Kenneth Nilsson Podcasts
-
Någonsin funderat varför förändringsarbetet inte ger det resultatet som man önskar? Trots att man har en strukturerad plan och en mängd med genomtänkte åtgärder så verkar det ibland som förgjort. Kanske har man haft ett för stort fokus på instruktioner, information och beskrivningar och ett allt för skralt fokus på uppföljning och positiv förstärkning. Vi tittar i dagens avsnitt på ABC-modellen (Antecedent - Behavior - Consequence) som ger en nyckel till varför vissa försöka till beteendeförändring inte bär frukt.
00:00:00 Uppsnack
00:19:29 Historien om ett förbättringsinitiativ + recap av avsnitt 6 (operand betingning)
00:31:13 Introduktion ABC-modellen + exempel + interventioner
00:58:14 Vad gör konsekvenser svaga eller starka? Hur kan man kategorisera konsekvenser? Varifrån uppkommer konsekvenser i arbetslivet?
01:11:35 Hur ser fördelningen ut mellan aktiverare och konskvenser i arbetslivet samt hur man använder modellen.
01:32:47 Koppling till agila arbetssätt + belöningar + vikten av tydlighet när man beskriver beteenden.Källor/länkar:
Astrakan - Vad påverkar oss mest? Olika typer av konsekvenser
https://www.youtube.com/watch?v=6pohctaVo2I&list=PLHzI1h1cPMg_qBYwgIj_WqSOmpb3bGKKz&index=4Bok: Piska eller Morot - Anna Russberg och Jannis Angelis
Bok: OBM i praktiken - Rolf Olofsson och Kenneth Nilsson -
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Programmet är en repris från 6 september 2022.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Reaktor 3 i Oskarshamn byggdes på 4 år, och utan fördyringar, säger en av de som var med när kärnkraften på kort tid gick från noll till att utgöra hälften av den svenska elproduktionen, och det verkade finnas mer el än man kunde göra av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Man klämde ihop O3an på 48 månader, till offertpriset”, säger Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom. ”Idag låter det som att man skulle flyga till Mars eller något sånt”, fortsätter han.
Ja sist det begav sig med byggande av svensk kärnkraft, då gick det undan. Åtminstone när tekniken var färdigutvecklad. På 18 år byggdes de reaktorer som tog kärnkraften från noll till femtio procent av den svenska elproduktionen vid mitten av åttiotalet. Fast innan byggandet tog fart hade 20 år ägnats åt ett statligt program för kärnkraft, och för kärnvapen, som det inte blev något av. Vetenskapsradion På djupet fortsätter sin serie om Sveriges elhistoria och detta andra avsnitt handlar om 1900-talets andra halva, då Sveriges elproduktion fördubblades.
Medverkande: Per Brunzell, tidigare vd för ABB Atom; Mats Bladh, energiforskare och författare; Lasse Roos och Kenneth Nilsson, tidigare anställda vid Stenungsunds oljekraftverk.
Reporter: Mats Carlsson Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected]
