Hanna Melander Podcasts
-
Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig.
– Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon.
Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.
Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.
Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd.
– Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.
”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.
Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.
Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.
– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.
Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.
Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.
– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.
Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen.
– Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ.
Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.
– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar.
Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?
– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val.
Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?
– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.
Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Katarina Helmerson
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Margareta Svensson -
Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.
Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa.
Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.
Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander -
6 januari-utredningen är klar och nu rekommenderas åtal mot ex-presidenten. Vi sammanfattar också 2022 och blickar mot 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det utskott som granskat stormningen av kongressen 2021 redogjorde i veckan för sina slutsatser. Utskottet landar i att USA:s tidigare president Donald Trump bär lejonparten av skulden för attacken och utskottet rekommenderar justitiedepartementet att väcka åtal.
Ukrainas president till WashingtonUkrainas president Volodomyr Zelenskyj reser till USA för att träffa president Joe Biden och tala inför landets kongress. Det är första gången han lämnar Ukraina sedan Rysslands invasion. Enligt Vita huset syftar besöket till att understryka USA åtagande gentemot Ukraina.
USApoddens årskrönika 2022Vi passar även på att göra bokslut över 2022. Vilka var de viktigaste politiska händelserna i USA i år? Vilken politiker glänste mer än andra? Och vad har vi att se fram emot 2023?
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
SCB:s opinionssiffror är en deppig läsning för regeringen. Vi tar också tempen på den plötsligt så heta klimatdebatten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen backar i SCB:s färska partisympatiundersökning jämfört med valresultatet i höstas. Samtliga regeringspartier tappar men störst är tappet för samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Hur kommer det sig? Vi reder också i Socialdemokraternas siffror – varför går det så bra?
Klimatdebatten kom först efter valetKlimatet var knappast i fokus inför valet 2022 men under hösten har det låtit annorlunda när såväl opposition som näringsliv vill se krafttag. Hur effektiv är regeringen klimatpolitik, och var den förra egentligen bättre? Annika Digreús som är miljö- och klimatreporter på Ekot reder ut.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
Bonuspodd. Följ med på en historisk exposé över Sveriges politiska relation till den ryska björnen. Historiepoddens Robin Olovsson är vår guide.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: I en första version av avsnittet blev det fel när vi pratade om nedskjutningen av DC:3an 1952. Vi sa då att flygplanet varit inne på ryskt område och spionerat. Det stämmer inte. Flygplanet kränkte inte sovjetiskt luftrum. Vi har klippt bort det som var fel och tillfogat en rättelse i podden.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har raserat västs relation till Moskva totalt. I Sveriges fall har det lett till att den gamla säkerhetspolitiska linjen övergivits och ansökan om medlemskap i Nato lämnats in.
Förändringarna gjorde redaktionen nyfiken på hur Sveriges relation till Ryssland sett ut genom historien. När togs den första kontakten? När var relationen som sämst?
DPS gästas av poddaren Robin OlovssonTill vår hjälp har vi Robin Olovsson från hyllade Historiepodden. Han ger oss en lektion i de svensk-ryska relationerna som startade redan på 1400-talet.
Medverkande: Robin Olovsson från Historiepodden samt Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Hanna Melander
-
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
-
Xi Jinping vägrar ge upp makten. Istället väntas han stärka sin egen position under den pågående partikongressen i Kina. Hör om Xi:s maktambitioner och hur de kan kopplas till hans person.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Xi Jinping väntas bryta normen och sitta kvar vid makten efter tio år, kanske rentav på livstid. Men hur kan vi förstå Xi Jinpings maktambitioner? Xi:s familj förföljdes av kommunistpartiet under Mao och paradoxalt tycks detta banat väg för hans strävan idag, att upprätta full kontroll och stabilitet via partiet.
”Historiskt viktig” – så ser Xi på sig självI avsnittet berättar Lars Fredén, tidigare ambassadör i Kina, om de tillfällen då han själv träffat Xi Jinping. Xi beskrivs som en ledare med stor pondus och med en bild av sig själv som en historiskt viktig person. Nationalismen är viktig och det kinesiska kommunistpartiet verktyget med vilket Xi vill åstadkomma ett osårbart Kina. Hör om Xi:s självförtroende och om vilken omvärldskunskap han egentligen kan ha. Bryr sig Xi Jinping om att attityderna mot Kina i omvärlden försämrats under hans tid vid makten?
Medverkande: Lars Fredén, fd ambassadör i Kina. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander -
Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.
Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Hanna Melander
-
Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Boris Johnsons avgångEfter massavhopp från den egna regeringen tvingades Storbritanniens premiärminister Boris Johnson till slut kasta in handduken och avgå. Vem efterträder honom och vad händer nu? Sveriges Radios korrespondent Stephanie Zakrisson i samtal med Magdalena Frennhoff Larsén, statsvetare verksam i Storbritannien.
Almedalsveckan avslutades i sorgMordet på Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner, satte tonen för Almedalsveckans sista dagar. Vår inrikespolitiska reporter Katarina von Arndt var på plats i Visby under veckan och pratade med besökare om deras reaktioner på dådet – och också om hur den här Almedalsveckan skiljer sig från tidigare.
SAS och de nationella flygbolagens historiaKrisande SAS är ännu mer illa ute efter att bolagets piloter i veckan gick ut i strejk. Men en gång i tiden var det glamoröst att flyga med SAS, och länder ville gärna ha ett flygbolag som speglade den egna kulturen.
Timme ett:
Almedalsveckan i år jämfört med förra valåret 2018
Samtal om Boris Johnsons sista tid vid makten
Allsångssäsongen är igång
Samtal om mordet på Japans tidigare premiärminister Shinzo Abe
Krönika av Katarina Barrling
Panelen med Olov Abrahamsson, NSD, Bawar Ismail, GP, och Linnea Dubois, SvD.
Timme två:
Samtal om Putins nya offensiv i östra Ukraina
Judiska församlingen i Dnipro, Ukraina
Samtal efter Sveriges första match i fotbolls-EM
Satir med Utkantssverige
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, om inflation förr
SAS brottas med samma problem som andra nationella flygbolag
Kåseri av Lotta Erikson
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Ellinor Eriksson; Luise Steinberger
Tekniker: Hanna Melander
-
Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato.
Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap.
"Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen?
Om Nooshi Dadgostar:Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Ålder: 36 år
Bakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Kommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Katarina von Arndt och Maja Lagercrantz
Tekniker: Hanna Melander
