Karelen Podcasts
-
Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.
Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen.
Ett program av Julia Wiræus
Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]Slutmix: Emilia Martin
Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.
Medverkande:
Johanna Holmström, författare
Rainer Knapas, kulturhistoriker
Jyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska Förbundet
Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg
Lars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg
Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur
-
Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden.
Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.
Ett program av Julia Wiræus
Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]
Slutmix: Emilia Martin
Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.Medverkande:
Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg
Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter
Rainer Knapas, kulturhistoriker
-
Min alldeles för smarta mobiltelefon meddelar mig då och då: Du har fått ett nytt minne. "Det vet du ingenting om", svarar jag då men klickar fram bilden ändå.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.
Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.
I den nymixade reprisen av avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.
Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.
Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson.
Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.
Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen on November 5, 1939 i Berkely
Bild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mina katter lever ett oerhört priviligierat liv. De går ute i det fria, fångar och äter fåglar och skogsmöss, men vet att om jaktlyckan vänder så kan de alltid komma hem till en välfylld matskål.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Men fråga inte henne, hon är ingen riktig ryss!
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
De finska marknadsplatserna kring förra sekelskiftet avspeglade att Finland var en del av det ryska kejsardömet där tatarer från trakten av Nizhnij Novgorod kunde trängas med judiska veteraner och bonddrängar som ville byta sitt fickur.
Småhandel och informella handelsutbyten gav upphov till en mångfald av möten i Finland under årtiondena kring sekelskiftet 1900. Industrialiseringen, ökade inkomster och större näringsfrihet gjorde att konsumtionen växte och fler kunde försörja sig på småskalig handel av olika slag. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Sundelin och Johanna Wassholm, båda historiker vid Åbo akademi som medverkat i antologin Att mötas kring varor – Plats och praktiker i handelsmöten i Finland 1850-1950
Utmärkande för de finländska handelsplatserna, särskilt i jämförelse med övriga Norden, var den starka närvaron av försäljare från det mångnationella ryska kejsardömet. Den politiska tillhörigheten och den geografiska närheten till Ryssland gjorde ryssar, karelare, judar och tatarer till ett synligt inslag i den finländska småhandeln.
Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.
Musik: Picking The Best One av Jon Presstone, Storyblocks audio
Bild: Handel med grisar på St Johannes torg i Karelen på 1930-talet Foto: T. Laitinen, Svenska litteratursällskapet i Finland.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jag tänkte att jag ville vara en sten. En mineral. Inte bara för att kristallerna var så vackra att jag nästan tappade andan.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Du har några timmar på dig att packa en resväska för att lämna ditt hem som du kanske aldrig mer kommer tillbaka till. Vad tar du med dig?
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Som invandrare är min vän exemplarisk. Hon lärde sig svenska fortare än kvickt och har aldrig levt på bidrag. Hon tar varje tillfälle i akt för att öva majoritetsspråket och lära sig de lokala sederna
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Nu inbillar jag mig ibland att jag möter en bronsålderskvinna här på Linderödsåsen. Inte så ofta, bara när jag under mina strövtåg tar mig till de tydligaste fornlämningarna.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Jag har samma modersmål som min moder. Men hon har inte samma modersmål som sin moder. Hennes mor talade sin äidinkieli. Det heter alltså moders-mål även på min mormors språk.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Min alldeles för smarta mobiltelefon meddelar mig då och då: Du har fått ett nytt minne. "Det vet du ingenting om", svarar jag då men klickar fram bilden ändå.
Om Lida Starodubtseva:Lida Starodubtseva är skönlitterär översättare, skribent och lärare. Född 1982 i ryska Karelen, bor i nordöstra Skåne. Skriver mest på sitt andraspråk svenska, översätter egna och andras texter till modersmålet ryska, läser högt i finska ordböcker för att få höra mormors språk. Tror att allt tänkande och skrivande egentligen är översättning, fram och tillbaka, i all oändlighet.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Dagens gäst är Alex Schulman. Han är inte bara krönikor sedan många år, numera i DN, utan har även en av Sveriges populäraste poddar ihop med Sigge Eklund som heter just Alex & Sigges podcast. Han är också författare, vars senaste bok är en roman som heter Överlevarna (Bonnier 2020), och handlar om återuppleva sin barndom som vuxen.
Jag förstår att det kanske förvånar att jag väljer att ha ett samtal med just honom här i podden. Låt mig då förklara lite hur jag tänker.
När jag slutade som ledarskribent kändes det som en lättnad att lämna den ganska tydliga ideologiska mall man förväntades följa. Inte så mycket av min chef, Tove Lifvendahl, som gav mig mycket fria tyglar och utgjorde ett bra bollplank, utan mer av läsare. Ledarsidan ska fylla en funktion i debatten och ledarskribenterna är de politiska lägrens trogna hirdmän, eller legosoldater i vissa fall. Det jag vill bidra till med podden, och med Rak höger överlag, är att vara mer prövande än jag kunde vara då. Podden slogan är att jag har “samtal med vänner och fiender. Utan filter eller skygglappar.” Det låter aningen högtravande, men det är inte tomma ord för mig, utan något jag strävar mot. Men det är såklart lättare att få vänner att tacka ja när man hör av sig. Många har ingen lust att prata med någon de inte håller med, tyvärr.
När jag läste Alex Schulmans två senaste krönikor kände jag att jag gärna ville ha honom som gäst, trots att vi utväxlade hårda ord med varandra ganska nyligen. Eller just därför. Vi hamnar ofta på motsatta sidor i politiska frågor, men hans krönikor om Ukrainakriget har jag läst med stor behållning. Varför finner jag plötsligt sånt värde i hans krönikor? Har något hänt i samtiden när en sådan som Alex Schulman, som inte direkt pratat sig varm om nationalism innan, plötsligt skriver om att försvara sitt land? Om hans pappas sorg över att förlora sitt barndomshem i Karelen till Ryssland? Om detta och mycket annat pratar vi i dagens podd.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Länkar
Alex Schulmans senaste krönika: Kriget har blivit vardag – nu börjar vi käbbla igen (DN 29/3)
Alex Schulmans näst senaste krönika, som handlar om hans pappa och om att försvara sitt land: Ryssarna jämnade min pappas hus med marken (DN 21/3)
Några avslutande ord
De tre senaste veckorna haft ett pågående projekt som gick i hamn i går. Därför har jag inte kunnat jobba för full maskin. Projektet var att tjugo år efter att alla mina jämnåriga kamrater gjorde det ta körkort, vilket jag nu gjort. Jag körde min första körlektion tisdag för tre veckor sedan med körskolan My driving academy och igår blev jag godkänd på uppkörningen. Är hemskt lättad. Och nu återgår jag till att jobba heltid med Rak höger igen.
En annan sak också. Jag har lovat att det ska komma ett poddavsnitt varje söndag, men har inte alltid hållit det. I stället har jag prioriterat att få ut avsnitt så snabbt det går, ofta för att innehållet har nyhetsvärde. Det kommer jag även fortsättningsvis att göra, tänkte jag. Om ni verkligen inte gillar det så hör gärna av er till: [email protected]
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Nätterna kring den 23-24 september 1944 avgår fyra fartyg från Finland. Destinationen är Härnösand och Gävle. Ombord finns ca 750 finska signalspanare med familjer och minst 500 lådor innehållande avancerad radiospaningsutrustning och enorma mängder topphemliga underrättelsedokument, främst om Sovjet.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
I Operation Stella Polaris samarbetade svenska och finska underrättelseenheter för att skapa förutsättningar för en finsk exilregering i Stockholm.
I Sverige oroade man sig för att få Sovjet som närmsta granne i öster. Tillsammans med andra finska operationer som upprättande av vapengömmor runt om i Finland var planen att Stella Polaris skulle utgöra underrättelsenavet i ett gerillakrig mot Sovjet, i händelse av att Finland skulle bli helt invaderat.
I dokumentären möter du bland annat Paavo Pusa som flydde undan sovjetiska trupper när Finlands näst största stad Viborg invaderades av Sovjet. Du hör även 94-årige Risto Heino om flykten till Sverige och hur han och ett femtontal finska signalspanare på stående fot anställdes av svenska FRA och blev svenska medborgare över en natt.
Leevi Babarin berättar om sin far Leo Vasiljev, sovjetisk signalist som värvades till finska armén och sedan blev lärare i underrättelseverksamhet och signalspaning på ett hemligt finländskt utbildningscentrum i Karelen. Även han flydde till Sverige i samband med Operation Stella Polaris.Dessutom reder vi ut varför Sverige och Finland var så extremt framgångsrika i sin signalspaning.
Producent: Carl-Magnus Helgegren
- Laat meer zien
