Katarina Gunnarsson Podcasts
-
I riksdagsvalet 2018 röstade man i valdistriktet Nyatorp i Halmstad nästan på decimalen som slutresultatet för riksdagsvalet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Katarina Gunnarsson har pejlat stämningen i Sveriges mest typiska valdistrikt inför valet.
Nyatorp består av tvåvåningshus, villor och flerfamiljshus som liknar miljonprogrammens fastigheter – ett Sverige i miniatyr.
-
I valdistriktet Skarpnäck 3 i Bagarmossen valde 19,4 procent Miljöpartiet. Frågor om hållbarhet och ekologi är viktiga, men Ewa Larsson (MP), stadsdelsnämndens ordförande, pekar på närdemokratin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– På så sätt är Bagarmossen lite av ett skyltfönster för vår miljöpartistiska ideologi, säger Ewa Larsson (MP) stolt. Vi värdesätter lokala medborgarinitiativ om allt från miljöstationer, boulebanor till pallkragar för egen odling.
Miljöpartiets politiska vision handlar både om miljöfrågor men också om vikten av närdemokrati, att staten inte ska bestämma över människorna. Längs gångvägen i Bagarmossen ser man rader av pallkragar och komposter som de boende har ställt ut utanför portarna, ibland som resultat av medborgarförslag.
– Så var det några som tog kontakt med oss och sa ”Vi vill ha höns, vi sköter det”.När det gäller Miljöpartiets låga opinionssiffror tror Ewa Larsson att de beror på att man samregerat med en så stort maktparti som socialdemokraterna, och då tvingats gå med på politik som partiets sympatisörer inte gillar. Men nu när man lösgjort sig från samarbetet hoppas hon väljarna ska strömma tillbaka till Miljöpartiet.
Det här är del sju av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson. -
I Moderaternas starkaste valdistrikt i Djursholm är frågor om lag och ordning viktiga. Ekots reporter Katarina Gunnarsson besökte Robert Swartling i M:s starkaste fäste Djursholm södra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Moderaterna är stora i Vellinge, Askim Göteborg och på Östermalm men allra störst är man i Djursholm. Här, i valdistriktet Djursholm södra, röstade 56 procent på Moderaterna i förra riksdagsvalet.
Frågor om brott och straff är viktiga politiska frågor för Robert Swartling. Som många av de som sympatiserar med moderaterna oroar han sig för gängkriminalitet, segregation och att han upplever att Sverige utvecklas i fel riktning.– Samhällsutvecklingen gör att jag tänker rösta på Moderaterna.
Det här är del sex av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson -
I Liberalernas starkaste fäste, valkretsen Norra Ängby mellersta, är skolfrågor alltid aktuella. Birgitta Bexelius har varit liberal i hela sitt liv, och tror att Norra Ängby är annorlunda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man kanske har andra värden här, säger Birgitta Bexelius.
Liberalerna är stora akademikerområden i Lund och Uppsala men allra störst är man i Norra Ängby, där 18,9 röstade på partiet.
I en av de små villorna bor den tidigare rektorn Birgitta Bexelius och hennes man Göran Ström, tidigare lärare i matematik. Båda är pensionärer och Göran berättar att de varit trogna folkpartister och liberaler i hela sina liv.
– De hade en väldigt bra skolpolitik. De stod för bildningen och kunskaperna, säger Göran Ström.
Det här är del åtta av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson -
I valdistriktet Donsö-Vrångö i Göteborgs skärgård röstade 39 procent på Kristdemokraterna i riksdagsvalet, och kristendomens plats i Sverige är en viktig valfråga på Donsö.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige Radios reporter Katarina Gunnarsson har besökt ön där invånarna ser sig som ett strävsamt folk som har formats av havet, religionen och av de många rederierna. Hör lokalpolitikern Marianne Bergman (KD) och även Hellen Trägård, Ulla-Britt Antonsson och Erik Antonsson, som är engagerade i den lokala missionsförsamlingen på Donsö.
Det här är del fem av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
-
Socialdemokraternas största valdistrikt är Herrgården i Rosengård. Nästan 80 procent röstade på S. Dündar Güngur (S) ser möjligheterna i Herrgården, t ex rustas gårdarna upp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är del tre av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson
-
Runt Möllevången i Malmö ligger de fem distrikt där Vänsterpartiet är som störst. Mellan 41 och 46 procent valde V i riksdagsvalet. Enligt Daniel Sestrajcic (V) vill man här leva som man lär.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är del två av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson -
Valdistriktet Tockarp i Örkelljunga är Sverigedemokraternas starkaste fäste i landet. Nästan 50 procents stöd riksdagsvalet 2018. Niklas Bengtsson (SD) talar om en längtan till ett annat samhälle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är del ett av åtta i Katarina Gunnarssons serie ”På partiernas hemmaplan”. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.
Reporter: Katarina Gunnarsson -
Samtidigt som många unga varken hittar jobb eller studerar, främst i utsatta stadsdelar, vittnar landets högstadieskolor om dalande betyg i just flera av de särskilt utsatta bostadsområdena. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson besökte Arabyskolan i Växjö, en högstadieskola som nu lägger ner efter år av dalande resultat.
-
Katarina Gunnarsson och Marcus Ericsson, Ekots reportrar bakom reportageserien "Det delade Sverige", introducerar serien i ett podsamtal.
-
Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta.
I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn?Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar. -
I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt som kommer och går. Nu senast var det arbetsmarknadesprojektet Kedjan. Men trots att projektet Kedjan kostade 130 tusen per deltagare gick de flesta av deltagarna ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar.
Lunchresturangen Guldkanten i Borås är stadens första sociala företag. För kvinnorna, som jobbar där, är osäkerheten stor om företaget kommer att kunna finnas kvar.Sociala företag, med syfte är att skapa jobb åt långtids arbetslösa, fortsätter att växa i landet. I dag finns det minst 300 sociala företag i Sverige, enligt Tillväxtverket, som ännu inte hunnit registrera alla.Många som arbetar med hitta arbeten åt personer med funktionshinder eller med språksvårigheter, ser sociala företag som ett alternativ till långvarigt socialbidragsberoende.Kritikerna menar att de sociala företagen, som under uppstartsåren får statligt stöd för att täcka lönekostnaderna, snedvrider konkurrensen.Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson besökte lunchresturangen. -
Utanförskapsstödet på 200 miljoner kronor på två år, regeringens satsning för att stärka landets mest utsatta stadsområden, ska delas av 15 utvalda stadsdelar på olika håll i landet. Summan är trams, menar den socialdemokratiske politikern Petter Löberg i Hässleholmen i Borås.
Målen med stödet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och se till att färre människor behöver socialbidrag, eller försörjningsstöd, som det heter numera.I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går.Arbetsmarknadsprojektet Kedjan var det senaste, men trots att projektet kostade 130 000 per deltagare, gick de flesta ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig?Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar.Reportaget följs av ett samtal med integrationsminister Erik Ullenhag. -
I Europa talar man om dem som NEET, en förkortning av "not in employment, education or training", eller inte i i jobb, utbildning eller i praktik. I universitetsstaden Linköping, som har ett relativt gott arbetsmarknadsläge, har ungdomsarbetslösheten ändå fördubblats de senaste tio åren. Fler hamnar också undan radarn från myndigheterna.
I P1-morgon kunde vi igår berätta om de mellan 16 och 20 år som varken går i skolan eller jobbar, och som kommunerna har ett lagligt ansvar för att informera sig om och ha kontakt med.Men det finns en liknande grupp unga över 20 som ju inte ligger under något kommunalt informationsansvar, en betydligt större grupp, och där mörkertalen också är stora.Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage. -
Kommuner saknar överblick över vad unga, som varken jobbar eller går i skolan gör, trots att lagen kräver kommunal tillsyn och uppföljning. Ola i Linköping fastnade hemma i över ett år utan att göra något.
Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage från Linköping, där ungdomsarbetslösheten fördublats på 10 år. - Laat meer zien
