Klas Östergren Podcasts
-
Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Titta, det snöar!
Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.
Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor?
På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?
Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö.
Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Karin Arbsjö
-
Förväntningar på julen är stora men kommer ofta på skam. I Ingvild Rishöis lilla roman "Stargate" säljer systrarna Ronja och Melissa julgranar för att kunna fira jul fastän pappan har en suparperiod. Granförsäljaren i Klas Östergrens novell "Röd jul" har också andra förväntningar efter att ha levererat en ståtlig gran till en dam på Östermalm.
-
Konstnären Björn Lövins sätt att skapa fiktiva verkligheter har fascinerat Klas Östergren ända sedan första gången han såg "In memoriam" 1973: "Jag har insett, att det är så har jag skrivit många av mina böcker!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BJÖRN LÖVIN – PIONJÄR INOM INSTALLATIONSKONSTEN I SVERIGEBjörn Lövin (1937-2009) föddes i Falun och som ung var han intresserad av både psykologi och konst. Lövins första separatutställning på Moderna Museet 1971 hette "Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar". Tio år senare ställde han, som den första svenska konstnären någonsin, ut på Centre Pompidou i Paris. Han skapade stora rumsinstallationer, men ägnade sig också åt måleri, skulptur, text och video, som ofta handlade om hur människor påverkas av samhällsförändringar, livsomständigheter och tidsandan. Han ifrågasatte även själva konstnärsrollen och signerade därför sällan sina verk, utan lät avsändaren vara påhittade museer, företag eller personer och kallade föremålen arkeologiska fynd. Björn Lövin avled 2009, men flera av hans installationer har rekonstruerats på senare år, bland annat på Moderna Museet 2022.
BJÖRN LÖVIN ÄR EN VIKTIG INSPIRATIONSKÄLLA FÖR KLAS ÖSTERGRENKlas Östergren debuterade med romanen "Attila" 1975 och hör till de främsta i den svenska författarkåren. Han har skrivit ett 20-tal romaner, genombrottet kom 1980 med "Gentlemen" – där bröderna Morgan och en stor lägenhet på Hornsgatan i Stockholm är i centrum – en roman som blivit en modern klassiker. 2005 kom uppföljaren "Gangsters" och 2020 avslutades trilogin med "Renegater". Klas Östergren har hyllats av kritiker och nått en stor läsekrets med bland annat romaner som "Fantomerna", "Stora svenskar och fattiga riddare", "Plåster" "Twist" och "Två pistoler". 2022 ger han ut "Större trygghet aldrig fanns" som spinner vidare på konstnären Björn Lövins konstverk "ILAC". Klas Östergren har dessutom skrivit film- och tv-manus och arbetat som översättare, bland annat av Henrik Ibsens dramatik. 2014 valdes han in i Svenska akademien, men begärde utträde 2018.
I avsnittet medverkar också konstnären Måns Wrange, som också varit professor på Konstfack och tidigare rektor på Konsthögskolan i Stockholm och på Kunsthøgskolen i Oslo.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Vad är priset för trygghet och går det att försäkra sig mot det onda utan att skapa nya former av ondska? Detta är bland annat ämnet i Klas Östergrens roman, som spinner vidare på ett 50 år gammalt fiktivt mord, iscensatt av konstnären Björn Lövin. Genom att söka gåtans lösning sätts fokus på trygghet och vad det egentligen innebär i ett samhälle, politiskt och personligen. Klas Östergren i samtal med Kristina Ljunggren, präst i Stockholms domkyrkoförsamling.
Medarrangör Bokförlaget Polaris
-
Pocketbonanza i sommarparadiset. Ewa och Ofelia får pocketfnatt och öser ur sig pocketförslag i en sådan hastighet att det inte gick att få ner alla på pränt:
Om alla katter i världen försvann av Genki Kawamura
Flätan av Laetita Colombani
Två pistoler av Klas Östergren
Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashimi
419 timmar av Dag Öhrlund
En rysk gentleman av Karin Alfredsson
Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker
Ett nytt liv i Cockleberry Bay av Nicola May
-
Jesper Larsson får Sveriges Radios romanpris 2022! Efter idogt nagelfarande föll lyssnarjuryn för hans roman "Den dagen den sorgen", om en far som alltmer hjälplöst försöker närma sig sin dotter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios romanpris. Det blir blommor, diplom, och en extra lång fanfar! Tillsammans med Marie Lundström svarar han på de frågor som lyssnarjuryn skickat med: Är något i boken självupplevt? Vad fick du drivkraften ifrån? Kommer Melissa tillbaka?
Själv hade Jesper Larsson föreställt sig att hans bok skulle gå ganska obemärkt förbi. Att bara bli nominerad tillsammans med Pooneh Rohi, Kerstin Ekman och Klas Östergren var en stor sak.
"Det kändes litet som om Färöarna hade kvalificerat sig till slutspelet i fotbolls-VM och hamnat i samma grupp som Tyskland och Brasilien, så jag hade nog inte så stort hopp om att det skulle gå hela vägen", säger Jesper Larsson i Lundströms Bokradio.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)
-
Spänningen stiger, vid den här allra sista mötet med lyssnajuryn slipas argumenten och det är nu dags att lägga sin röst i Virginia Woolfs stråhatt och utse en vinnare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 29:e året i rad ska en lyssnarjury resonera sig fram till vilken svenskspråkig roman från förra året som ska få Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi lämnar makten till lyssnarna!
Fyra bokcirklar i Skåne och Blekinge har läst de fyra nominerade romanerna och skickat varsin representant till juryn.
I den här allra sista diskussionen röstar lyssnarjuryn om vem som ska vinna Romanpriset.
Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris tillkännages i Lundströms Bokradio, lördagen den 9:e april 2022 kl 08.05 i P1. Du kan lyssna både i radions P1 och digitalt på sajten eller i appen SR Play.
Det här är lyssnarjurynParisa Hartman Mokarami
Ulrica Skagert
Mats Lieberg
Agnes Hellqvist
Årets nominerade romaner"Löpa varg" av Kerstin Ekman
"Hölje" av Pooneh Rohi
"Två pistoler" av Klas Östergren
"Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson
-
Det är dags att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris och det är en lyssnarjury som bestämmer. Hör juryn diskutera den nominerade romanen Två pistoler av Klas Östergren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Klas Östergrens roman ”Två pistoler” sitter en åldrad man, hovstallmästare Munck, i karantän och reflekterar över hur han i sin krafts dagar hjälpte Gustav III att ha sex med sin hustru, Sofia Magdalena.
Romanen är en lek med verklighet och fiktion – och ställer också frågor om hur stora friheter en författare får ta sig.
Lyssnarjuryn tycker att Klas Östergrens språkbehandling är i det närmsta genial. Han leker med orden: det pikanta blir rosenrött fnissigt, kungens och drottningens osäkerhet och sårbarhet smärtsamt blottad och Muncks grovhuggna karaktär blixtbelyst.
Men juryn har också lite svårt att få ihop romanens tre delar till en helhet – och saknar det som beskrivs i den tredje delen, nämligen att berättaren utnyttjar sin konstnärliga frihet till fullo.
En jurymedlem saknar dessutom en utebliven trekant.
Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2022 tillkännages lördagen 9 april.
Det här är lyssnarjurynParisa Hartman Mokarami
Ulrica Skagert
Mats Lieberg
Agnes Hellqvist
Två pistoler av Klas ÖstergrenÅret är 1831, koleran sveper över världen och i italienska Toscana sitter den 82-årige Adolf Fredrik Munck, utblottad och landsförvisad, och ser tillbaka på sitt liv. En gång var han hovstallmästare hos kung Gustav III. Nu har han förlorat allt, utom de två laddade pistolerna som ligger i pottskåpet i hans sovrum.
För sin gamle trotjänare Ytterberg berättar han om sina dramatiska år vid hovet, och framför allt om den omtalade händelsen, då han möjligen handgripligen, hjälpte Gustav III och Sofia Magdalena i det kungliga sovrummet, för att en tronarvinge skulle kunna bli till.
”Två pistoler” av Klas Östergren är en dokumentärroman om hovliv och svensk historia, om Adolf Fredrik Munck och Gustav III, men boken mynnar ut i en mer essäliknande text som diskuterar med vilken rätt en författare får skriva om en verklig person. Om det inte blir stor konst är författaren bara en fäsör, en obetydlig dussinkonstnär, är slutsatsen.
Årets nominerade romanerLöpa varg av Kerstin Ekman
Hölje av Pooneh Rohi
Två pistoler av Klas Östergren
Den dagen den sorgen av Jesper Larsson
-
Ewa och Ofelia samtalar om julfirande och julläsning.
Lista över de böcker som nämns i avsnittet:
Vår kokbok
Julbak deluxe av Frida Skattberg
Julstök i Halleholm av Ruth Kvarnström-Jones
En sagolik jul av Sofia Ymén
En storm i juletid av Camilla Davidsson
Jul i rubinrött av Amanda Hellberg
Eld, snö och stjärnor av Helene Holmström
Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson och Per Åhlin
En julsaga av Charles Dickens
Den osynliga barnet och granen av Tove Jansson
24 goda gärningar av Jenny Fagerlund
Julrevy i Jonsered och andra berättelser av Klas Östergren
och många, många andra julberättelser som finns att låna på biblioteket.
-
Benknotor på en öländsk stenstrand är precis en sådan sak som Johan Theorin går igång på. Liksom hans 86-årige, still going strong sjökapten Gerolf, tillbaka i femte delen av Ölandssviten. Och här finns allt Johan Theorin gillar: mustiga skrönor, sjöfartshistoria, krångliga relationer och gamla oförätter. Mer om detta i veckans avsnitt, där du också får årets första julklappstips! Programledare Lisa Tallroth.
Böcker som nämns i avsnittet:
Ölandssviten av Johan Theorin:
Skumtimmen (1)
Nattfåk (2)
Blodläge (3)
Rörgast (4)
Benvittring (5)
Tag och skriv! Fjorton författare om sitt skrivande.
Fädernas missgärningar av Åsa Larsson
Gentlemen av Klas Östergren
Julrevy i Jonseryd och andra berättelser av Klas Östergren
Jack av Ulf Lundell
Älskade Poona av Karin Fossum
Svarta sekunder av Karin Fossum
Det kan kvitta av Agota Kristof
På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust -
Efter skandalen inom Svenska akademien 2017 valde flera medlemmar att begära utträde. Sociologen David Wästerfors beskriver i den här essän hur händelserna går att förstå med hjälp av Lewis Costers teori om giriga institutioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Du tillhör ett sällskap eller sammanhang som du måste lämna. Skolan tar slut, klassen ska skingras, du har blivit äldre och vuxit ur din roll, du flyttar från din hemort, du har fått nog av sällskapets medlemmar och deras stil och frusna åsiktsrepertoar – eller vad det nu kan handla om.
Ändå känner du ett vemod, en beklämmande känsla av att vilja stoppa tiden och kliva av, en längtan efter åtminstone ett uns respit från uppbrottet. Det är kanske känslan av den du blivit i detta sällskap eller sammanhang som det handlar om, definitionen av din identitet, det andra gjort dig till, och som du nu sörjer inför steget ut i tomheten.
Men så händer något som skingrar detta vemod – i ett slag. Du nyktrar till och ser allting klart. Ingen tvekan, tänker du. Jag måste bort.
Det finns en scen mot slutet av Klas Östergrens roman Renegater från 2020 som fångar den här tunna linjen mellan betagande vemod och pånyttfödd lust till flykt. Författaren ska tömma sin övernattningslägenhet i Gamla Stan i Stockholm och sitter vid bordet i köket och känner vemod. ”Inte vankelmod, men just vemod.” Han har lämnat Svenska Akademien när skandalhanteringen efter Kulturprofilen visat sig vara bottenlöst usel och han har gjort det med det där citatet från Leonard Cohen: I’m leaving the table, I’m out of the game. Han har noga iakttagit hur Akademiens ledamöter inte längre förmår skilja mellan roll och person utan helt gått in i rollen, hur de börjar använda medlemskapet för egna syften och låter gammal vänskap överflygla självrannsakan.
Ändå, som sagt, detta vemod: författaren sitter vid köksbordet och förstår att han aldrig mer ska återvända dit.
Så hör han röster nerifrån gården. Fönstret är öppet. En röst låter bekant, det är Herr Styvrepe, romanens pseudonym för Horace Engdahl. Han verkar prata med en jurist, klart och tydligt, och han avhandlar sådant som verkligen inte borde avhandlas på en gård i Gamla Stan vid den här tidpunkten. Han verkar helt obekymrad av hänsyn och sekretess. Tidigare i romanen har man mer än väl förstått författarens inställning till herr Styvrepe och hans smidiga vältalighet, hans ymniga förråd av nubbevisor och hans sirliga försvar av Akademiens påstådda felfrihet och upphöjdhet. På gården sjöng han ut igen, denna i författarens ögon skrupelfria intrigmakare.
”Effekten av det hela blev något överraskande”, skriver Klas Östergren, ”nämligen att utrymningen av den fina lägenheten blev så mycket lättare att utföra. Vemodet försvann på en gång”. Herr Styvrepes klara stämma från gården förde tillbaka författaren till hans motiv: en överdos av Svenska Akademien, ett akut behov av att fly.
Man kan kalla det punkterat vemod, erfarenhetsmässigt nedskjutet. Aktören föregriper sitt avsked och känner av den identitetsförlust som det innebär, men känslan rycks undan av en påminnelse, ett nytt intryck. Aktören är i denna stund både känslovarelse och empiriker. Han eller hon balanserar på gränsen till att förlora sig i en känsla men förmår samtidigt iaktta och lyssna. Det ena inkorporeras i det andra, även i bokstavlig mening. Vemod och tillnyktring samsas i en och samma kropp.
Balansen mellan känsla och erfarenhet behöver inte beskrivas mer mystiskt än så. Den kan bestå av vemod vid köksbordet och en röst nerifrån gården som raskt får en på fötter igen.
Det är en social bild som målas upp. Vemodet kommer sig av ett stundande avsked, som i sin enklaste form inte kan föreställas utan interaktion: någon säger hejdå till någon annan. Känslorna är innästlade i grupperingar. När Herr Svingel, som Klas Östergren kallar sig själv i romanen, till slut skyndade på utrymningen av lägenheten ingick den handlingen i ett vidare, närmast oöverskådligt socialt sammanhang: Akademien, den riksbekanta skandalen, maktspelet, pengarna och statusen. Subtrahera detta sammanhang och varken vemod eller punktering blir begriplig. Dra bort Herr Styvrepes identitet och rykte och anekdoten krymper ihop och blir relativt banal.
Författaren i Renegater längtar efter sin trädgård på Österlen. Han längtar efter att slippa pendla till Stockholm en gång i veckan och han vill bort från sällskapets stegrande löjlighet – det verkade göra också författaren löjlig, som om det dränkte hans identitet – men han förstår samtidigt vad han går miste om. Att lämna Gamla Stan och alla inspirerande gränder och krogar blir ett avbräck i hans författarliv.
Det kan verka som om rösten nerifrån gården – intrycket från yttervärlden – är objektiv, men det är bara till hälften sant. Huvudpersonen gör något av sin empiri, lägger till något. Intrycket måste övervägas och tolkas av ett subjekt. En bekant röst från gården kunde i princip lika gärna ha fått huvudpersonen att ångra sig och ställa in sitt avsked, såvida den tolkats annorlunda och mer sympatiskt.
Lägenheten utrymdes alltså snabbt, ”vemodet försvann på en gång”. Den punkterade känslan förknippas med handlingskraft. Men väl hemma sitter herr Svingel bara helt stilla med kaffekoppen och matar fåglar. Sällskapet han lämnat sög musten ur honom. Det tar ett tag att hämta sig. Vemodet lyser med sin frånvaro. Det har tagit ut sin rätt och nu ersatts av andra känslor.
Det sociala livet kan vara grymt i sina krav och anspråk. Det kan verka så lätt att ingå i en gemenskap och sedan en vacker dag traska vidare, stänga dörren och öppna en ny. Men somliga sammanhang fordrar odelad lojalitet, hängivet engagemang – och avskeden blir inte smärtfria. Sekter och hemlighetsfulla sällskap, revolutionära partier och kloster kan utgöra vad sociologen Lewis Coser kallade greedy institutions, giriga institutioner. Samma sak kan gälla familjer och företag.
Ibland vill de bara ha mer och mer av oss, fullständig uppmärksamhet, reservationslös lojalitet. De roffar åt sig av vårt inre och får aldrig nog. Coser menade att greedy institutions systematiskt försöker reducera inflytandet från konkurrerande roller och statuspositioner och pressa sina medlemmar att försvaga eller kapa alla andra band. De måste inte fysiskt isolera sina medlemmar men de överskrider det moderna samhällets normer om privatliv och autonomi.
Samtidigt är de lockande. En girig institution erbjuder exklusiva förmåner, gärna hemlig kunskap och upplysning, och medlemskapet är hedrande. Man tillhör de utvalda.
För herr Svingel blev väl Svenska Akademien en sådan greedy institution. Men alla har vi säkert stått där och balanserat i mindre dramatiska sammanhang och i förhållande till något mer dämpad girighet – och då kanske skaffat oss ett sista vemodsskingrande intryck som knuffat oss framåt, fått oss att skynda iväg.
Det är som om girigheten faller på eget grepp när den blottas i ljuset. Den kan nu ses som just girighet och inte utvaldhet.
Och om medlemmen som vill fly fortfarande har några yttre band intakta kan de sannolikt aktiveras och hjälpa – det finns några som kan fånga upp en. Avskedet kan kännas lättare och rentav spännande: att riskera att falla men avgå ändå, att lämna bordet och försvinna från spelet.
David Wästerfors
-
Niklas Natt och Dag är född 1979 i Stockholm, där han också är uppvuxen, bosatt och sysselsatt som skribent. Hans förfäder slog ihjäl Engelbrekt, förlorade huvudstaden till Kristian Tyrann och tvingades i landsflykt efter att ha krävt Jean Baptiste Bernadottes abdikation.
Klas Östergren debuterade 1975 med romanen "Attila", och har sedan dess givit ut tjugotalet romaner och samlingar med noveller och artiklar. Han har dessutom varit verksam som översättare av både prosa och dramatik, framför allt av Henrik Ibsens samtidsdramer - som samlats i två volymer - samt författare till film- och tv-manus, bland dem "Gustav III:s äktenskap", "Offer och gärningsmän" och "Soldater i månsken", de två senare i regi av Tomas Alfredson.
Mats Almegård är kulturjournalist med inriktning på litteratur och musik. Han är programledare för SR:s "Elektroniskt i P2" och gav 2019 ut boken "Vad är grejen med ny konstmusik? En handbok för nyfikna".
I samarbete med förlagen Forum och Polaris.
Från 5 oktober 2020
Jingel: Lucas Brar - Laat meer zien
