Katrineholm Podcasts
-
Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde.
Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet.Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto.
Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum.
I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila".
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Malin Avenius
[email protected] -
Martin från Katrineholm gästar återigen Myran och Acke och det blir snack om supporterskap (härlig bortaresa till Karlstad för oss blågula bl a), TV-sändningar, Katrineholms dåliga första tredjedel av säsongen och Nässjö IFs ganska vettiga dito samt en del annat. Mycket nöje.
-
Ja, varför är det så jobbigt att ta sig upp ur soffan och bara köra? Man mår ju så bra efteråt! Hjärnan och kroppen borde väl börja bli lite mer synkade och sluta motarbeta en hela tiden. Lite ironiskt spelades det här avsnittet in på ett fik i Katrineholm och Jens har fullt upp med att äta sin bakade potatis samtidigt som han pratar om 5:am club och Sara tänker tillbaka på tiden då hon var mer av en maskin än människa i träningssamanhang. Häng med!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Döden, livet, tomater och får. I en höstlovsspecial åker Max V Karlsson till Katrineholm och ETC Solpark för att prata med Johan Ehrenberg. Delvis ljudterapi, delvis utforskning, en hel del djur och bra med skratt. Lyssna på när Max och Johan tar sig igenom innovationsparken. Turen avslutas med att Johan presenterar en stor världsnyhet...
Tyckpressen Spezial är speciella och aktuella ljudreportage, producerade av Dagens ETC. Programledare: Max V Karlsson Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson
-
Varje gång jag borstar tänderna på morgonen, gör jag ju det för första gången och sista just denna morgon. Det går inte att bestrida, även om det inte alltid går att uppleva.
Om Lars Hermansson:Lars Hermansson är författare, litteraturkritiker och konstnärlig ledare för Bie biennal, en scen för samtida konst och litteratur, som han driver i sin lada i Bie en mil utanför Katrineholm. Hobbysnickare, äppelodlare och mångårig medarbetare på SR Kultur. Senast utgivna roman: Till Tawa, senaste diktbok: Dödsorsaksregistret.Producent: Mette Göthberg [email protected] -
Philip har blivit dansk och möter därför upp Thomas i Katrineholm för att ta en promenad och reflektera över entreprenörskapet. Både det egna men också andras, för visst behövs det ibland en reflektion för att utvecklas och komma vidare. Men först lite vrede kring en hutlös stöld och en titt på SVT ankaret Jovan Radomir - Välkomna!
Sponsorer för detta avsnitt:
Trippus
Sector AlarmStjärnsäljarpodden ägs av Stellas Sales.
Produktion av Story of You.
-
Vi träffar Tommy Myllymäki för ett personligt samtal om vägen från restaurangskolan i lilla Katrineholm till en yrkesbana som hyllad stjärnkock, som lika gärna hade kunnat bli jurist eller musikjournalist. Hur var det att öppna en lyxkrog under pågående pandemi? Och varför den i branschen så hett eftertraktade Michelinstjärnan var kul att få, men inte heller just mer än så. Självklart blir det också en del snack om Tommys stora intresse - långdistanslöpning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Publicerad 6 okt 2020 i Expressen...
Nätjättarnas serverhallar kan leda till elbrist, rapporterar Aftonbladet.
Elmarknadsinspektionen listar flera regioner som hotas, och vissa av hallarna drar upp till *500 megawatt.
– Man kan säga att det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, säger Lennart Söder,
*professor i elkraft på KTH, till tidningen.
Storbolagen Google, Amazon och Facebook fortsätter sin etablering av serverhallar i Sverige.
I en ny rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen, och som Aftonbladet tagit del av, konstaterar myndigheten att det kan leda till stora problem med elförsörjningen.
Det kan bli akut kapacitetsbrist, enligt myndigheten, eftersom serverhallarna slukar så pass mycket el.
En av ansökningarna som fick godkänt handlar om en serverhall som drar 461 megawatt, och en annan 500 megawatt. Det är *nästan dubbelt så mycket el som Uppsala förbrukar, skriver Aftonbladet.
Svenska kraftnät har just nu inneliggande ansökningar på 2 015 megawatt, bland annat Google, Amazon och Microsoft. Amazons nya serverhallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm väntas dra 420 megawatt.
– Det låter väldigt mycket. Det är ungefär tre gånger Enköpings maximala förbrukning som ska få plats i nätet, på varje hall, säger Elon Axberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till Aftonbladet.
Enligt Energimarknadsinspektionens väntas inte problemet vara löst innan 2030 då överföringskapaciteten i näten ska vara fullt utbyggd.
Det säger ju en hel del om den omfattande datainhämtning som pågår i skydd bakom FRA-lagen och detta till kraftigt subventionerade priser...
Sverige är fanatiskt!
#Elslukhål #CarlNorberg #DeFria
https://www.expressen.se/.../natjattarnas-serverhallar.../
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Publicerad 6 okt 2020 i Expressen... Nätjättarnas serverhallar kan leda till elbrist, rapporterar Aftonbladet. Elmarknadsinspektionen listar flera regioner som hotas, och vissa av hallarna drar upp till *500 megawatt. – Man kan säga att det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, säger Lennart Söder, *professor i elkraft på KTH, till tidningen. Storbolagen Google, Amazon och Facebook fortsätter sin etablering av serverhallar i Sverige. I en ny rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen, och som Aftonbladet tagit del av, konstaterar myndigheten att det kan leda till stora problem med elförsörjningen. Det kan bli akut kapacitetsbrist, enligt myndigheten, eftersom serverhallarna slukar så pass mycket el. En av ansökningarna som fick godkänt handlar om en serverhall som drar 461 megawatt, och en annan 500 megawatt. Det är *nästan dubbelt så mycket el som Uppsala förbrukar, skriver Aftonbladet. Svenska kraftnät har just nu inneliggande ansökningar på 2 015 megawatt, bland annat Google, Amazon och Microsoft. Amazons nya serverhallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm väntas dra 420 megawatt. – Det låter väldigt mycket. Det är ungefär tre gånger Enköpings maximala förbrukning som ska få plats i nätet, på varje hall, säger Elon Axberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till Aftonbladet. Enligt Energimarknadsinspektionens väntas inte problemet vara löst innan 2030 då överföringskapaciteten i näten ska vara fullt utbyggd. Det säger ju en hel del om den omfattande datainhämtning som pågår i skydd bakom FRA-lagen och detta till kraftigt subventionerade priser... Sverige är fanatiskt! #Elslukhål #CarlNorberg #DeFria https://www.expressen.se/.../natjattarnas-serverhallar.../ De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Säsongsavslutning med allt vad det innebär. Mikael får äntligen till ett avslut med Ralf Rangnick. Hyllningarna haglar inte direkt… Adam berättar om att det tydligen är i Katrineholm saker sker. Ny biträdande fotbollschef. Det är bra, väl? Vi avhandlar lyssnarfrågor. Vem kommer flyga under ten Hag? Ingen vet. Kommer vi få se ungdomar? Lång diskussion kring frågan varför United jagar spelare som inte vill spela för klubben. Är det ett problem? Vi pratar öl. Vem i spelartruppen hade vi helst bjudit ut på en finmiddag? Kommer Mikael spela pingis i sommar? Den stora frågan kvarstår utan svar dock, kommer Emil spela in ett avsnitt i sommar från Mikaels barndomsrum? Tack för ni lyssnar och trevlig sommar!
-
December 2020. En övergiven bil hittas i ett dike utanför Katrineholm. I bagageluckan ligger en död man i fosterställning. Mannen är knivhuggen flera gånger och alla hugg har skett på och vid hans könsorgan. Vem eller vilka ligger bakom det bestialiska mordet?
Hasse Aro intervjuar åklagare Klas Engdahl som fick det uppseendeväckande fallet på sitt bord och jobbet att driva utredningen framåt.
Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar! -
I veckans avsnitt har Kristofer och Martin bjudit in poddaren och programledaren Hasse Aro för att diskutera Julmordet i Katrineholm.
-
Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.
Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.
Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.
I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.
Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.
Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.
Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879
Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.
I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Installatörspoddens tolfte avsnitt handlar om invasionen av Ukraina, försenade eller uteblivna leveranser, höjda bränslepriser och materialpriser. Flera experter ger dig bakgrunden till varför det ser ut som det gör och tips på hur du kan hantera det.
Förutom programledarna Heléne Stors från Installatörsföretagen och Leif Jitelius från produktionsbolaget Hajp medverkar följande gäster i detta avsnitt:
Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk ansvarig på Svenskt Näringsliv.Ola Månsson, vd InstallatörsföretagenLovisa Elmgren, chef entreprenadjuridik InstallatörsföretagenJohan Edward, entreprenadjurist InstallatörsföretagenTed Rustas, vd MälarrörViktor Sterner, entreprenadjurist Installatörsföretagen Johnny Averstedt, Elektrobyrån i ÅkersbergaDaniel Ellström, Oppunda VVS i Katrineholm -
Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.
All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.
Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.
Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.
Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.
Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.
På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.
I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.
Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.
Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame.
Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.
I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.
Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.
I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?
Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.
Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.
Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.
Anneli Jordahl, författare
Litteratur
Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).
Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.
Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.
Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).
- Laat meer zien
