon eller på något sätt påverkar ordningen. Delar av lagen är öppen för bred tolkning som skapat problem för turister som köpt cannabis. Det händer att den thailändska polisen haffar turister som köpt och rökt sin cannabis på allmänplats eller brutit mot någon annan regel.
Själv har jag en granne som odlar cannabis på balkongen, men har ännu inte känt av någon doft eller märkt av något stök. Möjligen att jag hörde lite thai-reggae härom dagen...
Men det kan jag leva med.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
Möt Näringslivets Skattedelegations nytillträdda ordförande Caroline af Ugglas, som har lång erfarenhet som styrelseledamot i många tunga börsföretag och före detta vice VD i Svenskt Näringsliv. I avsnittet diskuteras bland annat vikten av enkla, långsiktiga och förutsägbara skatteregler för investeringsbeslut och jobbskapande. NSD är ett långvarigt samarbete mellan näringslivsorganisationerna Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring, Handelskammaren, Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv.
-
Micke Hermansson utsågs 2015 till året lärare av Handelskammaren då han efter att ha varit lärare till en svårhanterlig klass utformade något som kom att kallas ”grej of the day”, en undervisningsteknik som spridit sig över världen och resulterat i flera böcker. I detta avsnitt delar Micke med sig av sina kunskaper och erfarenheter om hur kan vi förändra beteenden, nå ut med ny information och få medarbetare och omgivningen att ta den till sig. Här hittar du Mickes böcker.
Veckans avsnitt presenteras i samarbete med Movestic Liv & Pension. Tack snälla för att du lyssnar!
Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på FolkEtt.se. I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med!
-
P4 Världen sänder från Battery Park på Manhattan och försöker få svar på frågan: Hur mår svenskarnas amerikanska favoritstad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
New York är staden som kanske flest svenskar genom tiderna har drömt om. Men det är också en stad som gång på gång drabbats hårt av tragedier. Den senaste, covidutbrottet i början av pandemin, skördade tiotusentals New York-bor på bara några månader 2020. Och den här gången har staden haft svårare att resa sig än väntat.
Kriminaliteten ökarNew York bor beskriver det som att man befinner sig i någon typ av posttraumatisk stress efter pandemin där kriminaliteten och fattigdomen ökar. Samtidigt vidhåller många att New York alltid kommer att förbli möjligheternas stad.
P4 Världen som spelas in i Battery Park på södra Manhattan gästas av bartenderdrottningen Elsa Rapp som beskriver hur utelivet har påverkats, fotografen Pontus Höök som bott på Manhattan i över 25 år och idag saknar den forna energin. Vi möter chefen för svensk-amerikanska handelskammaren Anna Throne Holst som följer svenska företags kamp för att komma in på marknaden i New York - och som också sett amerikansk politik från insidan. Dessutom berättar USA-kommentator Ginna Lindberg och New Yorks betydelse för hela USA.
Och så får vi höra om både gästernas och vanliga New York-bors favoritplatser i drömmarnas stad.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Joar Jonsson
-
Den brittiska regeringens försök att göra de största skattesänkningarna på 50 år fick marknaden att darra och oroa sig för en annalkande finanskris. Men även om förslaget slopats finns fortfarande stora risker kvar och händelsen borde bli en väckarklocka även för politiker i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Gäster och röster i programmet:
Robert Bergqvist, seniorekonom SEB
Mats Eriksson, politikreporter, Ekot
Peter Sandberg, chef, svensk-brittiska handelskammaren i London.
Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet
John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet
Rishi Sunak, tidigare finansminister, Storbritannien
Liz Truss, premiärminister, Storbritannien
Kwasi Kwarteng, finansminister, Storbritannien
David Blanchflower, professor i Ekonomi
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Tim Kellerman
[email protected] -
Utrikeskrönikan 15 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berlin fredag.
Finns det något vackrare än tysk grammatik!
Då menar jag inte prepositionsramsorna, som många väl fått nöta in i skolan – durch, für, gegen, ohne, um – och så vidare.
Nej, jag menar helheten – det intrikata systemet av verbböjningar och adjektivändelser. Substantivens olika kasus – med genitivet som min favorit. Och så hjälpverbens konjunktivformer och det dubbla infinitivet – ibland i samma mening: Das hättest du nicht tun sollen. (Det borde du inte ha gjort.)
Ja, ni hör ju själva…
Tyska var ett av mina favoritämnen under gymnasiet och under de universitetsstudier i tyska som följde dök jag allt djupare ner i den tyska grammatikens förunderliga värld. Kulmen blev min D-uppsats om användningen av modus i indirekt tal.
Under mitt sommarvikariat som utrikeskorrespondent här i Tyskland tar jag förstås alla chanser jag kan att öva på min tyska. Men även om det kanske inte är så många som slår mig när det kommer till tysk grammatik, så har det visat sig att alla tyskar inte är så imponerade av min talade tyska.
Och visst – hemma får jag sällan tillfälle att prata tyska, så lite knackigt går det ju. MEN – det som hänt mig ett par gånger den senaste tiden känns ändå orättvist.
Jag har inlett en konversation på tyska, den jag pratar med svarar på tyska – men en bit in i samtalet växlar personen plötsligt över till engelska. Snacka om den ultimata språkförnedringen! Vilket oförskämt sätt att visa att min tyska inte duger.
Händelserna påminner om ett tillfälle när jag och min fru var på en weekendresa i Berlin och min fru pratade med mannen som jobbade i hotellets reception. Hon förstod inte mannens tyska, så hon frågade försynt om han kunde prata engelska istället. ”This is English”, svarade den förnärmade receptionisten – som alltså tydligen hade pratat engelska hela tiden. Bara en väldigt tysk och svårförstådd sådan.
Men man får inte låta sig nedslås. När jag har råkat ut för de oförskämda tyskar som växlat till engelska under vår konversation, så har jag oförtrutet fortsatt på tyska. Och vid något av tillfällena har jag också gått segrande därifrån, efter att ha fått personen jag pratat med att växla tillbaka till tyska.
Märkligt nog så har ju intresset för att läsa tyska i skolan minskat kraftigt de senaste 20 åren. Det oroar bland andra den tysk-svenska handelskammaren, eftersom den menar att kunskaper i det tyska språket och den tyska kulturen är viktiga för att svenska företag ska lyckas på den stora tyska marknaden.
På sin hemsida har handelskammaren publicerat en lista med tio argument för varför fler svenskar borde lära sig tyska. Argument som att det är ett så stort språk i Europa, att Tyskland är Sveriges största handelspartner och att Tyskland är ett stort kulturland.
Men det främsta argumentet för varför fler borde läsa tyska har den tysk-svenska handelskammaren missat – nämligen att det är så roligt med tysk grammatik!
Joel Wendle, Berlin.
[email protected] -
Hur är en staty retorisk? Hur är en park retorisk? Hur är Barbros tulpaner retoriska? Är vi inte lite väl långt ute och cyklar nu? Retorik är ”the art, practice and study of all human communication” enligt Andrea Lunsford. Här breddar vi förståelsen om vad mänsklig kommunikation, alltså retorik, verkligen är.
Retoriskt! är podden med retoriska tips och spaningar från var vardag och världen från Föreningen Stora Retorikpriset. Varje år delar vi – Barbro Fällman och Klara Härgestam – ut Stora Retorikpriset till en person som med sitt uttryck gjort intryck.
Föreningen Stora Retorikpriset har till ändamål att stärka demokratin genom att arbeta för att fler får en större retorisk kompetens. Vi tror att retorik kan hjälpa oss alla att på våra vardagsscener:
lyssna och tala så att fler förstår varann. ta ansvar för fakta och etik. bli modigare och mer vidsynta.Vi vill därför se retorik återinfört som obligatoriskt ämne i grundskolan och på lärarutbildningen.
Följ oss på @retorikpriset på instagram. Och anmäl dig gärna till prisutdelningen 2022 den 21/4 kl 17.30-18.40 på Handelskammaren i Stockholm. Du anmäler dig med ett mail till [email protected].
-
Vi fortsätter våra bonusavsnitt där vi intervjuar tidigare års pristagare av Stora Retorikpriset. Här pratar Barbro Fällman med Sissela Kyle om positiva minnen av retorik i skolan, hur hon som skådis och föreläsare använder retorik och vad retoriska kunskaper betyder i ett informationssamhälle. Lyssna! (Med en ursäkt om sämre ljudkvalitet än vanligt. Distansintervjuer är inte alltid så lätta att styra över.)
Retoriskt! är podden med retoriska tips och spaningar från var vardag och världen från Föreningen Stora Retorikpriset. Varje år delar vi – Barbro Fällman och Klara Härgestam – ut Stora Retorikpriset till en person som med sitt uttryck gjort intryck. I år sker det den 21 april på Handelskammaren i Stockholm och du är inbjuden. Se info om platser och anmälan i våra kanaler.
Föreningen Stora Retorikpriset har till ändamål att stärka demokratin genom att arbeta för att fler får en större retorisk kompetens. Vi tror att retorik kan hjälpa oss alla att på våra vardagsscener:
lyssna och tala så att fler förstår varann. ta ansvar för fakta och etik. bli modigare och mer vidsynta.Vi vill därför se retorik återinfört som obligatoriskt ämne i grundskolan och på lärarutbildningen.
Följ oss på @retorikpriset på instagram.
-
I serien Frys Hyran så rapporterar vi om det senaste som händer i kampanjen för frysta hyror i Malmö & Göteborg, och snackar brett om bostadspolitik. I denna månads avsnitt pratar Anna, Amanda och Ana om hemmets politik och det gemensamma utifrån Allt åt alla Malmös bostadspolitiska manifest. Även handelskammaren senaste bostadsrapport kommer att diskuteras. Besök gärna fryshyran.se om […]
-
Vd för svensk-amerikanska Handelskammaren i New York, 58 år. Född i Norge, uppvuxen i Stockholm, bor i New York. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anna Throne-Holst kandiderade för Demokraterna till kongressen i det amerikanska valet 2016 och som representant för det första distriktet i New York stod hennes namn under Hillary Clintons på valsedeln. ”Hur det kom sig att denna tjej, uppvuxen i Stockholm, med Norskt efternamn och Nordiska rötter fick vara med om den här resan” är vad hon bjuder oss lyssnare på i sitt Sommar.
Programmet tar sin start morgonen efter valförlusten. Hon vaknar efter ett 18 månader långt kampanjrace som i hennes ögon blivit allt mer cyniskt. Men ”hur mycket jag än hade försökt föreställa mig den här morgonen, så hade jag ändå aldrig kunnat förbereda mig på den nästan förlamande chocken. Donald Trump blev vald! … Tankarna snurrade i huvudet. Hur ska det gå för vårt land? Hur ska det gå för världen!?”
Vi får sedan följa med på den långa resa som tagit Anna från uppväxten i Stockholm, via prep school och college till den amerikanska politikens verkliga mitt. Vi får bland annat ta del av hur beslutsfattandet går till, när hon som borgmästare i Southhampton ute på Long Island får igenom ett förslag som ska lösa avloppsproblemen på halvön - genom en hiss-pitch till guvernören.
Att hon skulle kandidera till kongressen var inget hon planerat eller drömt om, men så blev det. Hon beskriver det slitsamma och uppslitande kampanjarbetet och den allt mer ödesmättade valvakan den där kvällen i november 2016.
Om Anna Throne-HolstEfter valförlusten blev Anna Trone-Holst utsedd till vd för svensk-amerikanska Handelskammaren i New York. Brinner för socialt entreprenörskap och vill även positionera Sverige som innovationsland i USA. Aktuell med projektet Gateway, en mötesplats för svenska företag verksamma, eller på väg in på den amerikanska marknaden.
Uppväxt i en familj med en amerikansk mamma och svensk pappa. Familjen var grundare och delägare av Marabou vilket tidigt väckte intresset för ekonomi och näringsliv.
Producent: Erika Strand-Berglund
