Jens Linder Podcasts
-
Gravlax, rimmad julskinka och lutfisk finns på många julbord. Gamla metoder att konservera, som nu mest är smaksättning. Kocken och matskribenten Jens Linder visar och förklarar hur det funkar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är kärnan i svensk och nordisk matlagning, säger Jens Linder, kock, matskribent, chefsredaktör för tidskriften Gastronaut och författare till kokboken Mat för hand som beskriver olika metoder i köket.
Saltet drar ut vattnet ur ett livsmedel och skapar en miljö där otrevliga bakterier inte trivs, vilket gör att det håller längre.
Jens gillar att rimma, gärna hel kyckling. Han sänker ner en rå kyckling i saltlag ett par dagar före den ska tillagas. Köttet blir lite fastare och genomsaltat. Saltet framkallar också andra smaker.
– Jag har sällan fått så många positiva kommentarer som för min rimmade kyckling, säger han.
Innan man hade tillgång till mycket salt fermenterades maten. Surströmming och surmört är exempel på det. Till det krävs bara lite salt för att starta processen.
– Man kanske fiskade i en norrlandsälv där man inte bodde året runt. Så saltade man lite på fisken, slog in den i skinn eller blad och grävde ner den. Därav namnet ”grava”. När man skulle fiska nästa gång, grävde man upp den fermenterade fisken och åt. Surfisk har byggt vår nation, berättar Jens Linder.
När vi fick tillgång till socker, på 1700-, 1800-talet gick många över från att fermentera fisken till att sockersalta den.
– Vi ändrade metoden men behöll namnet ”grava", säger Jens Linder.
En paradox: Vi äter gärna gravlax och rimmad skinka på jul. Det gjorde man sällan förr. Hade man en gris, slaktades den till jul, och då kunde man för en gångs skull lyxa till det med färskt kött.
Jens hjärta klappar lite extra för lutfisk.
- Det är få grejer som jag kan bli så rörd över. Det är en subtil, extremt mild smak. Den är ju så lös som nåt kan vara. Fortfarande materia. Misslyckas man så blir det bara vatten.
Saltad och torkad fisk, s k klippfisk, som läggs i lutblandning och sen vattnas ur under flera dagar. Och sen tillagas lutfisken.
-
Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor.
Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt.
– Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund.
En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.
– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han.
Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
-
Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Böckerna som det pratas om i programmet:
Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.
Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).
Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.
Äta Ute av Jens Linder.
Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.
Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.
Hummus av Malin & Nimrod Regev.
Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.
Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.
-
Poddar väckte liv i radio. Kan papperstidningar bli det nya heta? Vi träffar personerna bakom tre tidningar om mat och vin Gastronaut, Törst och Vego.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vinylskivor och CD-skivor har gjort comeback. Poddar fick många att upptäcka eller återupptäcka radio. Hollywood-stjärnor gör till och med radioteater, fast det kallas audiodrama och distribueras som poddar.
De här personerna tror på papperstidningen.
Mattias Kristiansson startade magasinet Vego (7 nummer per år) redan för åtta år sen, med pengar han fick för sin första kokbok.
- Jag blev vegan och ville starta en tidning, säger Mattias. Men inget förlag ville ge ut den, så jag gjorde det själv.
- Jag växte upp med mattidningar. Jag älskar mattidningar. Så jag tänkte att det måste finnas andra som också gör det.
Maria Collsiöö startade vinmagasinet Törst (fyra nummer per år) för dryga två år sen. Hon skrev vinkrönikor i Svenska Dagbladet, men berätta om vin ur fler perspektiv.
- Törst är som en kulturtidskrift, säger hon. Det finns så många ingångar. Vin är väldigt tvärvetenskapligt.
Jens Linder är en av landets flitigaste matskribenter, som regelbundet syns i Dagens Nyheter och många andra tidningar. Tove Oskarsson Henckel var chefredaktör på mattidningen Gourmet i elva år. Nu har de tillsammans startat Gastronaut (4 nummer per år), som kom ut med första numret i slutet av januari.
- Vi ville bestämma själva, säger Jens. Göra nåt väldigt lustbetonat.
- Vi älskar båda tidningar, säger Tove.
Alla fyra är övertygade om att det finns en plats för tidningar. För att de är något att hålla i. För att de kan bjuda på långa texter, vilket inte riktigt gör sig på webben.
-
Köksmaskiner fantastiska skapelser som förgyller matlagandet. Eller står och samlar damm. Vi testar de senaste årens stjärna airfryern. Och frågar oss vilka vi inte kan vara utan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ludvig Lindelöf önskade sig en airfryer.
– Det var det eller en vedklyv, säger han. Och jag har ju ingen kamin...
Han fick en airfryer i present av släkten.
Airfryern, eller varmluftsfritösen som den också kallas, är de senaste årens nya köksmaskin.
– Det lockar att kunna fritera utan en massa olja, säger Ludvig. Ungefär som att man vill äta chips men att de ska vara nyttiga.
– Men det är ingen fritös. Det är en effektiv liten varmluftsugn.
Så hur blev livet med den nya maskinen? Ludvig berättar och lagar.
Matskribenten Jens Linder berättar om köksmaskiner som mest samlat damm och vilka han använder.
– Jag är kluven till maskinerna, säger Jens. Jag gillar hantverket, men samtidigt är det fint att folk vill laga mat.
Menys reporter Nina Frogneborn inspekterar vilka maskiner som finns hemma hos programledaren Tomas Tengby.
-
I oktober körde Ostpodden live från Saerimner och SM i mathantverk. En av våra gäster var matmångsysslaren Jens Linder. Vi pratar om hans nya bok – Mat för hand, juryarbete, inälvor ost och en del annat. Vad vi inte pratar om, men som händer alldeles snart, är Jens nya matmagasinprojekt – Gastronaut. Trevlig lyssning!
-
På Den helige Mikaels dag sänds en gudstjänst där änglar och möten med dem får stå i centrum. Från Växjö Domkyrka med komminister Carina Samuelsson och organisten Yvonne Steen-Ohlander.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det talade innehållet med berättelser och samtal lyssna på eller ladda ned separat som podd.
Skyddsänglar, jordänglar, himmelska änglar och bibliska änglar.
Om möten med änglar, när en osynlig kraft ändrat ett skeende, när en röst sagt att han ska stanna bilen, när en ljusgestalt gett henne kraft att tillfriskna.
Vi hör olika berättelser om änglamöten men också ett samtal med en av de som upplevt hjälp från både skyddsänglar och jordänglar.Medverkande:
Carina Samuelsson, komminister - gudstjänstledare
Jan-Olof Johansson biskop emeritus i Växjö Stift - text och samtal
Lisa Waldén, körsångare - textläsning
Agnes Rodin, körsångare - textläsning
Leif Adolfsson, präst - textläsning
Jens Linder, präst - textläsning
Yvonne Steen Ohlander, organist - orgel, piano och körledare
Ola af Trampe - gitarr, bas
Ungdomskören i Växjö DomkyrkaText:
1 Mos 28:10–17
Musik:
Ängeln i rummet
Göm mig i dina vingar
Gloria
Send me an angel
Kärleken är
Jag har en ängel vid min sida
Hope is the thing with feathers
Psalm 333 Änglarna sjunger i himlenMagnus Larsson och Andreas Tosting, tekniker
Marianne Greip, producent
Sveriges Radio Kronoberg
[email protected]
