Jonna Westin Podcasts
-
Historien om en statssekreterare som tjuvfiskar ål i Blekinge skärgård har satt fokus på en gåtfull fisk. Varför är ålen så hotad och vad kan vi göra för att hjälpa den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sofia Brockmark, fiskebiolog och utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Josefin Sundin, docent i ekologi, och ålforskare vid SLU Aqua. Vi hör också Hans "Hånsa" Olofsson, ålfiskare i Yngsjö.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Smält snö och mycket regn har orsakat översvämningar på flera platser i södra Sverige i januari. Hur förbereder sig kommunerna inför översvämningar framöver, och vad bör fastighetsägare tänka på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Bo Thunholm, hydrolog och grundvattenexpert på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Johan Virdung, enhetschef på VA-ledningsnätet i Värnamo kommun. Vi hör också Mette Lindahl Olsson, enhetschef för arbete med naturolyckor på MSB.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott. Metoder som vilar på vetenskap och forskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende.
Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget. Det finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan.
Men det är få utbildade i metoden i Sverige, så det är oklart när de tonåringar och föräldrar som behöver hjälp kan få ta del av det här.
Programmet sändes för första gången i november ifjol.
PLE: Annika Östman
Producent: Jonna Westin
-
Så här i slutet av vårterminen har en debatt om skolbetygen startat. Omkring 15 procent av eleverna i grundskolan får underkänt i matte, svenska och engelska. Har utslagningen i grundskolan något samband med ökad dödlighet bland unga vuxna i Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan skilja så mycket som 4 till 8 år i medellivslängd beroende på var du bor i Sverige. Skolan anses av många forskare som en viktig plats för att skapa jämlik hälsa. Det var en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla grundskolan öppen i hög grad under coronapandemin, berättar Johan Carlsson, fd generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten.
Inget ökat söktryck för psykisk sjukdom under pandemin
Men stängda skolor och distansundervisning på gymnasiet under pandemin ledde inte till ökad allvarlig psykisk ohälsa, enligt en rapport av Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.Dödligheten hos unga i Sverige ökat de senaste 20 åren
Skolan spelar ändå en avgörande roll för ens framtida hälsa, säger Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Global folkhälsa på Karolinska institutet. Vad innebär det att dödligheten bland unga vuxna i Sverige har ökat under de senaste 20 åren, medan den i övriga Västeruropa har minskat?I programmet hör du också elever i årskurs nio från Björkhaga skola i Tumba.
Programmet är en repris från 5 november 2021
Reporter: Maria Eriksson
[email protected]
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Peter Karlsson, 57 år, hade många järn i elden och trodde det onda i bröstet var träningsvärk. Men det visade sig vara en hjärtinfarkt. Vad kan man kan göra för att inte hamna i den situationen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör forskare berätta om hur stress påverkar hjärtat, varför man ofta tonar ner risken att man själv drabbas av hjärtinfarkt och hur man kan få in mer återhämtning i livet.
I programmet hörs Peter Karlsson, som fick hjärtinfarkt vid 55 efter långvarig stress. Fredrika Norlund, psykolog och forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Claes Held, professor i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Centre och överläkare vid Hjärtkliniken på Akademiska sjukhuset Uppsala. Åsa Grauman, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.
Programmet sändes första gången 18 februari i år.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Jonna Westin
[email protected] -
Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie “Våra barns hemliga liv”, där hon var med som expert.
Jonna Westin
[email protected] -
I Nya Zeeland planeras en lag som ska förbjuda cigarettförsäljning för all framtid för alla födda år 2008 eller senare. Man vill bli en tobakfri nation. Men Sverige väljer en annan väg - hur kommer det sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lagförslaget i Nya Zeeland om att förbjuda cigarettförsäljning för unga förväntas antas i år och träda i kraft nästa år, 2023.
Ny tobakslagI mars i år kommer regeringen i Sverige enligt plan med ett lagförslag kring tobak som ska reglera nya produkter som exempelvis vitt snus med nikotin.
I programmet hör du Nya Zeelands hälsominister Aeysha Verrall, Helen Stjerna, generalsekreterare för A Non Smoking Generation, Rosaria Galanti, tobaksforskare och adjungerad professor vid Karolinska institutet och även medarbetare vid Region Stockholms enhet för hälsofrämjande levnadsvanor samt Tove Sohlberg, doktor i sociologi vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Medverkar gör också socialdemokraten Yasmine Bladelius som sitter i riksdagens socialutskott och Claude Guiron, Philip Morris vetenskapliga direktör för Norden.
Dessutom eleverna Travis Landberg i sjuan, Ida Johansson och Meja Karlsson i åttan, Hampus Arvidsson i nian på Dalängskolan i Lidköping.
Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Nästa vecka tas restriktionerna mot covid-19 bort, samtidigt ligger smittspridningen på rekordhöga nivåer. Hur går det ihop och hur ska vi leva nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Danmark, är också med.
Programledare Camilla Widebeck
[email protected]Producent Jonna Westin
[email protected] -
25-åriga Michelle Rickardsson är en av cirka 200 000 personer i Sverige, främst kvinnor, som fått diagnosen smärtsyndromet fibromyalgi. Efter behandling valde hon att satsa på en sak som gör henne lycklig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att just hitta något som gör att man mår bra har stöd i forskningen kring fibromyalgi. Michelle valde att satsa på den svåra träningsformen poledance. Michelles läkare Diana Kadetoff konstaterar att just Michells knep saknar vetenskapligt stöd. Det som rekommenderas är stegvis träning med lugnare träningsformer, men det viktiga är att hitta motivationen.
Camilla Svensson, professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska institutet, berättar om vad man tror är förklaringen till att oftast kvinnor drabbas av fibromyalgi.
Björn Gerdle, professor emeritus i smärt- och rehabiliteringsmedicin vid Linköpings universitet, förklarar varför det är svårt att hitta någon fungerande läkemedelsbehandling mot fibromyalgi.Programmet är en repris från 8 oktober 2021
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Forskning visar att det var anställda som tog in covid-19 på äldreboendena i Sverige i första vågen. Än så länge har inte alla sårbara äldre fått en tredje dos - vad innebär det nu?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är unika siffror som presenteras eftersom forskare i Sverige har möjlighet att på individnivå se exakt vad som hände inom äldreomsorgen våren 2020.
Hör om hur smittspridningen påverkades av antalet kontakter som personal hade utanför äldreboendena. Det berättar professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Peter Nilsson.
Det spelade inte någon roll någon roll om äldreboendena drevs i privat eller offentlig regi, men avgörande var hur hög personalomsättningen var berättar docent i statskunskap Rasmus Broms om sina forskningsrön.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, kommenterar den nya forskningen kring smittspridningen inom äldreboenden, SÄBO, som presenteras i coronakommissionens delbetänkande idag. Nu är hon oroad för att smittspridningen får fäste igen.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Var du bor i Sverige avgör idag vem som får ett nytt läkemedel som kan hjälpa mot narkolepsi, en biverkan efter vaccineringen mot svininfluensan 2009. Hur kunde det bli så? Prostatacancerförbundets åsikter har fått oväntad effekt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om ett läkemedel som påverkar signalsubstanserna i hjärnan. Det aktiva ämnet heter pitolisant, och säljs under namnet Wakix.
Bolaget bakom läkemedlet, AOP Orphan Pharmaceuticals Europachef Bettina Blosse, säger att Sverige är det enda landet i Europa som valt att inte subventionera läkemedlet. Alltså att staten delvis står för kostnaden.
För högt pris för nytt narkolepsiläkemedel
Etiskt ansvar
Den ansvariga myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, anser att läkemedelsbolaget har begärt ett för högt pris. Och enligt Douglas Lundin, chefsekonom, har bolaget inte tillräckligt tydligt visat vilken grupp patienter som har fördel av läkemedlet. Han hänvisar till prostatacancerförbundets tidigare påtryckningar.
I Region Stockholm är det ändå möjligt att få preparatet subventionerat efter lokala beslut, medan det inte förskrivs i till exempel Göteborg och Skåne eller norr om Gävle.Mårten Lindström, som är ordförande i LOK, nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer, menar att samhället borde ta ett etiskt ansvar för de som drabbades av vaccinbiverkan efter svininfluensapandemin.
Tjugofemåriga förskolläraren Jennie Abrahamsson är en av de 443 som fått narkolepsi godkänd som biverkan efter svininfluensapandemin. Hon har inte fått någon hjälp av tidigare läkemedel. Men med det nya narkolepsiläkemedlet förbättrades hennes situation. Ett medel som hon nu inte har råd att betala själv.
Programmet är en repris från 22 oktober i år.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Den nya virusvarianten omikron har dykt upp. Än så länge vet ingen om den leder till mer allvarlig sjukdom eller hur vaccinen fungerar på den. Men går den att bekämpas och hur?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu är inte bara antal personer som vaccinerats intressant, utan också hur själva smittan sprids. Än så länge är deltavarianten dominerande, men den nya varianten omikron som upptäcktes i början av november verkar vara mycket smittsam.
Vilka individer har större risk att utveckla den nya varianten och vad kan man göra för att förhindra det? Hur ska vi förstå den nya utvecklingen i pandemin?
Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, berättar vad som är viktigt när det gäller hur immunförsvaret kan agera på vaccin och nya varianter av virus.
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, förklarar varför smittspridningen i det här läget av pandemin är extra viktigt att kontrollera.
Om situationen globalt med vaccin och vilka vaccin som är effektiva berättar Elen Höeg, senior policy manager på CEPI, som är en part i Världshälsoorganisationens nätverk för att fördela vaccin i världen rättvist.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Jonna Westin
[email protected] -
En epidemi har drabbat de allra minsta den här hösten, RS-viruset har slagit till som aldrig förr. Har ny forskning svar på hur föräldrar ska agera för att skydda sina barn mot allvarlig sjukdom?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I oktober var över tusen barn i Sverige inlagda på sjukhus för vård av den här typen av luftvägsinfektion. Den börjar oftast som en vanlig förkylning och är i de allra flesta fall lindrig. Agnes Gavelin som precis fått sitt andra barn berättar om oron för att den lilla bebisen ska bli smittad, och familjen håller den tvååriga storasystern hemma från förskolan. Kan forskning ge föräldrar konkreta tips på vad de kan göra för att minska risken för att deras barn blir allvarligt sjuka? Och hur nära är vi ett vaccin mot RS-virus?
Johan Hamrin, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, ger råd utifrån färsk forskning. Han håller inte med professor Agnes Wold om att det är ofarligt att gå på café med sitt barn. Enligt AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, kan vi kanske vänta oss en andra våg av smittspridning efter jul. Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi på Karolinska institutet, avslöjar hur nära vi kan vara ett framtida vaccin mot RS-virus.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
För att hindra ökad smittspridning av covid-19 i Sverige införs vaccinationsbevis från första december. Vad är bevisen för att de verkligen ger effekt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt om i Europa ökar smittspridningen av covid-19, även i länder där vaccinationsgraden är hög. Olika typer av sätt att använda covidpass eller vaccinationsbevis används.
I Sverige väntas regeringen besluta om vaccinationsbevis när över hundra personer samlas inomhus. Alternativt kan arrangörerna bli tvungna att följa restriktioner om avstånd och hur många som får visats i lokalen beroende på yta. Det är vad Folkhälsomyndigheten i onsdags begärde att regeringen ska besluta.
Men vad finns det för forskning som visar att vaccinationsbevis är effektiva? Och hur gör vårt grannland Danmark?
Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten förklarar bakgrunden till beslutet. Medverkar gör också Gunlög Rasmussen, smittskyddsläkare i Region Örebro och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland. Sveriges Radios korrespondent i Danmark Samuel Larsson berättar om hur danskarna valt att lösa den ökade smittspridningen.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Socialstyrelsen gick i november ifjol för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att fortsätta begå brott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Socialstyrelsens rekommendationer lyfts en metod fram. Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga 12-17 år ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO, berättar Jenny Jakobsson, utredare på Socialstyrelsen.
TFCO ska hjälpa ungdomen på ett år
Lotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.
Programmet är en repris från 12 november ifjol.
Programledare: Annika Östman
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] - Laat meer zien
