Junsele Podcasts
-
Skicka ett meddelande till oss (via sms)
Vi börjar fundera på att skaffa kor. Eller ja, en ko och en oxe, eller tjur som det kallas lite beroende på var i Sverige du är. Dvs ett nötkreatur av honkön och ett av hankön.
Skall vi ha kött eller mjölkdjur?
Tanken är att blir självförsörjande på mejeriprodukter, få kött och gödsel.
Mattias vill åka på studiebesök och har hittat en kurs att gå. Dessutom skall det bli ett gårdsbesök i Junsele.
Men frågorna är många. Vi diskuterar detta utifrån ett småbruksperspektiv där vi inte skall producera för att sälja. Vi har ju inte haft kor tidigare och det är ett stort beslut. Detta går att kalla för "Business case affärsområde ko".
Mjölkdjur men kombinationsras egentligenVilken ras skall vi ha?
Fjäll eller fjällnära (Highland Cattle)Vad väger en vuxen ko
Ca 250-300 kg (kon) Genbank eller inte
Vi väljer att hålla genbank.Hur länge är kon dräktig?
282 dagar +/- 10 dagarHur länge diar kalven?
8-11 månader Kan avvänjas efter 2-4 månader (tyst avvänjning?). Se "Hur mycket äter kalven".Hur mycket mjölk är det kvar efter kalven diat?Hur länge mjölkar kon efter kalven slutat dia?Hur länge behöver den sina?När brunstar den efter att ha kalvat?
Brunsten kommer med ca 21 dagars mellanrum och varar 12-24h. Hur mycket äter vuxna djur?
ca 4 kg underhållsfoder per dag.
Räkna med 1 kg hö per liter mjölk vilket är opraktiskt.
Produktionsfoder (kraftfoder) kan vara 2 delar krossat korn, 1 del krossat havre, 1 del krossade bönor/ärtor per liter mjölk.
Tilll detta tillsätts (per ton kraftfoder) 9 kg kalkstensmjöl, 9 kg ångpreparerat benmjöl, 9 kg saltHur mycket äter kalven?
Komjölk, 10% av kalvens vikt, och ljummet vatten, 1 del vatten oc tre delar mjölk.
Efter en månad kraftfoder.
Efter två till fyra månader vänjs den av med mjölk och får ett par kilo hö och 1.5 kg kraftfoder. Det bästa är fint bete.
Efter 6 månader får den 3 kg hö och 1.5 kg kraftfoder om den inte går på beteNär skall kon betäckas?
Det kan vara lämpligt att vänta till den andra brunsten, två månader efter kalvningen, innan man betäcker såkon fårvila sig efter kalvningen.När skall kalven slaktas?
När betet tar slut? När den är ett år? När vi tycker är lämpligt?
Hur ser årshjulet ut? Betäcks, kalvar, diar, mjölkas, sinar, betäcks.
Om kon kalvar så att kalven har diat klart när betessäsongen startar, är det smart att slakta kalven när betessäsongen slutar?
Eller är det bättre att fodra kalven över vintern för att den skall bli 12 månader?
Eller är det bättre att då låta kalven beta gräs till hösten för att slakta då?
En fråga vi kom på i ett annat podavsnitt är att ta reda på hur stor del av vår hushållsbudget vi spenderar på mejerivaror. Mer om det i nästa veckas podd!Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.
Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna.
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :) -
Skicka ett meddelande till oss (via sms)
Sverige, vi harett resultat! Tidöavtalet är här och den nya regeringen kliver in. Exakt vad det innebär för småbruk och småskaligheten vet vi inte. Än.
Vad vi däremot vet är att regelverken behövervara lättförståerliga och hanterbara. Det är en utmaning när reglerna skrivs för storskalig industri.
Vi pratade om byar, främst för att Mattias har två nya böcker. Den första är Åkerbränna - en bys historia.
Byn är ett nybygge till den urgamla byn Ruske, och idet äldsta dokumentet från Junsele, det s.k. "Ruskebrevet" från år 1511, nämns att det område Åkerbränna ligger på idag tillhörde Ruske bys område.
Den förste nybyggaren i Åkerbränna är en Ruskeson vid namn Olof Andersson, vilken började arbeta med att bryta mark på platsen vid mitten av 1750-talet. Att han var där redan 1755, tyder en inskription på en gammal stubbe om. På Junsele hembygdsgård finns en uthuggen del av stubben, som återfanns på Ruskhöjden mellan Åkerbränna och Ruske. På denna står inhugget "PÅ NE LÖGET DAGEN 1755 O A S". Detta betyder i nutida språk, "på väg ned lördagen 1755, O.A.S. Den sistnämnda förkortningen står för O = förnamn, och A.S. = A-son. Detta gör att man med fog kan säga att Olof Andersson var på väg ner från sitt nybygge hem till Ruske när han stannade och ristade in detta.Följer vi handlingarna så fick Olof Andersson resolution på nybygget 1757.
Den andra boken är Landet koloniseras av Bengt Erik Näsholm. Bägge handlar om de händelser och skeenden som format bygderna såsom vi ser dem idag.
Mattias har också återupptäckt "Nötkreatur i Sverige" som är kulturhistoriska och samtida perspektiv på nötkreaturens betydelse för människan och hur kor, tjurar och oxar varit ovärderliga i det småskaliga lantbruket.
Sist i bokrundan tipsar vi om Thorsten Laxvik et als nya bok Framtidens by - när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra (utgiven på Linnefors förlag) Ta kontakt med Thorsten på facebook eller Linnefors förlag om du vill köpa den.
Efter boktipsen och snack om att vänja kroppen vid kyla så kommer vi in på flytt till glesbygd.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.
Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna.
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)
