KTH Podcasts
-
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Anders Broström är docent vid KTH och vd för Entreprenörskapsforum. I avsnittet diskuteras entreprenörskap och entreprenörskapsskatter.
-
I veckans avsnitt gästas vi av Simon Elvnäs, leg. arbetsterapeut, föreläsare och doktorand vid KTH samt författare. Simon har genomfört ett otroligt spännande och omfattande forskningsprojekt kring ledarskap och hur chefer fördelar sin tid. Detta resulterade sedan i den skriva boken Effektfull. Missa inte dagens avsnitt när vi grottar ned oss i effektfullt ledarskap, överprestation, övertro på effektivisering och dålig självinsikt.
-
Idag finns bara ett företag kvar i Sverige som distribuerar kontanter. Vad händer om de bestämmer sig för att lämna landet?
I somras hotade det enda företaget som distribuerar kontanter i Sverige att lämna den svenska marknaden. Vad händer med våra pengar om de plötsligt försvinner?
Medverkande:
Stefan Johansson, sälj- och marknadschef på Loomis.
Niklas Arvidsson, professor vid INDEK, KTH
-
Idag finns bara ett företag kvar i Sverige som distribuerar kontanter. Vad händer om de bestämmer sig för att lämna landet?
I somras hotade det enda företaget som distribuerar kontanter i Sverige att lämna den svenska marknaden. Vad händer med våra pengar om de plötsligt försvinner?
Medverkande:
Stefan Johansson, sälj- och marknadschef på Loomis.
Niklas Arvidsson, professor vid INDEK, KTH
-
Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.
Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.
Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.
Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.
Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature.
Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras.
Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Producent och programledare Annika Östman
[email protected] -
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.
Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.
Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Japan stormar fram i VM-slutspelet i fotboll. Stort jubel i Qatar och på hemmaplan såklart. Dessutom träffar vi Anders Karlsson, mångårig tokyobo och tidigare professor vid KTH samt vetenskapsattaché på svenska ambassaden. Numera på holländska Elsevier där han noga följer utvecklingen vad gäller vetenskap och forskning i Japan. Vi träffar honom på ett cafe i stadsdelen Iidabashi i Tokyo för att prata halvledare, kärnkraft och mycket annat.
-
De svenska fastighetsbolagen har stora lån och det skapar risker för hela samhället. Varför är det så och vad kan förhindra en fastighetskris?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Kent Eriksson, professor i tillämpad företagsekonomi vid KTH och Kristian Åström, ekonomikommentator -
De svenska fastighetsbolagen har stora lån och det skapar risker för hela samhället. Varför är det så och vad kan förhindra en fastighetskris?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Kent Eriksson, professor i tillämpad företagsekonomi vid KTH och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Vi tänker nog ofta på det digitala som något flyktigt och utan massa eller utsträckning. Men våra mobiler kräver naturresurser och de digitala jättarna kräver gigantiska serverhallar. Det digitala har alltså ett fysiskt avtryck. Om detta berättar dagens gäst, Nina Wormbs. Hon är professor i teknikhistoria vid KTH i Stockholm och har bland annat studerat informationssamhällets infrastruktur.
Avsnittet presenteras i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond. Mer om dem och årsboken läser du på www.rj.se
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lärande och utveckling är ett område som ständigt är aktuellt på våra arbetsplatser och som Fråga Forskaren har belyst i flera poddavsnitt, utifrån olika perspektiv. I dagens avsnitt tar vi oss an ämnet utifrån ännu ett perspektiv, kopplingen lärande och hållbar verksamhetsutveckling. Tillsammans med docenten Andrea Eriksson från KTH pratar vi om Andreas forskning om hur man skapar förutsättningar för lärande som bidrar till verksamhetsutveckling. Forskningsprojektet har även resulterat i en handbok om hur man praktiskt kan gå till väga för att initiera gynnsamma lärandespiraler för att bidra till hållbar verksamhetsutveckling, välmående och engagemang. En handbok om hur man på ett systematiskt sätt kan planera och genomföra arbetet för att få till gynnsamma lärandespiraler på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Andrea Eriksson är docent vid avdelningen för ergonomi på KTH sedan 2016. Andrea forskar främst om ledarskap och arbetsorganisation och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö.
-
I detta avsnitt av Fråga Forskaren gästas Johan och Zorica åter av Simon Elvnäs från KTH. Simon var med i Fråga Forskarens första säsongen och det avsnittet är poddens mest lyssnade hittills. Samtalet utgår från Simons forskning och bok ”Effektfull” där vi får ta del av vilka beteenden som vi behöver se mer av för att få till bra och effektfulla möten. Vikten av att skapa strukturer för att kunna jobba mer proaktivt, planerat och strukturerat i syfte att minska otydlighet och negativ stress. Hur får vi till ett medvetet ledarskap där ledare och medarbetare stället för att göra mer av allt, gör mindre och rätt.
-
Det här avsnittet av Sthlm Talks djupar i höstens mest högaktuella ämne: energikrisen.
Hur ska fastighetsägare ta sig igenom energikrisen och hur väl rustad är Stockholmsregionen de närmaste månaderna? Vad kan fastighetsägare och privatpersoner göra för att sänka sina kostnader och spara el, både för plånbokens och klimatets skull?
Handfasta tips och uppmaningar om samordning och samarbete över gränser när Oskar Öholm, vd för Fastighetsägarna Stockholm samtalar med Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH.
- Laat meer zien
