Lena Hallengren Podcasts
-
Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann."
I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren.
Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren.
"Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena Hallengren
Kommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans.
"Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.
Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman
Intervjun spelades in den 28 oktober 2022. -
Inför valet i september 2022 driver vi kampanjen 3 minuter i veckan, med syfte att ändra skollagen. En skolkurator med ansvar för 1000 elever har 3 minuter i veckan åt varje elev. Det är inte hållbart. Vi vill att man i skollagen inför ett maxtak på hur många elever en skolkurator får ansvara över. Vårt förslag är 400 elever på skolkurator. Vi har bjudit in partiledarna från alla svenska riksdagspartier för att diskutera saken med dom. Vi vill gå och rösta, väl medvetna om vad partierna vill göra i frågorna som rör psykisk ohälsa, elevhälsa och Sveriges framtid. Välkomna till poddspecialen 3 minuter i veckan. I avsnitten pratar vi om 2 omfattande enkätundersökningar. För att ta del av dom och skriva under vår namninsamling för en ändring av skollagen, gå in på treminuter.se. Idag träffar vi Socialdemokraten och socialminister, Lena Hallengren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I tio avsnitt har lika många historiska kvinnor med anknytning till Kalmar län lyfts fram som på olika sätt varit en del av samhällsutvecklingen. Men hur ser det ut idag när det gäller makt, inflytande och villkor? I det elfte och sista avsnittet i podcastserien Ljus på kvinnor delar bland annat Anna Lööf Hedh och Lena Hallengren, båda från Kalmar län, med sig av sina erfarenheter från den nationella och internationella politiska arenan. Genushistoriker Marie Eriksson från Linnéuniversitetet medverkar genom att analysera poddavsnittets berättelser utifrån ett forskningsperspektiv. Vad står berättelserna för? Vad får det för konsekvenser om vi tittar framåt? Hur kan vi förändra villkoren så det blir jämställt även inom politiken?
Om poddserien Ljus på kvinnorPoddserien Ljus på kvinnor är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen och Kalmar läns museum som startade under #demokratiåret2021.
Kvinnorna som de olika avsnitten i poddserien handlar om har alla kopplingar till Kalmar län och levde under 1800- och 1900-talet. Gemensamt för alla tio kvinnor är att de på något sätt tog plats i det offentliga rummet, bidrog till samhällsutvecklingen och också utmanade sin samtids syn och förväntningar på könsroller – för hur man skulle vara kvinna.
Namnet ”Ljus på kvinnor” handlar om att sätta ljus på kvinnor för att de förtjänar det och för att kvinnor i historien är en del av vår demokrati.
För mer informationHelen Nilsson
Skapare av podd-serien och särskilt sakkunnig jämställdhet/utvecklingsledare barns rättigheter, Länsstyrelsen i Kalmar län
E-post: [email protected], Tfn: 010-223 84 66Pia-Lena Björnlund
Pedagog och poddseriens programledare, Kalmar läns museum
E-post: [email protected], Tfn: 0480-45 00 00 -
Det var normalt, vanligt, vardag. Bland vänner, vänners vänner och bekanta. Vissa sålde, alla rökte – en del sällan, andra för ofta. Vad vuxenvärlden berättat och vad lagboken bestämt brydde sig ingen om. Vännerna var viktigare – och ruset, musiken, dokumentärerna, hänget, tv-spelen och sötsakerna från de nattöppna bensinstationerna. Jag minns kvällar i skitiga lägenheter, haschkakor gömda i fläktar, frysfack och soffor. Redlinepåsar packade med klibbiga buds, spridda över soffbord eller undanskuffade i mikrovågsugnar. Buntar med kontanter, färgglada bluntsförpackningar, meckrester och rullpapper.
Så börjar förordet till SVT-journalisten Johan Wickléns bok Vi ger oss aldrig – så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket (Volante) som kom ut i dagarna. När jag läste hans förord kände jag igen mig själv och mina egna tonår. Vi började röka hasch som 13-14 åringar och på den vägen var det. Mina ungdomsvänner började röka på mer och mer, och vissa avancerade till tyngre droger, andra in i de kriminella organisationer som levererade drogerna. Jag fick på kort tid se de mörka sidorna av narkotika, men allt mindre av de positiva.
Själv gjorde jag därför motsatt resa och blev motståndare till alla sorters droger, slutade även röka och snusa, och under en period slutade jag till och med dricka, vilket var en stor grej i slutet av tonåren.
Med åren har jag ändrat mig igen, främst för att den organiserade brottsligheten med hjälp av droghandeln flyttat fram sina positioner i samhället. Skulle en avkriminalisering av cannabis eller till och med legalisering kunna komma åt det? Jag vet inte. Men som Wicklén visar i sin bok så vill inte den sittande eller tidigare regeringar veta heller.
För ett par år sedan krävde ett enigt Socialutskott en utredning av svensk narkotikapolitik. Man vill ha en nollvision mot knarkdödsfall, god missbruksvård och skademinimering. Man efterfrågade att politiken skulle basera sig på vad forskningen säger, inte på moralism. Men när jag frågade socialminister Lena Hallengren (S) om detta svarade hon att man inte tänkte utreda den svenska narkotikapolitiken förutsättningslöst. Man ville inte kolla på avkriminalisering heller:
För att man ska utreda något måste det man kan komma fram till vara intressant, och det finns inget intressant med att utreda avkriminalisering.
Man vill inte veta. Man vill inte höra motargument. Man vill inte lyssna på forskare. Det är en position som inte borde vara möjlig att inta helt öppet. Man vet inte heller vilka effekter den nuvarande narkotikapolitiken har på bruket och missbruket. Medan grannländer omvärderar blir Sverige alltmer ensamt i sin dogmatiska position. Hur hamnade vi här? Och vad är vägen framåt? Detta handlar dagens podd om. (Och jag kan varmt rekommendera hans bok.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Det är Lena Hallengren som gästar studion idag! Hur ser hon på den svenska modellen såhär i efterhand och hur var det att mitt i en pandemi få ett cancerbesked?
-
David Eberhard är psykiater, forskare, föreläsare, författare och samhällsdebattör. Magnus Lindwall är professor inom psykologi, författare och forskare.
De gästar mig i loungen för att prata om hur vi har blivit vi har blivit psykologiskt påverkade av restriktionerna senaste två åren. Vi pratar om zero-covid rörelsen, antivaxxers, nyanser, Jan Guillou, Alex Schulman, Agnes Wold, Amina Manzoor, Katarina Gospic, Johan Giesecke, Björn Olsen, Ardalan Shekarabi, Lena Hallengren, Anders Tegnell, Lena Einhorn, Emma Frans, Socialdemokraterna, Medborgerlig Samling, forskning, beteendevetenskap och mycket annat. Magnus och David nördar också ner sig i senaste psykologiska trenderna och jag dricker en hel del vin.
Rekord i loungen - både i längd och djup. Lyssna gärna!
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
Följ @loungepodden på alla sociala medier!
Instagram
LinkedIn
Facebook
-
Har regeringen försökt mörka information till Coronakommissionen? Vilken funktion fyller vaccinationsbevisen idag? Och vad tänker regeringen göra åt att Sverige har minst antal vårdplatser i EU?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäst: Socialminister Lena Hallengren (S)
Kommentar: Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina Fagerberg -
"Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver.
Det är inte sant.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem.
Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020.
”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen.
Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av.
Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer.
Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg.
Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen.
Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare.
Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement.
De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor.
Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret.
Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den.
Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte.
Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell.
Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar.
"Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa.
Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod.
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
"Enligt socialminister Lena Hallengren har regeringskansliet gjort allt i sin makt för att ge Coronakommissionen tillgång till det material den behöver. Det är inte sant. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Det tror jag mig veta, eftersom jag har sett ett antal av dem. Att de överhuvudtaget finns får jag reda på när jag blir kontaktad av en person som arbetar i regeringskansliet. Hen är upprörd, eftersom det finns mängder av material från regeringens krisgrupp GSS på regeringskansliets servrar. Information som hen är övertygad om skulle hjälpa Coronakommissionen att förstå hur den svenska pandemistrategin växte fram under februari, mars och april 2020. ”Det är fler än jag på regeringskansliet som undrar varför de inte har lämnats ut”, säger hen. Till varje möte i GSS har det tagits fram en agenda med fem eller sju kortfattade punkter. En stående punkt har till exempel varit "Arbetet framåt". Dessa dagordningar har Coronakommissionen fått ta del av. Men vid sidan av dem har också funnits vad som formellt kallas annoterade dagordningar. På enklare svenska: dagordning med kommentarer. Det handlar i praktiken om ordagranna talmanus för de tjänstemän som varit föredragande på mötena. En text för varje mötespunkt. Ett slags protokoll upprättade i förväg. Det finns en lång rad handlingar, troligen hundratals, som regeringskansliet valt att inte lämna över till kommissionen. Dokumenten är i regel ganska omfångsrika. Den 18 mars 2020 är den "vanliga" dagordningen på en halv sida, medan den annoterade är på åtta sidor. Den 25 mars sju sidor. Den 8 april också sju sidor. Och så vidare. Oftast har det varit Mikael Dambergs statssekreterare Elisabeth Backteman som lett mötena och hållit i föredragningarna. Ibland tjänstemän från krishanteringskansliet, eller från andra departement. De kommenterade dagordningarna från pandemins inledningsskede vittnar om strategiska diskussioner på hög nivå. Var man befinner sig i arbetet och vilka avvägningar som behöver göras. Om handlingsalternativ vid olika nivåer av smittspridning. Vad som ska ske om situationen blir så illa att man måste prioritera mellan olika samhällsverksamheter. Med mera. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. I mötesmapparna ligger också deltagarlistor och bilagor. Enligt källan har kriskansliets ledning fått frågan från anställda om varför Coronakommissionen inte fått se alla dessa dokument. ”För att den inte frågat efter dem”, ska ha varit svaret. Hur nu det skulle ha gått till. Enligt en annan källa på regeringskansliet har dokumenten varit okända för kommissionen. Fram till att jag kontaktar den. Dokumenten ligger prydligt sorterade i regeringskansliets interna dokumenthanteringssystem. En mapp för varje månad, och en undermapp för varje möte. Kriskansliets ledning vill dock fortfarande inte bekräfta handlingarnas existens. När jag kontaktar kansliets tidigare chefstjänsteman Karin Lindgren, idag senior rådgivare på justitiedepartementet, säger hon att "det inte känns rätt för mig att svara på den frågan" och hänvisar vidare till den nuvarande kriskanslichefen Katja Anell. Katja Anell trycker bort mina påringningar sju gånger, och skickar ett sms att hon hänvisar till regeringskansliets presstjänst eftersom hon inte har tid att svara på min ja- och nej-fråga om det finns annoterade dagordningar. "Det känns för jävligt att regeringskansliet försvårar för kommissionen", säger min ena källa. Och det är svårt att inte hålla med. Men från och med nu vet Coronakommissionen vilka dokument man ska fråga efter. De som Lena Hallengren påstod inte fanns. Varsågod. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Hör också krönika av Göran Rosenberg, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Public Service och kåseri av Helena von Zeigbergk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme ett:
Socialminister Lena Hallengren (S) om det blir nya rekommendationer till jul, och IVA-läkaren Karin Hildebrand om läget på hennes sjukhus
Hur vårdpersonal i Borås får hjälp av kyrkan att hantera sin stressade arbetssituation
Reportage från Kentucky, USA, där hjälparbetet fortfarande pågår efter rekordmånga tornador
Det är presidentval i Chile idag, vår korrespondent rapporterar
Krönika av Göran Rosenberg
Panelen!
Timme två:
Hur trångboddheten försvårar för familjerna i riskområdet Tjärna Ängar
Public Service
Trakasserier ökar mot HBTQ-personer i Thailand
Johanna Frändén och Richard Henriksson berättar om Zlatans nya bok
Muminfamiljens julstress skildras i ny uppsättning på Marionetteatern i Stockholm
Kåseri med Helena von Zeigbergk
Programledare Sara Stenholm
Producent Anna Pandolfi
Tekniker Maria Stillberg -
Socialministern Lena Hallengren: Var beredd att ställa in julfirandet!
Smittotalen stiger och belastningen på vården har ökat den senaste tiden, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.
”Fler åtgärder behöver vidtas”, säger Hallengren.
Socialministern säger även att alla måste vara beredda att ställa in sina julfiranden om de får symtom.
Regeringen anser därför att man behöver införa nya åtgärder för att dämpa smittspridningen av covid-19 i samhället.
Ytterligare åtgärder kan väntas inom den närmaste tiden.
”Det kan exempelvis bli aktuellt med vaccinationsbevis även på restauranger”, upprepar hon.
Folkhälsomyndighetens generalsekreterare Karin Tegmark Wisell säger att nya restriktioner kan komma nästa vecka.
Angående julen säger Lena Hallengren:
”Var beredd på att ställa in om du får symtom”, säger hon.
”Ovaccinerade bör enbart fira med sina närmaste.”
Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, om läget just nu:
”Vi behöver förbereda oss på en förvärrad situation”, säger hon.
Myndigheten kommer nästa vecka att presentera nya virusscenarier.
”Det kan komma besked i nästa vecka om åtgärder”, säger hon.
Hon säger att man ser en snabb spridning av omikronvarianten.
Det enda skarpa besked som gavs på regeringens presskonferens var att det kommer att krävas vaccinpass från och med tisdag för resenärer från Norden.
”Vi ser att läget försämras i pandemin”, säger Lena Hallengren.
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Socialministern Lena Hallengren: Var beredd att ställa in julfirandet! Smittotalen stiger och belastningen på vården har ökat den senaste tiden, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff. ”Fler åtgärder behöver vidtas”, säger Hallengren. Socialministern säger även att alla måste vara beredda att ställa in sina julfiranden om de får symtom. Regeringen anser därför att man behöver införa nya åtgärder för att dämpa smittspridningen av covid-19 i samhället. Ytterligare åtgärder kan väntas inom den närmaste tiden. ”Det kan exempelvis bli aktuellt med vaccinationsbevis även på restauranger”, upprepar hon. Folkhälsomyndighetens generalsekreterare Karin Tegmark Wisell säger att nya restriktioner kan komma nästa vecka. Angående julen säger Lena Hallengren: ”Var beredd på att ställa in om du får symtom”, säger hon. ”Ovaccinerade bör enbart fira med sina närmaste.” Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, om läget just nu: ”Vi behöver förbereda oss på en förvärrad situation”, säger hon. Myndigheten kommer nästa vecka att presentera nya virusscenarier. ”Det kan komma besked i nästa vecka om åtgärder”, säger hon. Hon säger att man ser en snabb spridning av omikronvarianten. Det enda skarpa besked som gavs på regeringens presskonferens var att det kommer att krävas vaccinpass från och med tisdag för resenärer från Norden. ”Vi ser att läget försämras i pandemin”, säger Lena Hallengren. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
17-åring åtalas för polismordet i Göteborg. Kritik mot Sveriges coronahantering - Lena Hallengren med i programmet. P4 Extra Gästen Sissela Kyle om att fylla 65 år. Veronica Maggio släpper nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.
-
Återgången mot kontoret - hur ska det gå? IG-Nobel till svensk kattforskning. Vaccinbrist i Storbritannien. Socialminister Lena Hallengren P4 Extra Gästen. Keyyo programleder serie om källkritik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.
-
Vi gästas av jazzmusikern och Halmstadsonen Per Thornberg som berättar härliga historier från förr och nu. Lena Hallengren - Socialministern gör också ett inspel kring det rådande världsläget.
Lyssna och njut!
//M&P
- Laat meer zien
